--- citation: Naumanns tidskrift 1875 s. 610 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1875 s. 610 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1875-04-27 keywords: - Expropriation url: "https://ratiolex.se/naumann/1875/s-610/" source: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1875 s. 610 I afseende på expropriation, skall frågan om hvad som må exproprieras (här en grustägtslägenhet) vara i behörig ordning afgjord, innan Nämnd sättes för bestämmande af ersättningsbeloppet. Förfares annorlunda, må deröfver klagas i Hof- --- Hos Grangärdes tingslags häradsrätt anhöll ingeniören Walmsley Stanley, å Frövi-Ludvika jernvägsbolags vägnar, om tillsättande af särskild nämnd för pröfning af fråga om s. 611 Sida 611 i årgången börjar här den ersättning, som borde utgå till jordägare för den inom tingslaget belägna jord, hvilken jernvägsbolaget förklarats berättigad att till sig lösa. Sedan i anledning häraf nämnd blifvit utsedd, förklarade disponenten för Ludvika bruk C. E. Roth, att Ludvika bruksägare icke ville afstå från ett fiere hundra alnar från bansträckningen befintligt, å Thorsbo skog beläget grustag, hvarå jernvägsbolaget gjort anspråk, men att, derest bolaget emellertid skulle anses äga att medelst expropriation bereda sig tillgång till det i nämnda grustag varande grus, lösen derför borde utgå efter kubikinnehållet, och bruksägarne bibehållas vid äganderätt till sjelfva marken. Stanley invände att det icke tillkom domstolen att härom meddela bestämmelser. Då Roth yrkade, att häradsrätten skulle meddela särskildt utlåtande öfver hans påståenden, förklarade häradsrätten genom beslut den 21 April 1873: att det i förevarande mål ej tillkomme rätten att bestämma hvad eller huru mycket som finge lösas, och att rätten i fråga om grustaget icke ägde föreskrifva den grund, enligt hvilken lösen derför borde utgå. Roth anmälde missnöje mot detta beslut och yrkade att ärendet måtte hvila, intill dess berörda frågor blifvit genom laga kraftägande domslut afgjorda; men detta yrkande lemnades af häradsrätten utan afseende, och hänvisades Roth att, sedan nämnden i saken beslutat, fullfölja sin talan. Vid den värdering, som härefter af nämnden verkställdes, uppskattades grustaget till 7,400 rdr, och detta beslut blef den 30 Januari 1874 af häradsrätten parterne meddeladt jemte besvärshänvisning enligt 21 § i Kongl. Förordningen den 14 April 1866, angående jords afstående för allmänt behof. Roth anförde häruppå i Svea hofrätt besvär emot häradsrättens beslut den 21 April 1873 och den då undfångna besvärshänvisningen, hvarigenom Roth betagits rätt att få sina påståenden slutligen pröfvade, innan nämnden i saken beslutat; och yrkade Roth att så väl häradsrättens som nämndens beslut måtte upphäfvas och ärendet till s. 612 Sida 612 i årgången börjar här häradsrätten återförvisas, helst som grustaget icke vore beläget inom det område, som jernvägsbolaget erhållit tillstånd att expropriera. Genom utslag den 26 Maj 1874 fann hofrätten Roths klagan icke förtjena afseende. Roth fullföljde underdånig talan och anmärkte, att fråga om hvad som må exproprieras bör, innan nämnd beslutar, vara afgjord, vare sig af domstol eller i administrativ väg. Målet föredrogs den 27 April 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Qvensel, Södergren, Cramér, Naumann, Huss, Lindhagen och Svedelius); och emedan icke vore visadt, att Konungen godkänt behofvet för Frövi- Ludvika jernväg af ifrågavarande lägenhet för grustägt, samt häradsrätten vid sådant förhållande, jemlikt 2 § i Kongl. Förordningen den 14 April 1866, icke ägt att emot Roths bestridande låta nämnd sättas för afgörande af frågan om ersättning för berörda lägenhet eller att till den för andra ersättningars bestämmande tillsatta nämndens pröfning samma fråga öfverlemna ; ty fann Högsta Domstolen, på grund af 21 § i nämnde Kongl. Förordning, skäligt sålunda bifalla Roths fullföljda klagan, att, med ändring af domstolarnes utslag, all verkan af nämndens beslut i omförmälda fråga förklarades förfallen. --- Källa: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.