---
citation: Naumanns tidskrift 1875 s. 570
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1875 s. 570
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1875-05-27
url: "https://ratiolex.se/naumann/1875/s-570/"
source: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1875 s. 570

Rättegångsfullmakt, företedd allenast i afskrift, ogillad.

---

Uti ett af Risinge häradsrätt den 30 Juni 1874 meddeladt utslag i rättegång emellan handlanden F. W. Fiedler, kärande, och bruksägaren m. m. Carl Edv. Ekman på Finspong, svarande, angående fordringsanspråk, sökte Ekman efter vad ändring hos Göta hofrätt; och fanns vid den af Ekmans rättegångsombud dit ingifna libellen, som var undertecknad » Carl Ekman», fogad en så lydande fullmakt:

» Afskrift. Fullmakt för herr direktör L. E. Boman eller den han i sitt ställe förordnar, att, såsom förvaltare af Finspongs egendom med underlydande, vid högre och lägre domstolar, exsekutionssäten, kommunalstämmor eller sammanträden, der det kan ifrågakomma att föra talan för denna min egendom, min rätt bevaka och min talan utföra; godkännande jag hvad ombudet lagligen gör och låter. Finspong i Januari 1874. Carl Ekman. (Sigill).

Likheten med originalet intyga: G. A. Wiberg; K. Tägtström.

Ofvanskrifna fullmakt transporteras härmed på innehafvaren. Finspong den 7 Juli 1874 L. E. Boman.

Egenhändiga underskriften intyga: G. A. Wiberg; K. Tägtström».

I exceptionen anmärkte Fiedler att, då den person, som bevakat Ekmans vadetalan, till stöd för sin behörighet der-

s. 571 Sida 571 i årgången börjar här

till företett endast fullmakt i afskrift och således icke visat sig vara i den ordning, 15 kapitlet 4 § Rättegångsbalken föreskrefve, förordnad att föra Ekmans talan, så borde denna icke upptagas till pröfning.

Ekman bestred afseende å denna invändning. Då den företedda afskriftens lika lydelse med originalet vore styrkt af två personer, hvilka ock bevittnat den af Boman gjorda transporten, så vore innehafvaren lagligen behörig att i målet föra Ekmans talan. För Ekmans räkning hade tillförene i såväl lägre som högre instanser rättegångar utförts af personer, hvilka icke varit på annat sätt dertill bemyndigade, än ombudet i förevarande tvist; och då i allt fall Fiedler icke redan vid häradsrätten, der Ekmans då begagnade ombud haft en alldeles likadan fullmakt, deremot gjort invändning, så borde, enligt 16 kapitlet 5 § Rättegångsbalken, afseende ej fästas å den anmärkning som först i hofrätten i detta afseendet framstälts.

Hofrätten yttrade i utslag den 13 November 1874: att då kommissarien W., hvilken hos hofrätten inställt sig såsom ombud för Ekman, i sådant afseende företett och åberopat allenast en afskrift af en utaf Ekman i Januari 1874 för direktören L. E. Boman eller den, han i sitt ställe förordnade, utfärdad fullmakt att såsom förvaltare af Finspongs egendom med underlydande vid högre och lägre domstolar äfvensom andra ställen, der det kunde ifrågakomma, för egendomen föra Ekmans talan och hans rätt bevaka, hvilken afskrift af fullmakten Boman den 7 Juli öfverlåtit på innehafvaren, samt kommissarien W., såsom Fiedler i exceptionen anmärkt, med berörda handling icke visat lagligt bemyndigande att föra talan för Ekman, blef med bifall till Fiedlers yrkande att ändringssökandet icke måtte till pröfning upptagas, Ekman dömd förlustig talan mot häradsrättens utslag.

Ekman sökte i underdånighet ändring med yrkande att saken måtte till hofrätten återförvisas för laga pröfning.

Nedre revisionen (revisionssekreteraren von Bahr, föredragande, konstituerade revisionssekreteraren Adlers och t. f. revisionssekreteraren Lilienberg) hemställde i underdånigt

s. 572 Sida 572 i årgången börjar här

betänkande den 24 April 1875, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom.

Då saken den 5 påföljde Maj föredrogs inför Högsta Domstolen, biföllo dess fleste ledamöter (justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Naumann, Bolin, Olivecrona och Lindhagen) det underdåniga betänkandet.

Justitierådet Almqvist yttrade: »Som den hos hofrätten i bestyrkt afskrift företedda, af Ekman undertecknade, bevittnade fullmakt innehåller att direktören Boman, såsom förvaltare af Finspongs egendom, erhållit icke allenast Ekmans uppdrag att vid högre och lägre domstolar föra talan för nämnda, Ekman tillhöriga egendom samt Ekmans rätt bevaka och hans talan utföra, utan äfven tillstånd att förordna annan fullmäktig i sitt ställe; alltså och enär dylikt förordnande måste anses vara i behörig ordning af Boman lemnadt åt kommissarien W. dymedelst, att denne undfått en jemte vadeinlagan till hofrätten i förevarande sak ingifven bestyrkt afskrift af förutnämnda för Boman utfärdade fullmakt med derå af Boman den 7 Juli 1874 tecknad bevittnad påskrift att fullmakten transporterades på innehafvaren, och W. sålunda, enligt min åsigt, visat sig behörig att i hofrätten föra Ekmans talan, finner jag hofrättens utslag böra undanrödjas och saken visas åter till hofrätten, som skall hafva att densamma på anmälan åter företaga och dermed vidare lagligen förfara.

Kongl. Maj:ts dom utfärdades den 27 Maj 1875.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
