---
citation: Naumanns tidskrift 1874 s. 518
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1874 s. 518
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1873-09-18
url: "https://ratiolex.se/naumann/1874/s-518/"
source: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1874 s. 518

Djurplågeri eller icke?

---

Stadsfiskalen G. Paulsson tilltalade vid rådstufvurätten i Engelholm slagtaren Per Nilsson i Grefvie för djurplågeri; och uppgaf åklagaren, att han den 5 November 1872 å torget i Engelhohn anträffat två vagnar, af hvilka på den ena varit sammanpackade sex svin och på den andra två svin, med så ringa utrymme, att kreaturen deraf synbarligen plågats.

Nilsson bestred åtalet. Endast två timmar innan åklagaren anträffat lassen å torget, hade Nilsson å torget emottagit svinen af personer, som sålt svinen till Nilsson, hvarjemte Nilsson anmärkte, att svinen då de af Nilsson emottagits, varit i det skick, som då de af åklagaren anträffats.

I målet hörde vittnen berättade:

Veterinärläkaren Kullberg: att vittnet eftermiddagen nämnde dag på kallelse af åklagaren infunnit sig å torget och der sett sex svin på en vagn och två svin på en annan mindre vagn, alla mer än tillbörligt sammanpackade, särdeles de på den mindre vagnen; att rep varit bundna om benen på de sex svinen så hårdt, att blodet ej kunnat cirkulera och att benen nedanför banden varit svartblå; att ett af svinen haft på ryggen ett sår, troligen föranledt af skafning mot vagnskarmen: att svinens behandling ej kunnat betraktas annorlunda än såsom djurplågeri; samt att Nilsson på fråga medgifvit, att vagnen med de två svinen tillhörde honom.

Kustsergeanten Lagercrantz: att svinen varit sammanpackade och bundna, på sätt vittnet Kullberg berättat, och att vittnet sett blod rinna ned åt fötterna på svinen.

Rådstufvurätten yttrade enligt utslag den 2 December 1872: att som Nilsson vore lagligen öfvertygad om åtalade

s. 519 Sida 519 i årgången börjar här

förseelsen, dömdes han, jemlikt 18 kap. 16 § Strafflagen, att derför böta 100 rdr.

Nilsson besvärade sig i hofrätten öfver Skåne och Blekinge och yrkade befrielse från åtalet, då icke styrkt vore, att han med grymhet behandlat svinen.

Hofrätten fann enligt utslag den 21 Februari 1873 skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i rådstufvurättens utslag.

Underdånig talan fullföljdes af Nilsson.

Målet föredrogs den 18 September 1873 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Naumann, von Hofsten, Olivecrona, Lagerstråle och Strandberg) funno ej skäl att göra annan ändring i hofrättens utslag än att de klaganden i målet ådömda böter nedsattes till tjugo riksdaler riksmynt.

Justitieråden Almqvist och Wretman yttrade: att, som det, emot klagandens bestridande, icke kunde anses ådagalagdt, att klaganden vid behandling af ifrågavarande kreatur visat uppenbar grymhet, pröfvade justitieråden skäligt, med ändring af domstolarnes beslut, befria klaganden från honom ådömde böter.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.