--- citation: Naumanns tidskrift 1874 s. 551 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1874 s. 551 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1874-06-01 url: "https://ratiolex.se/naumann/1874/s-551/" source: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1874 s. 551 Angående betalning af vexlar, för hvilka vexelrätten gått förlorad. Tillämpning af 96 § Wexellagen, eller icke? Fråga om bevisningsskyldigheten. --- Till Stockholms rådstufvurätt hade handelsbolaget under firma N. A. Andresen & Comp, i Kristiania utverkat stämning å bruksägaren Fr. Petersen med påstående, att som bolaget, hvilket endosserat två af Petersen den 13 Maj 1870 dragna och af handelshuset R. Hamrè & Hy Courbot i Rouen till betalning den 13 September samma år godkända vexlar, den ena å 7,000 och den andra å 8,000 francs, nödgats i följd af bristande betalning hos vexlarnes godkännare, infria vexlarne hos dessas dåvarande innehafvare, det måtte alltså Petersen varda âlagdt att till bolaget N. A. Andresen & Comp., som genom särskilda, af Svea hofrätt den 25 April 1872 gifna laga kraftvunna domar förklarats hafva sin vexelrätt på grund af de ifrågavarande vexlarne förlorat, såsom annan sin skuld gälda vexlarnes belopp, 15,000 francs, och s. 552 Sida 552 i årgången börjar här ersätta bolaget genom vexlarnes infriande åbragte kostnader jemte ränta. Denna talan utvecklades af bolaget sålunda: Bolaget kunde ej medgifva att Petersen med afseende på vexlarne handlat i god tro, dock ville bolaget för närvarande ej fästa någon hufvudsaklig vigt dervid. Men om bolaget förlorade fordringsrätten för vexlarne, skulle Petersen ovedersägligen göra en vinst på bolagets bekostnad; ty bolaget, som gifvit Petersen valuta för vexlarne, för hvilken han blifvit godtskrifven af godkännarne, hade vid vexlarnes återgång måst åter utgifva denna valuta. Den förlust, som kunde drabba Petersen derigenom att han inlåtit sig i affärer med ett insolvent hus, hade han i alla händelser skolat vidkännas. Fortfarande vore Petersen alltså den ursprunglige och rätte gäldenären, som, då vexelinnehafvarne ej kunnat erhålla liqvid för vexlarne, borde godtgöra dem deras skada; men Petersen hade hvarken lemnat eller anvisat bolaget någon valuta för hvad det utgifvit för vexlarne. — Derjemte åberopades å kärandesidan brefvexlingen angående ifrågavarande vexlar. Brefvet från Petersen till N. A. Andresen & Comp, innehöll: »Remitterar till förvexling 15,000 francs på Hamrè & Hy Courbot, hvaremot H. H. behagade remittera för min räkning till Hamrè & Hy Courbot ett lika stort belopp i korta vexlar på Paris». Brefvet från Andresen & Comp, till Hamrè & Hy Courbot: »Öfversända 15,000 francs, hvarför Ni behagade kreditera Petersen, efter att hafva till hans debet honorerat hans vexlar på Eder till våra order francs 15,000». Brefvet från Hamrè & Hy Courbot till Andresen & Comp.: »Aro i besittning af föregående bref, inneslutande 15,000 francs, hvarför vi kreditera vår gemensamma vän Petersen, hvaremot vi skola skydda dess trassering å oss för samma belopp». Petersen bestred krafvet. Bolaget Andresens & Comp, befattning med vexlarne hade endast varit en bruklig bankaffär. Petersen visste ej annat än att bolaget köpt vexlarne och för dem lemnat liqvid. Hade vexlarne ej varit accep- s. 553 Sida 553 i årgången börjar här terade, skulle Petersen gjort en vinst om han underlåtit infria dem; men nu voro de accepterade, och genom accepten hade Hamrè & Hy Courbot erkänt sin skuld till Petersen. Dessutom visade en af Hamrè & Hy Courbot utfärdad räkning öfver affärerna med Petersen, att denne hos nämnde handelshus hade fond, på hvilken han ägde draga. Hans fordran hos handelshuset hade naturligtvis minskats med vexlarnes belopp, hvilket Hamrè & Hy Courbot voro skyldige att till Andresen & Comp, betala. Hamrè & Hy Courbot hade genom accepterna blifvit rätte gäldenärer, och hos dem ägde Andresen & Comp, att uttaga betalning för vexlarne. Den åberopade kontokuranten från Hamrè & Hy Courbot den 31 Augusti 1870 visade ett saldo Petersen till godo af 49,194 francs 59 centimes. Andreseh & Comp, bestredo denna kontokurant allt vitsord i åberopade hänseendet. Den utgjorde ingen tablå öfver Petersens ställning till Hamrè & Hy Courbot vid den tid, den 13 Maj 1870, då trasseringarne skedde; hvarjemte särskilda anmärkningar framställdes mot kontokurantens innehåll, bland andra den, att de 15,000 francs, Andresen & Comp, den 16 Maj 1870 remitterat till betäckande af ifrågavarande vexlar, ej funnos Petersen krediterade på sätt i förenämnda bref utlofvades. Det visade sig deremot, att beloppet blifvit Andresen & Comp, till skada och Petersen till oberättigad fördel användt till infriande af andra hans, redan den 1 Juni 1870 förfallna vexlar. Andresen & Comp, bestredo derföre att Petersen hvarken då vexlarne utfärdades eller då de till betalning förföllo haft eller nu hade hos acceptanterne innestående några belopp, vare sig fordringar eller andra tillgångar, för inlösen af vexlarne. Rådstufvurätten meddelade dom den 8 Augusti 1872: att ehuru ostridigt vore att bolaget N. A. Andresen & Comp., som endosserat ifrågavarande den 13 Maj 1870 af Petersen dragna och af handelshuset R. Hamrè & Hy Courbot i Rouen accepterade två vexlar, den ena å 7,000 francs och den andra å 8,000 francs, att betalas fyra månader efter vexlarnes s. 554 Sida 554 i årgången börjar här utgifningsdag, i följd af bristande betalning hos acceptanterna infriat samma vexlar af vederbörande vexelinnehafvare; likväl och som bolaget, hvilket jemlikt Kongl. Svea hofrätts den 25 ‘April 1872 meddelade, laga kraftvunna domar förklarats vara förlustigt sin vexelrätt på grund af berörde vexlar, icke visat att något sådant fall här ägde rum, som i 96 § senare momentet Wexellagen omförmäldes, kunde bolagets talan icke bifallas. Denna dom uttryckte t. f. ordföranden rådmannen Ulrichs mening. Till samma slut kom civilnotarien Lindblad, men anförde såsom skäl: »att ehuru etc. (lika med domen); likväl och som kärandebolaget, hvilket, jemlikt Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofrätts den 25 April innevarande år meddelade, laga kraftvunna domar förklarats vara förlustigt sin vexelrätt på grund af berörde vexlar, icke visat att svaranden i omförmäldh vexelaffär ej handlat i god tro, samt genom hvad i målet förekommit icke blifvit utredt att svaranden, för hvars räkning och till hvars krediterande hos handelshuset R. Hamrè & Hy Courbot kärandebolaget i egenskap af svarandens kommissionär den 16 Maj 1870 öfverlemnat de till betalning af ifrågavarande vexlar erforderliga medel, genom det öfverlemnade beloppet fått andra af svaranden å handelshuset R. Hamrè & Hy Courbot dragna vexlar betäckta, eller att svaranden eljest, derest fordringen förfölle, skulle göra en vinst till fordringsägarens skada; alltså» etc. — Tillförordnade civilnotarien Poppius yttrade: »Som svaranden bruksägaren Fredrik Petersen medgifvit, att han den 13 Maj 1870 till kärande handelsbolaget N. A. Andresen & Comp, eller dess ordres å handelshuset R. Hamrè & Hy Courbot i Rouen utställt ifrågavarande två vexlar, den ena å 7,000 och den andra å 8,000 francs, att betalas den 13 derpåföljde September, samt Petersen ej bestridt att han af Andresen & Comp, erhållit valuta för vexlarne, hvilka sedermera, efter det betalning för dem ej kunnat hos handelshuset Hamrè & Hy Courbot bekommas, blifvit af Andresen & Comp, inlösta; ty och då Petersen i öfrigt ej gittat före- s. 555 Sida 555 i årgången börjar här bära någon omständighet, som lagligen må för honom medföra befrielse från skyldigheten att sina ifrågavarande vexlar infria, men, enligt hvad i målet är vordet upplyst, genom två af Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofrätt den 25 April innevarande år (1872) meddelade laga kraftvunna domar fordringsägaren förklarats vara sin vexelrätt på grund af merberörde vexlar förlustig; alltså pröfvar jag för min del, i förmågo af 96 § Vexellagen den 23 Augusti 1851, rättvist, med bifall till käromålet, förpligta bruksägaren Petersen att till handelsbolaget Andresen & Comp., emot återbekommande af ifrågavarande två vexlar i hufvudskrift, utgifva dels berörde vexlars sammanräknade belopp 15,000 francs och dels beloppet af de omkostnader, Andresen & Comp, ostridigt fått vidkännas för den befattning de tagit med vexlarne, utgörande etc.-----------hvarjemte Petersen förpligtas att, för- utom å förberörde ränteposter, erlägga fem procent ränta från stämningsdagen den 15 sistl. Maj å ofvanberörda till betalning fastställda belopp, utaf hvilka de, som finnas upptagna i utländskt mynt, skola gäldas med svenskt riksmynt efter den kurs, som vid betalningstiden å Stockholms börs högst gäller». Andresen & Comp, fullföljde vadetalan i Svea hofrätts som, medelst dom den 29 Maj 1873, pröfvade rättvist gilla rådstufvurättens dom. Om detta beslut förenade sig assessoren friherre Staël von Holstein samt vice häradshöfdingarne Westman och Westrin; hvaremot vice häradshöfdingen von Steyern, med hvilken hofrättsrådet Forsell instämde, afgaf följande yttrande: »Som ostridigt är, ej mindre att bruksägaren Petersen af handelsbolaget Andresen & Comp, erhållit full valuta för ifrågavarande af Petersen utställda och af handelshuset B. Hamrè & Hy Courbot i Rouen till betalning godkända vexlar, än ock att, sedan Andresen & Comp, endosserat vexlarne, och deras innehafvare icke kunnat å förfallodagen hos R. Hamrè & Hy Courbot erhålla betalning, Andresen & Comp, nödgats ånyo inlösa vexlarne; alltså och då Petersen följaktligen skulle, derest Andresens & Comp, omstämda fordran s. 556 Sida 556 i årgången börjar här förfölle, göra en vinst till Andresens & Comp, skada, pröfvar jag for min del rättvist, i förmågo af Vexellagen den 23 Augusti 1851, med ändring af rådstufvurättens dom, förpligta Petersen att till Andresen & Comp, genast emot återbekommande af vexlarne i hufvudskrift utgifva deras sammanlagda belopp 15,000 francs jemte ränta efter sex förhundra om året, â 7,000 francs frän den 31 Augusti 1871 och â 8,000 francs frän den 6 Oktober samma är till dess betalning sker, men ersättning för vexelkostnaderna kan icke lagligen Andresen & Comp, tillerkännas». Andresen & Comp, sökte i underdånighet ändring, under åberopande af hvad förut anförts och då vederparten icke i någon mån styrkt att han hos acceptanterna ägde fordran, som kunde minskas genom vexlarnes infriande. En sådan fordrans tillvaro vore i allt fall ej ådagalagd genom blotta accepterna, ty enligt 27 § Vexellagen kunde vexlar dragas utan motsvarande fordringar. Härpå svarade Petersen: Att han vid trasseringen af vexlarne ägt fordran hos handelshuset Hamrè & Hy Courbot, det vore styrkt på det enda sätt sådant kunde ske, nemligen med eget erkännande af bemälde handelshus. Nedre revisionen (revisionssekreteraren Lilienberg, föredragande, samt tillförordnade revisionssekreterarne Bråkenhielm och Herslow) hemställde i underdånigt betänkande den 8 November 1873, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom. Saken företogs till afgörande i Högsta Domstolen den 27 April 1874 sedan handlingarne bland dess ledamöter cirkulerat; och blef nedre revisionens underdåniga betänkande bifallet af justitieråden Södergren, Wretman och von Hofsten, hvarvid den förstnämnde, till närmare utveckling af sin åsigt, anförde: att i denna sak, der sökanden förnekat, att vederparten genom sina åberopade och företedda handlingar vederlagt sökandens till grund för käromålet lagda förmenande som skulle svaranden, till hvars förmån betalning för ifrågavarande vexlar blifvit af sökanden sänd till handelshuset R. Hamrè & Hy Courbot i Rouen och sålunda lemnat till- s. 557 Sida 557 i årgången börjar här gång för inlösande genom samma handelshus af andra utaf svaranden utfärdade vexlar, icke hafva för vexlarne gifvit betäckning genom innestående fordran hos bemälde handelshus, sökanden, på hvilken skolat ankomma att sitt å vederdelosidan bestridda käromål lagligen bevisa, icke å sin sida förebragt sådan bevisning, som i och för sig eller i sammanställning med innehållet af de utaf svaranden företedda handlingar kunde anses lägga i dagen, att här vore föihanden sådant i 96 § Vexellagen beskrifvet fall, som kunde binda svaranden till någon del af den betalningsskyldighet för vexlarne, hvilken i de mot honom af sökanden förut anställda och genom hofrättens domar den 25 April 1872 afgjorda rättegångar icke kunnat svaranden såsom vexlarnes utgifvare åläggas. Enligt nu antydda uppfattning af parternas ställning till hvarandra i fråga om bevisning i ofvanberörda ämne, deruti svarandens förnekande af sökandens uppgift, den der utgjorde sjelfva grunden för käromålet, enligt justitierådets tanke icke vore att betrakta så, som hade svaranden dermed vändt någon omständighet före, att sig dermed värja, den han, enligt 17 kap. 33 § Rättegångsbalken, borde med bevis styrka, ansåg justitierådet att sökandens talan icke kommit i det skick, att den kunde bifallas. Justitieråden Cramér, Carleson och Olivecrona voro ense om följande yttrande: Emedan utredt vore, att bruksägaren Petersen för ifrågavarande af honom den 13 Maj 1870 på handelshuset R. Hamrè & Hy Courbot i Rouen dragna och af samma firma till betalning godkända vexlar erhållit full valuta af sökanden, som efter uppdrag af Petersen endosserat och försålt vexlarne samt för Petersens räkning öfversändt försäljningsbeloppet till nämnde handelshus, äfvensom att sökanden sedermera nödgats samma vexlar inlösa; ty och ehuru Petersen emot käromålet invändt, att han vid vexlarnes trassering skulle hos huset Hamré & Hy Courbot ägt vida större fordran, samt till stöd derför åberopat dels ett den 11 Maj 1871 till honom aflåtet bref, undertecknadt »för R. Hamrè & H. Courbot i liqvidation R. Hamrè», deruti förmäles att med brefvet följde kontokurant, utvisande ett s. 558 Sida 558 i årgången börjar här saldo Petersen till godo den 31 Augusti 1870 af 49,194 francs 59 centimes, och dels den i brefvet omförmälda räkningen; likväl och som nämnda räkning hvarken vore försedd med namnunderskrift eller fuîmes uppställd med sådan tydlighet, att stöd för Petersens berörda invändning deraf kunde hemtas, samt det uppgifna förhållandet följaktligen ej blifvit genom de åberopade, af sökanden till riktigheten bestridda handlingarne lagligen vitsordadt; alltså och då Petersen icke heller på annat sätt ådagalagt, att han för ifrågavarande vexlar utgifvit betäckning, samt förty antagas måste att han, derest sökandens fordran förfölle, skulle göra en vinst till vederpartens skada, pröfvade justitieråden, jemlikt 96 § Vexellagen den 23 Augusti 1851, rättvist att, med upphäfvande af domstolarnes beslut, förpligta Petersen att till sökanden, emot återbekommande af vexlarne i hufvudskrift, genast betala deras sammanlagda belopp 15,000 francs jemte fem procent ränta derå från stämningsdagen den 14 Maj 1872, hvaremot sökandens i saken framställda anspråk på vidsträcktare betalningsrätt förklarades icke kunna bifallas. Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 1 Juni 1874 i öfverensstämmelse med förstbemälde tre justitieråds mening. --- Källa: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.