--- citation: Naumanns tidskrift 1875 s. 560 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1875 s. 560 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1875-05-07 url: "https://ratiolex.se/naumann/1875/s-560/" source: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1875 s. 560 Ladugård till klockareboställe i stad, eller icke? Presterskapets privilegier år 1723, § 7, Den 21 April 1874 förrättades af rådstufvurätten i Skara af- och tillträdessyn å klockarebostället derstädes --- Den 21 April 1874 förrättades af rådstufvurätten i Skara af- och tillträdessyn å klockarebostället derstädes emellan klockaren Källströms sterbhusdelägare, afträdare, och klockaren J. F. Temtander, tillträdare. Vid förrättningen, der ombud för staden och domkapitlet voro tillstädes, yrkade Temtander att staden måtte förpligtas att uppföra ladugård till boställsjorden, i anledning af hvilket yrkande i syneprotokollet antecknades, att bostället, som vore gemensamt för stads- och landsförsamlingarne, bestode af halfva tomten n:o 108 och några spridda jordägor, nemligen 1 tunnland 161/2 kapl. åker och något mer än 131/2 tunnland skogsmark, deraf 31/4 tunnland voro odlade. Jemväl upplystes att Temtander, som tillträdt klockaresysslan 1865, samtidigt dermed fått öfvertaga boställsjorden, men deremot bekommit hyresersättning för sjelfva bostaden, den Källström af stads- och landsförsamlingarne tillförsäkrats behålla till sin död. Redan vid tillträdet af jorden hade Temtander framställt yrkande om uppförande af ladugård, som vid en derförinnan år 1861 å bostället hållen ekonomisk besigtning antecknats såsom behöflig för bostället: men detta yrkande afslogs af kyrkostämman. Häremot anförde Temtander besvär hos konungens befallningshafvande i länet, som genom utslag den 31 December 1868 underkände Temtanders yrkande, så vidt detsamma gällde landsförsamlingen, enär denna ej hade laglig skyldighet att bygga ladugård åt klockare; men deremot med afseende dels derå att ladugården vid ekonomiska besigtningen 1861 ansetts behöflig, dels äfven derå att i klockarens s. 561 Sida 561 i årgången börjar här lön inginge jord med tomt och boningshus samt att ladugård skäligen finge anses inbegripen bland de hus, hvarmed enligt 7 § i presterskapets privilegier år 1723 städerna borde förse sina klockare, förpligtade stads församling en att uppföra ladugård till den storlek och inredning, som öfverensstämde med boställets behof, hvilket, i händelse af tvist, borde utredas efter syn. Stadsförsamlingen öfverklagade detta beslut, som ock genom Kongl. Maj:ts utslag den 18 November 1870 upphäfdes, enär, vid det förhållande att Temtander ej innehade sjelfva bostället, frågan blifvit för tidigt väckt. Vid syneförrättningen förklarade konsistoriiombudet sig vilja understödja Temtanders anspråk, så vida ladugårdshus vore för klockare i lag bestämda; men deremot bestreds anspråket af stadens ombud, som uppgaf, att sedan år 1827, då tomten inköptes och uppläts till embetsgård åt klockaren, hade ladugård icke funnits derstädes. Rådstufvurätten yttrade genom utslag den 21 April 1874: att då ladugård, så vidt utredas kunnat, icke tillförene funnits till bostället, som äfven hade allt för ringa odaljord att kunna såsom sjelfständigt jordbruk skötas, och dertill komme, att med embetsgård, hvarmed städerna skulle enligt lag förse sina klockare, icke gerna kunde afses annat än bostad med dithörande uthus, funne rätten sig icke kunna tillförbinda staden att åt klockaren bygga ladugård, som i allt fall icke kunde läggas å tomten, utan måste uppföras å någon af hans trenne en åttondedels mil från hvarandra spridda jordägor. Temtander besvärade sig hos Göta hofrätt och anmärkte, att enligt lag skulle klockarebol bebyggas såsom kronohemman, hvilka åter enligt Kongl. Resolutionen den 29 Juni 1752 skulle vara försedda med loge, fähus och stall. Uti infordradt yttrande erinrade rådstufvurätten, att de af Temtander åberopade stadganden afsåge endast klockarebol å landet, der boställshafvaren sjelf skulle bygga; och att då i stället för »embetsgård» åt klockare finge lemnas Tidskrift för Lagstiftning etc. 12:te årg. 36 s. 562 Sida 562 i årgången börjar här hyresersättning, så kunde detta uttryck ej anses innefatta något vidare än bostadslägenhet. Genom utslag den 26 Augusti 1874 förklarade hofrätten sig icke hafva funnit skäl att i rådstufvurätten s öfverklagade utslag göra ändring. Temtander anförde underdåniga besvär. Målet föredrogs den 7 Maj 1875 inför Högsta Domstolen, hvars fleste ledamöter (justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Naumann, Bolin, Olivecrona och Lindhagen) funno skäl icke vara anfördt, som i hofrättens öfverklagade utslag kunde verka ändring. Justitierådet Almqvist yttrade: »Emedan, enligt 7 § i presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, klockare i städerna, så vida de ej njuta penningehyror, skola af städerna försörjas med beqvämliga publike hus och gårdar; ty och då upplyst är, att till det åt Temtander anslagna och af honom numera tillträdda klockarebostället i Skara hörer jordbruk, samt vid sådant förhållande en efter behofvet lämpad ladugårdsbyggnad är att räkna bland de hus, hvarmed klockaren bör af staden förses, pröfvar jag, för min del, skäligt att, med upphäfvande af domstolarnes beslut, förklara Skara stad vara pligtig att uppföra ladugårdsbyggnad af den storlek och beskaffenhet, som för boställets behof befinnes erforderligt; blifvande, för meddelande af närmare bestämmelser härutinnan, målet visadt åter till synerätten, som har att detsamma på anmälan åter företaga och dermed vidare lagligen förfara». --- Källa: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.