---
citation: Naumanns tidskrift 1874 s. 303
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1874 s. 303
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1874-02-10
url: "https://ratiolex.se/naumann/1874/s-303/"
source: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1874 s. 303

Beträffande begärd förklaring öfver kompromissariers beslut.

---

Sedan grosshandlanden G. F. Trotzig och handlanden J. O. Utterström öfverenskommit att till kompromissarier hänskjuta utredningen och afgörandet af sina ömsesidiga fordringsanspråk, hvilka kompromissarier » skulle äga att utan appell afgöra alla tvistiga fordringsanspråk med den kraft och verkan, att blifvande utlåtande antoge egenskap af laga kraftvunnen dom, som genast kunde i laga ordning verkställas»; så och efter det de utsedde kompromissarierna handlanderna J. O. Boström, P. A. Nyman och J. W. Lindh, sammanträdt och den 1 Maj 1867 afgifvit sin dom; samt Trotzig sökt verkställighet deraf hos Konungens befallningshafvande i Norrbottens län, som dock medelst beslut den 19 Mars 1868 förklarat, att då beloppet af Trotsigs fordran icke kunde af domen utrönas, den begärda verkställigheten ej kunde meddelas, hvilket beslut Svea hofrätt i utslag den 15 påföljde Maj fastställt med öppen lemnad rätt för Trotzig att hos kompromissarierna begära förklaring öfver domen, — yrkade Trotzig, efter stämning till Öfver-Torneå tingslags häradsrätt, att Nyman, Lindh och Boström, hvilka undandragit sig att öfver berörda dom afgifva äskad förklaring, måtte vid lämpligt äfventyr åläggas sådant fullgöra.

Häradsrätten yttrade i utslag den 10 April 1872: Enär Nyman, Lindh och Boström genom sitt åtagande att såsom gode män utreda och afgöra Trotzigs och Utterströms fordringsanspråk varit skyldiga att meddela tydlig och utmätningsgild dom, men sådant ej skett, fann häradrätten skäligt ålägga Nyman, Lindh och Boström, vid vite af 50 rdr för dem hvar, att senast inom två månader från den dag, häradsrättens utslag vunnit laga kraft, sammanträda å af dem öfverenskommen tid och ort samt afgifva ordentlig förklaring öfver den af dem den 1 Maj 1867 meddelade dom.

s. 304 Sida 304 i årgången börjar här

Svea hofrätt, der talan häremot fullföljdes, gillade i dom den 19 Juni 1873 häradsrättens utslag.

Underdånig ändring söktes af Nyman, Lindh och Utterström.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne Wedberg och Ryding samt. t. f. revisionssekreteraren Bråkenhjelm, föredragande) hemställde i underdånigt betänkande den 7 Januari 1874: att emedan Nyman och Lindh, mot sitt bestridande, icke lagligen torde kunna förpligtas att den äskade förklaringen öfver ifrågavarande kompromissdom afgifva, Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist att, med upphäfvande af domstolarnes beslut, ogilla Trotzigs härom instämda yrkande.

Saken föredrogs den 15 i nyssnämnde månad inför Högsta Domstolen. Och enär den omständighet, att den af sökanderna Nyman och Lindh jemte handlanden Boström gemensamt afgifna skrift, hvarmed de skolat fullgöra sitt åtagande att såsom skiljedomare afgöra alla tvistiga fordringsanspråk emellan svaranden och sökanden Utterström, blifvit så affattad, att för dess tillämpning och verkställighet skulle fordras jemförelse med innehållet af de räkningar och andra handlingar, medelst hvilkas företeende och åberopande de till pröfning hänskjutna tvistefrågorna blifvit bestämda, icke finge betraktas såsom underlåtenhet af bemälde skiljedomare att fullgöra det värf, som genom deras åtgörande och ärendets började handläggning blifvit deras lagliga skyldighet; och i förevarande rättegång, der nämnda räkningar och handlingar icke blifvit företedda, det hvarken funnes utredt, att desse skiljedomare genom förbigående af någon anmäld tvistefråga brustit i sin pligt, eller antagas kunde, att i någon till behandling upptagen fråga den meddelade domen saknade den egenskap af slutligt afgörande, som i det emottagna uppdraget var afsedd, bifölls nedre revisionens hemställan af Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Wretman, Naumann och Huss).

Justitieråden Cramér och Carleson biföllo det underdåniga betänkandet.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 10 Februari 1874.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.