--- citation: Naumanns tidskrift 1874 s. 214 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1874 s. 214 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT url: "https://ratiolex.se/naumann/1874/s-214/" source: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1874 s. 214 Angående delning af ståndskog, hvilken vid arfskifte blifvit bestämd att tills vidare vara gemensam tillhörighet. Skiftesstadgan tillämplig, eller icke? 120 § i samma stadga. --- Hos konungens befallningshafvande i Wermlands län hade Daniel. Nilsson i Stommen, uti en den 1 Juni 1872 ingifven skrift, under förmälan, att vid i September månad 1869 förrättadt arfskifte emellan sterbhusdelägarne efter Per Olsson från Stora Gårdsås blifvit bestämdt att den å boets fastigheter Stommen samt Stora och Lilla Gårdsås befintliga ståndskog skulle tillsvidare vara gemensam tillhörighet, anhållit att, då någon värdering eller liqvid derå sedermera icke skett,, landtmätare måtte förordnas att med biträde af gode män verkställa samma värdering och liqvid emellan sökanden och hans medarfvingar. Sedan vice kommissionslandtmätaren A. F. Rennerfeldt på grund häraf förordnats att, derest laga hinder ej mötte, i laga ordning verkställa sökta förrättningen; men vid densammas företagande öfrige sterbhusdelägarne bestridt fortgången deraf, på den grund, att ståndskogen vore att anse såsom lösegendom och för öfrigt af arfskiftesförrättare emellan vederbörande fördelats, mot hvilken delning klander kunde anställas, yttrade landtmätaren i afgifvet utlåtande: att som besigtning och värdering af växande skog jemte fördelnings och liqvids upprättande deröfver vore ämnen, hvilka enligt s. 215 Sida 215 i årgången börjar här skiftesstadgan tillhörde landtmätares och gode mäns behandling, samt förordnande till förrättningen blifvit af konungens befallningshafvande utfärdadt; alltså ogillades den emot sökta delningen gjorda invändning. Och enär den åberopade ståndskogsliqviden hvarken blifvit i behörig ordning upprättad eller af Daniel Nilsson erkänts eller underskrifvits och ej heller efterlefvats, funno förrättningsmännen hinder icke förefinnas för förrättningens fortgång. Detta utlåtande' godkändes endast af Daniel Nilsson och hänsköts derföre till Jösse härads äg o delning srätt, hvars ordförande i resolution den 25 November 1872 förklarade: att då förevarande fråga ej rörde delning af sådan samfällighet, som utgjorde föremål för behandling enligt skiftesstadgan, utan endast anginge så beskaffad liqvidation arfvingarne emellan, som hade sin grund i verkstäldt arfskifte, kunde, jemlikt 120 § Skiftesstadgan, det anmälda ärendet icke af ägodelningsrätten till pröfning upptagas. Daniel Nilsson sökte i underdånighet ändring under åberopande, att ståndskogen icke på annat sätt varit föremål för arfskiftet, än att dervid bestämts att en hvar sterbhusdelägare skulle erhålla en sjundedel af sammanlagda beloppet växande skog efter framdeles skeende värdering. Nedre revisionen (revisionssekreterarne Svedelius och Ryding, den sistnämnde föredragande, samt t. f. revisionssekreteraren von Bahr) hemställde i underdånigt betänkande den 10 Maj 1873, att Kongl. Maj:t måtte finna skäl icke hafva förekommit till ändring i öfverklagade resolutionen. Vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 13 i nyssnämnde månad (i närvaro af justitieråden Qvensel, Wretman, Naumann, von Hofsten, Babe, Lagerstråle och Strandberg) bifölls det underdåniga betänkandet. --- Källa: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.