--- citation: Naumanns tidskrift 1874 s. 181 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1874 s. 181 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1873-02-18 keywords: - Kommun url: "https://ratiolex.se/naumann/1874/s-181/" source: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1874 s. 181 Tvist angående kommuns skyldighet att lemna bidrag till jernvägs byggande. --- Den 13 Januari 1869 hölls extra kommunalstämma i Mörlunda, hvarvid, på förslag af direktionen för Nässjö-Oskarshamns jervägsbolag, kommunen fattade det beslut, att kommunen åtoge sig att emot erhållande af motsvarande aktier i. jernvägsbolaget lemna jord efter värdering, jemte åtskilliga andra bidrag, som skulle utgå dels efter förmedladt mantal, och dels efter matlag. Öfver detta beslut besvärade sig några kommunens medlemmar hos konungens befallningshafvande i Kalmar län, som enligt utslag den 16 Mars 1869 väl fann frågan om medverkan till berörda byggnadsföretag vara en sådan hushållsangelägenhet, som enligt K. Förordningen om kommunalstyrelse å landet den 21 Mars 1862 tillhörde kommunalstämmas upptagande; men enär ingen lag föranledde dertill, att en utgift af förevarande beskaffenhet kunde påläggas kommunen efter annan grund än som i 58 § af åberopade förordning, jemförd med K. Kungörelsen den 15 September 1863, blifvit för utgörande af kommunalutskylder i allmänhet stadgad, samt Mörlunda sockens kommunalstämma genom öfverklagade beslutet förordnat om erläggande af bidrag till ifrågavarande jernvägsbyggnad efter andra grunder än de s. 182 Sida 182 i årgången börjar här sålunda i kommunalförfattningarne föreskrifna, blef beslutet af konungens befallninghafvande ogilladt och undanröjdt, kommunalstämman dock obetaget att frågan ånyo upptaga och till lagligt slut bringa. Öfver detta utslag anförde direktionen besvär hos Kongl. Maj:t, som enligt resolution den 12 Oktober 1869 fann besvären icke kunna till pröfning upptagas af skäl att kon. befallningshafvandes utslag icke inverkade på den rätt till erhållande af bidrag frän Mörlunda kommun, som direktionen i laglig ordning kunde hafva, sig förvärfvat. Direktionen anhöll derefter hos vederbörande, att ny kommunalstämma måtte hållas för att höras öfver direktionens framställda yrkande, att kommunen måtte vidblifva sitt förr gjorda åtagande endast med den förändring att afgifterna till jernvägsbyggnaden borde utgå efter fyrktalet; men vid den med anledning häraf den 26 Juli 1869 hållna extra kommunalstämma beslöts med 3,228 röster emot 2,737, att icke alls några gemensamma bidrag till jernvägsbyggnaden skulle lemnas. Direktionen sökte derefter hos konungens befallningshafvande, att kommunen måtte, på grund af första kommunalstämmobeslutet, förpligtas att till direktionen utgifva det enligt samma beslut till jernvägsbyggnaden beviljade bidraget med 15,537 rdr rmt. Medelst utslag den 15 November 1870 yttrade konungens befallningshafvande: att enär kommunalstämmobeslutet den 13 Januari 1869 blifvit af konungens befallningshafvande och Kongl. Maj:t ogilladt och undanröjdt, samt berörda upphäfvande, ehuru stödt på den i utslaget anförda enda omständighet, att kommunalstämman för bidragens fördelning antagit grunder, som med kommunalförfattningarnes före- . skrifter icke öfverensstämde, likväl så mycket hellre måste omfatta det öfverklagade kommunalstämmobeslutet i dess helhet, som, då frågan gällde en ny utskyld, något lagligt beslut, derom, enligt 16 § i K. Förordningen om kommunalstyrelse på landet, ej kunde anses hafva kommit till stånd, förr än grunden för uttaxeringen först blifvit bestämd; ty och s. 183 Sida 183 i årgången börjar här då kommunen vid frågans förnyade behandling på kommunalstämma den 26 Juli 1869 genom de flesta rösterna afsagt sig allt deltagande i kostnaden för jernvägsbyggnaden, samt hörd öfver lagsökningen jemväl sådant vidhållit, konungens befallningshafvande funne sig sakna lagligt skäl att det framställda yrkandet bifalla. Göta hovrätt- fann, enligt utslag den 27 Mars 1871, skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i konungens befallningshafvandes beslut, direktionen clock obetaget att efter stämning till vederbörlig domstol fordringsanspråket fullfölja i fall af befogenhet. Derpå instämde direktionen till Aspelands häradsrätt Mörlunda kommun med yrkande, att kommunen måtte åläggas efter fyrktal till jernvägsbolaget utbetala 15,537 rdr, som skulle motsvara de vid stämman den 13 Januari 1869 tecknade bidrag, samt att detta belopp måtte genom kommunalstyrelsen tillhandahållas jernvägsbolaget jemte 6 procent ränta derå från den dag, bidragen senast bort vara inbetalte, eller den 3 April 1872, kommunen dock öppet lemnadt att få utgöra bidragen in natura, under det jernvägsbyggnaden inom Mörlunda kommun påginge, derest i senare fallet direktionen derom underrättades två månader förut. Kommunens ombud bestred käromålet. Direktionen hade aldrig förvärfvat sig någon laglig rätt till erhållande af bidrag från Mörlunda kommun för jernvägens byggande. Kommunalstämmobeslutet af den 13 Januari 1869 hade nämligen upphäfts helt och hållet och ej delvis. Således hade ock kommunen varit oförhindrad att fatta det nya beslutet af den 26 Juli 1869. Genom utslag den 15 November 1871 yttrade häradsrätten: att enär det vid kommunalstämman den 13 Januari 1869 fattade beslut att lemna förenämnda bidrag till jernvägens anläggning blifvit genom konungens befallningshafvandes i Kalmar län förrberörda utslag upphäfdt af den anledning att för bidragets erläggande bestämts andra grunder än de, som genom de åberopade förordningarne om kommunalutskylders utgörande vore stadgade, samt bestämmelsen i s. 184 Sida 184 i årgången börjar här konungens befallningshafvandes utslag, att kommunalstämman ägde ånyo upptaga och till lagligt slut bringa frågan om det omtvistade bidraget, icke kunde tydas såsom ett stadgande, att bidraget till jernvägbyggnaden skulle utgå, och att kommunen ej ägde att i afseende derpå fatta annat beslut än rörande sättet, huru bidraget skulle erlägggs, utan kommunen enligt detta utslag, emot hvilket jernvägsstyrelsens underdåniga besvär icke blifvit af Kong. Maj:t upptagna till pröfning, ägde att med full frihet afgöra om och huru bidraget skulle lemnas; alltså och då kommunen vid stämman den 26 Juli 1869 beslutat att icke lemna något bidrag till jernvägens anläggning, kunde käromålet icke bifallas. Direktionen vädjade till Göta hofrätt, som enligt dom den 14 Juni 1872 fann skäl icke hafva förekommit ledande till ändring i häradsrättens utslag. Underdånig talan fullföljdes. Nedre revisionen (revisionssekreteraren Östergren, föredragande, samt konstituerade revisionssekreterarne Adlers och Glimstedt) hemställde i underdånigt betänkande den 18 Januari 1873, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom; hvilket betänkande bifölls vid sakens föredragning den 22 i samma månad inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Naumann, von Hofste», Rabe, Strandberg och Huss). Kongl. Maj:ts dom utgafs den 18 Februari 1873. s. 185 Sida 185 i årgången börjar här Om lyftning af ersättning för exproprierad jord. 18 5 --- Källa: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.