--- citation: Naumanns tidskrift 1874 s. 466 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1874 s. 466 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1873-12-18 url: "https://ratiolex.se/naumann/1874/s-466/" source: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1874 s. 466 Äger domstol, då en person blifvit vid vite förpligtad att fullgöra något, men detta uraktlåtit, förelägga honom nytt vite, innan han blifvit fälld till det första? --- Handlanden C. J. A. Haglund yrkade vid Stockholms rådstufvurätt: att, enär förre löjtnanten 0. Creutz, hvilken blifvit af rådstufvurätten i ett af Haglund, i egenskap af syssloman i förre källarmästaren Jakob Bernhard Osbecks konkurs, emot Creutz anhängiggjordt mål, angående utbekommande af åtskillig konkursboet tillhörig lösegendom, genom utslag den 10 Juni 1872 vid vite af 150 rdr förpligtad att ofördröjligen och senast den 22 i samma månad i Haglunds bostad i huset n:o 7 vid Götgatan aflemna den del af makarne Osbecks afträdda lösegendom, som Creutz medgifvit sig innehafva, underlåtit att ställa sig berörde föreläggande till efterrättelse, Creutz måtte fållas att utgifva ofvanberörda vite och vid förhöjdt vite förpligtas att inom utsatt tid egendomen aflemna. Sedan Creutz uppgifvit, att hinder mött för egendomens aflemnande förenämnde den 22 Juni, förelade genom beslut den 22 Juli 1872 rådstufvurätten Creutz vid vite af 150 rdr att, på sätt han sig åtagit, kl. mellan 4 och 5 nästpåföljande dag till Haglund afföra och i dennes ofvanomförmälda bostad aflemna ifrågavarande lösegendom. Då Creutz uraktlåt att ställa sig sistberörde beslut till efterrättelse, yttrade rådstufvurätten enligt utslag den 5 Augusti 1872: att enär Creutz varit förelagdt dels genom rådstufvurättens utslag den 10 derförutgångne Juni att vid vite af 150 rdr senast inom den 22 i samma månad i Haglunds bostad aflemna den del af makarne Osbecks afträdda lösegendom, som Creutz medgifvit sig innehafva, dels genom rådstufvurättens beslut den 22 nästpåföljande Juli att vid s. 467 Sida 467 i årgången börjar här Tillämpning af vitespåbud. enahanda vite den 23 i sistnämnde månad till Haglund afföra och i dennes bostad aflemna omförmälde lösegendom, men Creutz icke ställt sig berörde tvä förelägganden till efterrättelse och icke heller visat, att laga hinder mött för lösegendomens aflemnande, fälldes, med tillämpning af omförmälde beslut, Creutz att utgifva berörde, af honom försutna viten med tillhopa tre hundra riksdaler samt förpligtades, vid vite af 200 rdr, att den 6 påföljande Augusti, på sätt han sig åtagit, i Haglunds bostad lösegendomen aflemna. Creutz besvärade sig i Svea hofrätt, som medelst utslag den 1 Januari 1873 fann icke skäl att i rådstufvurättens utslag göra ändring. Underdånig talan fullföljdes af Creutz. Målet föredrogs den 18 December 1873 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Cramér, Botin, Olivecrona och von Segebaden) funno ej skäl att göra ändring i domstolarnes beslut, så vidt derigenom klaganden blifvit fälld att utgifva det genom rådstufvurättens utslag den 10 Juni 1872 honom förelagda vite, och klaganden vid vite af 200 rdr förpligtad att den 6 påföljande Augusti i Haglunds bostad aflemna ifrågavarande lösegendom; men då rådstufvurätten icke lagligen ägt att, innan klaganden blifvit fälld till förstberörde vite, nytt sådant honom i målet förelägga, pröfvade bemälde ledamöter rättvist undanrödja domstolarnes beslut i fråga om det af rådstufvurätten den 22 Juli 1872 stadgade vite. Justitierådet Almqvist yttrade: »Som rådstufvurätten, enligt min åsigt, saknat laglig befogenhet att förelägga klaganden ifrågavarande viten, finner jag skäligt undanrödja domstolarnes öfverklagade beslut». Justitierådet Lagerstråle utlät sig: »Enär klaganden, som vid rådstufvurättens sammanträde den 26 Juni 1872 medgifvit sig då ännu innehafva ifrågavarande lösegendom, icke visat laga hinder för fullgörandet af rådstufvurättens honom vid vite förut gifna föreläggande att hafva egendomen senast den 22 i samma månad till förklaranden aflemnat, finner jag för min del klaganden icke kunna befrias från s. 468 Sida 468 i årgången börjar här utgifvande af det sålunda försutna vitet ett hundra femtio riksdaler; men dä, beträffande målet i öfrigt, annat förhållande icke är utredt än det af klaganden uppgifna, att lösegendomen sedermera blifvit af honom insatt i förvar hos annan person, från hvilken han icke kunnat densamma utfå; pröfvar jag för min del skäligt hofrättens utslag, i hvad det innefattar ådömande af högre vitespåföljd än den nyss omförmälda, äfvensom föreläggande af ytterligare vite, att undanrödja». --- Källa: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.