--- citation: Naumanns tidskrift 1875 s. 398 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1875 s. 398 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1875-03-10 url: "https://ratiolex.se/naumann/1875/s-398/" source: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1875 s. 398 Vägran att aflägga domare-ed såsom nämndeman. Hufvudsakligt utslag eller icke! Rättegångsbalkens 16 kap. 4 §. --- Arrendatorn Johan Johansson i Lundhagen, hvilken den 17 Maj 1874 blifvit å kommunalstämma behörigen utsedd till nämndeman för Hacksta socken inom Trögds härad, anmälde sig inför häradsrätten vid sommartinget nämnda år, för att såsom nämndeman intaga säte i rätten; men sedan domare-eden, på Johanssons begäran, blifvit af häradsrättens ordförande för honom uppläst, vägrade Johansson att aflägga eden, under uppgift att han icke tilltrodde sig kunna uppfylla de förbindelser eden medförde. s. 399 Sida 399 i årgången börjar här Häradsrätten meddelade beslut den 10 Augusti 1874, hvarigenom — enär Johansson af Hacksta församlings kommunalstämma blifvit till nämndeman för Hacksta utsedd, samt berörda uppdrag vore af beskaffenhet, att Johansson icke ägde detsamma sig undandraga — Johansson förelades, vid vite af 50 rdr, att aflägga den för uppdragets fullgörande i 1 kapitlet 7 § Rättegångsbalken föreskrifna ed. I enlighet med meddelad hänvisning, besvärade sig Johansson hos Svea hofrätt. Då Johansson vore alldeles okunnig om lagen och icke hade ringaste insigt i domarevärf, borde han ej kunna tvingas att aflägga ed på att fullgöra hvad han saknade förmåga att uträtta, och det vore obilligt att af en bonde, som i sin hela tid sysslat uteslutande med jordbruk, fordra samma ed som af en teoretiskt och praktiskt lagkunnig person. Då besvären inför hofrätten föredrogos, yppades skiljaktiga, meningar huruvida desamma kunde till pröfning upptagas; och yttrade dervid adjungerade ledamoten, vice häradshöfdingen Lagerberg: »Då enligt min åsigt häradsrätten genom öfverklagade beslutet icke afgifvit slutligt utlåtande i ärendet, anser jag besvären icke kunna till pröfning upptagas». Öfrige ledamöterne, hofrättsrådet, friherre Leuhusen, assessoren Gripensköld samt adjungerade ledamöterne, fiskalen Almgren och vice häradshöfdingen Ahlgren, förklarade sig deremot beredde att upptaga besvären till pröfning; och sedan målet häruppå företagits till afgörande, meddelades utslag den 23 September 1874, enligt hvilket hofrätten fann skäl icke vara anfördt, som till ändring i häradsrättens beslut kunde föranleda. Johansson anförde underdåniga besvär emot hofrättens utslag, under yrkande jemväl om befrielse från utöfning af nämndemansbefattningen, eller ock att Kongl. Maj:t måtte täckas af nåd befria Johansson från samma befattning eller åtminstone från afläggande af domare-ed, till stöd för hvilket sistberörda yrkande Johansson åberopade s. 400 Sida 400 i årgången börjar här 16 § Regeringformen, mot hvars stadgande icke någons samvete finge tvingas, vare sig genom vitesbestämmelser eller annorledes. Målet föredrogs inför Högsta Domstolen den 10 Mars 1875; och som hofrätten icke bort, emot stadgandet i 16 kapitlet 4 § Rättegångsbalken, Johanssons öfver häradsrättens beslut anförda besvär till pröfning upptaga, funno Högsta Domstolens fleste ledamöter (justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Naumann, von Hofsten och Huss) skäligt undanrödja hofrättens utslag. Justitieråden Wretman och Lindhagen ansågo målet böra på de anförda besvären hufvudsakligen pröfvas. Hvad angick Johanssons yrkande om entledigande från den honom uppdragna nämndemans befattningen; så fann Högsta Domstolen samma yrkande innefatta ett ämne, som ej tillhörde Kongl. Maj:ts omedelbara pröfning; och tillstyrkte Högsta Domstolen, att Kongl. Maj:t måtte förklara hvarken berörda fråga eller Johanssons anhållan om befrielse från domare-edens afläggande utgöra föremål för Kongl. Maj:ts nåd. --- Källa: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.