--- citation: Naumanns tidskrift 1875 s. 693 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1875 s. 693 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT keywords: - Hemmansklyfning url: "https://ratiolex.se/naumann/1875/s-693/" source: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1875 s. 693 Till landtmäteri-förrättning i ändamål att klyfva hemman, tillhörigt två personer, infinna sig dessa begge, efter kallelse till dem genom särskilda skrifvelser. Men ägodelningsrätt vägrar fastställelse å den verkställda hemmansklyfningen, emedan för- --- Kommissionslandtmätaren R. Rubin verkställde i Oktober månad 1873 klyfning af 1/16 mantal Öskebohyttan inom Örebro län, hvilken hemmansdel ägdes af två personer till hälften hvardera. Till förrättningen kallades delägarne genom särskilda skrifvelser, och infunno de sig begge personligen. Sedan erforderliga förberedande åtgärder verkstälts, utstakades lotterna, dervid delägarne erhöllo hvar sitt skifte. Den sålunda verkställda hemmansklyfningen anmäldes hos Nora och Hjulsjö härads ägodelningsrätt till fastställelse; men genom utslag den 30 December 1874 utlät sig ägodelningsrätten: att enär af handlingarne sig visade, att delägarne i hemmanet blifvit genom skrifvelser till förrättningen kallade och att förrättningen således icke blifvit så kun- s. 694 Sida 694 i årgången börjar här gjord, som i 22 § Skiftesstadgan funnes föreskrifvet, förty, med åberopande af 94 § i samma stadga, förklarades den sökta fastställelsen icke kunna meddelas; i följd hvaraf det ålåge skiftesmannen att förrättningen ånyo företaga och dermed lagligen förfara. Häremot anförde Rubin underdåniga besvär och yrkade, att då delägarne icke klagat öfver sättet för kallelsen och de begge varit tillstädes vid förrättningen, öfverklagade utslaget måtte upphäfvas och ägodelningsrätten föreläggas att meddela den sökta fastställelsen. Skiftesdelägarne, som undfått del af besvären, yttrade i anledning deraf, att då de ensamme voro delägare i hemmanet och till alla delar åtnöjdes med klyfningen, något hinder mot fastställelse icke förefunnes å deras sida. Ägodelningsrättens ordförande förmälde i det handlingarne åtföljande missivet, att rätten ansett sig böra vägra fastställelse, emedan vid hemmansklyfning kunde förekomma frågor om rågångar och ägoutbyten (hvilket dock ej nu varit fallet) och emedan dylik förrättning borde behandlas på samma sätt som laga skifte och således enligt 22 § skiftesstadgan kungöras. Nedre revisionen (revisionssekreterarne von Bahr och Lagergren samt konstituerade revisionssekreteraren Åbergsson, den sistnämnde föredragande) afgaf den 24 April 1875 underdånigt betänkande af följande innehåll: »Som, enligt hvad handlingarne utvisa, de personer, hvilkas rätt varit af ifrågavarande hemmansklyfning beroende, vid förrättningen tillstädeskommit och sedermera lemnat densamma oklandrad, samt vid sådant förhållande den omständighet, att bemälde personer icke blifvit genom kungörelse i kyrkan utan medelst skrifvelse från landtmätaren till förrättningen kallade, icke torde hafva utgjort hinder för meddelande af den sökta fastställelsen, hemställer nedre revisionen, att Kongl. Maj:t måtte pröfva skäligt, med upphäfvande af ägodelningsrättens utslag, visa ärendet åter till ägodelningsrätten, som torde hafva att detsamma ånyo företaga och dermed lagligen förfara». s. 695 Sida 695 i årgången börjar här Då målet den 26 April 1875 föredrogs inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Qvensel, Södergren, Cramer, Naumann, Huss, Lindhagen och Svedelius), blef nedre revisionens betänkande af Högsta Domstolen bifallet. --- Källa: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.