--- citation: Naumanns tidskrift 1875 s. 228 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1875 s. 228 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1874-12-17 url: "https://ratiolex.se/naumann/1875/s-228/" source: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1875 s. 228 Fiskaliskt åtal mot domare för det han särskildt för hvarje sammanträde utfärdat och tagit lösen för protokoller, förda i ett mål under samma ting och på en gång af part begärda. K. K. --- I sammanhang med besvär, som handlanden C. G. Strandberg i Bysala hos Svea hofrätt anförde emot ett af Skinskattebergs bergslags häradsrätt meddeladt utslag i mål mot Strandberg och hans hustru, angående oloflig bränvinsutskänkning, framställde Strandberg begäran om åtal emot domhafvanden, häradshöfdingen J. A. Hjärne, för det han, som handlagt berörda mål, betungat Strandberg med lösen för fyra särskilda protokollsutdrag i målet för 1873-års vårting, ehuru desamma bort i ett sammanhang utskrifvas. De till hofrätten ingifna handlingarne utvisade: Under nyssnämnde års vårting med Skinskattebergs bergslag, der den i K. Förordningen den 17 Maj 1872 föreskrifna anordning af tingen vore genomförd, hade ifrågavarande mål förevarit vid tre allmänna sammanträden, den 10 Februari, den 7 April och den 3 Juni, äfvensom vid särskildt sammanträde den 15 Juli, då slutligt utslag afkunnades. Efter målets handläggning den 7 April, hade Strandberg begärt att emot lösen bekomma utdrag af då hållna protokollet; och hade till honom utfärdats protokollsutdrag ej blott för den 7 April utan sedermera äfven för hvardera af de öfriga tre dagar, målet förevarit, emot särskild lösen för hvart och ett. Handlingarne remitterades till advokatfiskalen hos hofrätten T. A. Billbergh, hvilken derefter, i memorial, mot häradshöfdingen Hjärne anmärkte, att så vidt protokollen för den 10 Februari, den 3 Juni och den 15 Juli blifvit af Strandberg på en gång begärda, hade de bort i ett sammanhang expedieras, i hvilket fall lösen för dem uppgått s. 229 Sida 229 i årgången börjar här till 5 rdr 25 öre, men derigenom att särskilda expeditioner utfärdats för hvarje af dessa 3 rättegångsdagar, hade lösen blifvit 9 rdr 75 öre. I 8 § af K. Förordningen den 30 November 1855 angående expeditionslösen stadgades, att hos domstol på landet det för samma ting förda protokoll borde, om än målet flere dagar förevarit, utskrifvas i ett sammanhang, derest ej utskrift för särskild dag begärdes; och detta stadgande, för så vidt ifrågavarande mål anginge, vore icke ändradt genom K. Krmgörelsen den 27 September 1872, om ändringar och tillägg i nyssnämnde K. Förordning, ty den i berörda K. Kungörelse stadgade föreskrift, att i mål eller ärende, der rättssökande eller annan är skyldig att lösa protokollsutdrag, expedition borde utfärdas för hvarje allmänt sammanträde under tinget och för sådant särskildt sammanträde, som utsatts för tings afslutande, vore ingalunda tillämplig uti ifrågavarande mål, emedan Strandberg icke haft skyldighet att lösa protokoll, hvadan ock bestämmelserna i 1855-års K. Förordning vore i förevarande fall tilllämpliga. I afgifven förklaring förmälde häradshöfdingen Hjärne, att han ej erinrade sig, huruvida eller när Strandberg begärt lösa protokoll, men att den sista expeditionen, som innehöll utslaget, blifvit, för den händelse Strandberg åstundat denna, utskrifven till senaste sammanträdet, då den ock utlöstes; dock förklarade häradshöfdingen Hjärne sig vilja bära ansvaret för att hafva, på begäran, framställd efter nyssnämnda sammanträde, expedierat Strandbergs protokollsutdrag för den 10 Februari, 3 Juni och 13 Juli. — Till bemötande af advokatfiskalens memorial, anförde häradshöfdingen Hjärne vidare, att advokatfiskalen påtagligen utgått från den förutsättning, att genom K. Förordningen den 17 Maj 1872 häradsrätt blifvit i förevarande afseende likställd med rådstufvurätt, der svarandepart vore berättigad att erhålla protokollen utskrifna i ett sammanhang. Denna förutsättning vore dock, enligt häradshöfdingens åsigt, icke riktig. En väsendtlig öfverensstämmelse ägde nemligen rum emellan lagtima tingen enligt förut gällande tingsordningen och de s. 230 Sida 230 i årgången börjar här allmänna sammanträdena enligt den nya, och hvarje protokoll vid de sistnämnda svarade fullkomligt emot hvart protokoll vid de förra. Genom K. Kungörelsen den 27 September 1872 vore ändring icke föreskrifven i 11 § af 1855-års K. Förordning, deri stadgades, att svarande, som begärde lösa protokoll, skulle derför erlägga lösen efter samma grund som kärande, och ej heller hade 8 § blifvit ändrad derhän, att den deri för svarandepart inför stadsdomstol medgifna förmån, numera äfven skulle gälla i fråga om annan domstol. Advokatfiskalen, som ansåg hvad Hjärne i förklaringen anfört icke förtjena afseende, yrkade i ytterligare afgifvet memorial, att, enär svarandepart, enligt de af advokatfiskalen förut åberopade bestämmelser, vore berättigad att i en och samma expedition få utskrifna alla de i målet under ett ting hållna protokoll, men Hjärne i förevarande mål låtit emot lösen tillställa Strandberg ifrågakomna tre särskilda protokollsutdrag, i följd hvaraf Strandberg måst utgifva 4 rdr 50 öre mera än han rätteligen bort, Hjärne förty måtte fällas till ansvar enligt 17 § i K. Förordningen den 30 November 1855 och tillika förpligtas till Strandberg återbära för högt debiterad lösen med nyssnämnda belopp. Hofrätten yttrade i utslag den 26 Juni 1874: att, som § 1 i K. Kungörelsen den 27 September 1872 om ändringar och tillägg i K. Förordningen den 30 November 1855 angående expeditionslösen föreskrefve, att der, jemlikt K. Förordningen den 17 Maj 1872 angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting, två eller flera allmänna sammanträden under tinget hölles, borde i mål och ärende, der rättsökande eller annan vore skyldig att utlösa expedition eller ock vore berättigad att utbekomma den utan lösen, expedition utfärdas för hvarje dylikt sammanträde så ock för sådant särskildt sammanträde som enligt nämnde författning utsattes för tings afslutande; alltså och då i enlighet härmed samt på grand af 11 § i K. Förordningen den 30 November 1855, sådan den lydde i K. Kungörelsen den 24 November 1857, häradshöfdingen Hjärne varit berättigad att till Strandberg, som begärt bekomma de vid s. 231 Sida 231 i årgången börjar här allmänna sammanträdena den 10 Februari och den 3 Juni samt särskilda sammanträdet den 15 Juli uti ifrågavarande mål hållna protokoll, utfärda särskild expedition för hvarje sammanträde, blef häradshöfdingen Hjärne från åtalet befriad. Om detta beslut förenade sig assessoren Ahlgren samt vice häradshöfdingarne Lundberg och Westrin; hvaremot hofrättsrådet Schöning afgaf följande yttrande: »Så vidt jag kan finna, är genom K. Kungörelsen den 27 September 1872 icke någon förändring gjord i K. Förordningen angående expeditionslösen den 30 November 1855, så vidt genom densamma, jemförd med K. Kungörelsen den 24 November 1857, blifvit stadgadt att, då svarande begär att få utlösa expedition hos domstol på landet, det vid samma ting förda protokoll, om än målet flera dagar förevarit, skall i ett sammanhang åt honom utskrifvas, så framt ej utskrift för särskild dag blifvit begärd. Vid betraktande häraf och då, så vidt utredt är, Strandberg, först efter det han begärt och erhållit protokollet för den 7 April 1873 åt sig utskrifvet, framställt begäran om att få protokollet i målet för de öfrige dagar detsamma hos häradsrätten under 1873-års vårting förevarit åt sig utskrifvet, finner jag väl att häradshöfdingen Hjärne icke förfarit oriktigt derutinnan att han låtit åt Strandberg utfärda särskild expedition för den 10 Februari; men deremot att enär, enligt hvad häradshöfdingen Hjärne medgifvit, sistomförmälda begäran framställdes först efter sista sammanträdet under tinget, häradshöfdingen bort låta i ett sammanhang åt Strandberg utskrifva protokollet för den 3 Juni och den 15 Juli 1873; och som häradshöfdingen Hjärne, sådant oaktadt, .låtit åt Strandberg utskrifva särskild expedition för hvardera af nämnde två dagar och derföre tagit lösen, hvarigenom Strandberg tillskyndats högre afgift, än som rätteligen bort honom drabba, pröfvar jag, för min del, i förmågo af 17 § i K. Förordningen den 30 November 1855, rättvist fälla häradshöfdingen Hjärne för hvad han i omförmälda måtto låtit komma sig till last, att böta tjugo rdr till treskiftes emellan kronan, advokatfiskalen Billbergh och Strandberg, samt förpligta s. 232 Sida 232 i årgången börjar här häradshöfdingen Hjärne att ersätta Strandberg hvad denne för mycket i lösen erlagt». Advokatfiskalen yrkade i underdåniga besvär ändring i hofrättens utslag, hvilket häradshöfdingen Hjärne deremot yrkade måtte fastställas. Högsta Domstolen fann vid målets föredragning den 17 December 1874 (i närvaro af justitieråden Södergren, Cramér, Botin, von Hofsten, Huss, Lindhagen och Svedelius) skäl icke vara anfördt, som uti hofrättens utslag kunde verka ändring. --- Källa: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.