--- citation: Naumanns tidskrift 1874 s. 542 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1874 s. 542 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1873-09-25 url: "https://ratiolex.se/naumann/1874/s-542/" source: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1874 s. 542 Samma ämne som under nästföregående nummer. --- Landsfiskalen A. E. Wiréen instämde till Westra Göinge häradsrätt bokhandlanden J. Ahnvell i Hessleholm med påstående, att som Ahnvell vid emottagande af prenumeration å tidskriften »Svenska Familjejournalen» under år 1871 utlemnat bevis derom af sådan beskaffenhet, att desamma jemväl utgjort lottsedlar till ett med tidskriftens utgifvande förenadt lotteri till bortlottande af äldre årgångar af nämnde tidskrift, Ahnvell måtte fällas till ansvar derför enligt 1 och 3 §§ af K. Förordningen den 21 Mars 1844. Häradsrätten yttrade genom utslag den 8 Juli 1872: att enär konungens befallningshafvande i Hallands län medelst resolution den 15 Oktober 1870, uppå ansökning af utgifvaren utaf den i Halmstad utkommande tidskriften «Svenska Familjejournalen», förklarat hinder icke möta för den bortlottning af premier bland tidskriftens prenumeranter, som af nämnde utgifvare under år 1871 anordnats; alltså och då berörde premieutdelning således under nämnde tid icke varit att hänföra till olofligt lotteri, samt i följd deraf Ahnvells förfarande att emottaga prenumeration för år 1871 å om- s. 543 Sida 543 i årgången börjar här förmälda tidskrift och. derom utfärda bevis, som medfört rättighet att i premieutdelningen deltaga, icke vore straff underkastadt, ogillades åtalet. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, hvarest Wiréen besvärade sig, utlät sig enligt utslag den 31 Januari 1873: att som, enligt den af förläggaren utaf tidskriften »Svenska Familjejournalen» för år 1871 utfärdade anmälan, subskription eller prenumeration â nämnde tidskrift inneburit rättighet att af tidskriften erhålla ett häfte för hvarje månad emot erläggande antingen på en gång af hela årsafgiften nio riksdaler eller af 75 öre för häfte hvarje gång ett sådant häfte utbekommits, samt vid sådant förhållande och då anledning icke förekommit till antagande deraf, att det för tidskriften bestämda pris öfverstigit sjelfva tidskriftens värde, den omständighet att de bevis om verkställd subskription eller prenumeration, som af Ahnvell utfärdats, jemväl medfört rättighet för subskribent eller prenumerant, som å föreskrifna tider utlöst då utkomna häften af tidskriften, att deltaga uti de af tidskriftens förläggare anordnade så kallade premieutlottningar af äldre årgångar af tidskriften, icke vore af sådan beskaffenhet att Ahnvell kunde anses hafva genom utlemnande af samma bevis gjort sig förfallen till det ansvar, som derför blifvit å honom i målet yrkadt, pröfvade hofrätten rättvist fastställa det slut, häradsrättens utslag innehölle. Om detta utslag förenade sig vice häradshöfdingen Lundvall, assessoren Anderberg och hofrättsrådet Fredrikson, hvaremot vice häradshöfdingen Dickson yttrade: »Emedan det företag, utgifvaren af tidskriften Svenska Familjejournalen anordnat, varit så beskaffadt, att de personer, hvilka inom viss tid till tidskriftens utgifvare eller hans ombud erlade ett bestämdt penningebelopp, kalladt prenumerationseller subskriptionsafgift, varit berättigade att erhålla ej mindre ett exemplar af tidskriften för år 1871 än äfven en lottsedel, som medfört delaktighet uti en af utgifvaren anordnad utlottning af föremål utaf större eller mindre värde; ty och som företaget att genom lottdragning fördela egendom emellan två eller flere personer måste anses såsom lotteri, samt s. 544 Sida 544 i årgången börjar här den omständighet att de betalande, förutom utsigten att genom lyckans gunst ernå en större eller mindre vinst, äfven skulle erhålla ett exemplar af tidskriften för år 1871, icke kan föranleda till det antagande att afgiften icke skulle utgöra betalning jemväl för lottsedeln; alltså och då Ahnvell, utan att konungens befallningshafvandes i Hallands län ofvanberörde resolution kunnat honom dertill berättiga, i Hessleholm emot den bestämda afgiften utlemnat och således afyttrat lottsedlar till ofvanberörde utlottning, finner jag för min del lagligt, med upphäfvande af häradsrättens utslag, döma Ahnvell, jemlikt 1 och 3 §§ i K. Förordningen den 21 Mars 1844, för hvad han låtit komma sig till last, att böta tjugofem riksdaler till tveskiftes emellan Wiréen och de fattige i Stoby församling». Wiréen fullföljde underdånig talan. Målet föredrogs den 25 September 1873 inför Högsta Domstolen, hvars fleste ledamöter (justitieråden Wretman, Naumann, von Hofsten, Rabe, Lagerstråle och Strandberg) funno ej skäl att i hofrättens utslag göra ändring. Justitierådet Olivecrona pröfvade skäligt, på de af häradsrätten anförda skäl, gilla domstolarnes i målet meddelade beslut. --- Källa: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.