--- citation: Naumanns tidskrift 1875 s. 695 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1875 s. 695 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1875-07-20 keywords: - Förlagsinteckning url: "https://ratiolex.se/naumann/1875/s-695/" source: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1875 s. 695 Är Central-tryckeriet i Stockholm hänförligt, till sådana verk, deri, med tillämpning af Hall-ordningen, förlagsinteckning må meddelas? --- Den 2 Juni 1874 utfärdade »Central-tryckeriets aktiebolag» i Stockholm genom sin direktion, Hans Forssell, J. W. Arnberg, J. F. von Knorring, J. H. Palme och A. Samson, till F. Grönstedt eller ordres ett skuldebref å 1,000 kronor jemte 6 procent ränta, uti hvilket skuldebref meddelades tillåtelse att till säkerhet för nämnda belopp, som utgjorde lemnadt förlag till tryckeriets drifvande, inteckning finge meddelas i all bolagets lösa egendom, nemligen maskiner och maskindelar, verktyg, redskap, materialier, rudimaterier, varulager, effekter samt färdigt och under arbete varande gods. Såsom innehafvare af detta skuldebref sökte vice häradshöfdingen R. H. Benckert hos Stockholms Handelsoch Ekonomi-kollegium att till säkerhet för skuldebrefvets innehåll inteckning måtte beviljas i den pantförskrifna lösa egendomen. Benckert företedde, bland annat, utdrag af Kollegiets protokoll för den 26 Maj 1874, utvisande att Hans Forssell för »Central-tryckeriets aktiebolag» anmält, att bolaget idkade tryckerirörelse å uppgifvet ställe i staden och att bolagets lithografiska afdelning befunnes å annat uppgifvet ställe. Genom beslut den 16 Juni 1874 utlät sig Kollegium och ansåg den af bolaget idkade tryckerirörelse icke kunna s. 696 Sida 696 i årgången börjar här hänföras till de manufakturverk och fabriker, som afsâgos i Hallordningen den 2 April 1770, i följd hvaraf den sökta förlagsinteckningen förklarades icke kunna bifallas. Benckert anförde besvär hos Svea hofrätt. Centraltryckeriets rörelse drefves uteslutande med tillhjelp af maskiner och vore derföre att hänföra till fabriksrörelse. Anmälan om rörelsens utöfning hade också i följd deraf blifvit, på sätt om fabriker vore föreskrifvet, hos Handels- och Ekonomikollegium gjord. Hallordningen inskränkte ej förlagsinteckning till visst slag af fabriker. På grund häraf och under åberopande af Kongl. Maj:ts dom den 9 Maj 18701) i mål angående sökt förlagsinteckning i Stockholms bryggeriaktiebolags fabrik och effekter, yrkade Benckert, att hofrätten måtte förklara den af Central-tryckeriet idkade rörelse vara att hänföra till sådan fabrik, deri förlagsinteckning finge meddelas. Sedan Handels- och Ekonomikollegium i afgifvet utlåtande förmält, att hos Kollegium anmälan icke skett derom att ifrågavarande tryckerirörelse bedrefves såsom fabrik, förklarade hofrätten, genom utslag den 21 Augusti 1874, sig ej finna skäl att i Kollegiets öfverklagade beslut ändring göra. Benckert sökte i underdånighet ändring och företedde utdrag af Handels- och Ekonomikollegii protokoll för den 25 Augusti 1874, utvisande att ifrågavarande bolag den 22 i samma månad hos Kollegium anmält, att bolaget i Stockholm drefve fabrik för tillverkande af typografiskt och lithografiskt tryck till afsalu. Medelst underdånigt betänkande den 7 April 1875 hemställde nedre revisionen (revisionssekreteraren Glimstedt och t. f. revisionssekreteraren Widström), att Kongl. Maj:t måtte pröfva lagligt gilla hofrättens utslag. Härifrån var föredraganden, t. f. revisionssekreteraren Herslow, skiljaktig och yttrade: »Som den af ifrågavarande bolag för utöfvande af dess hos Stockholms Handels- och Ekonomikollegium anmälda tryckerirörelse grundade anlägg- 1) Se denna tidskrift årg. 1871, sid. 209. s. 697 Sida 697 i årgången börjar här ning torde vara att hänföra till sådana verk, deri, med tillämpning af Hallordningen den 2 April 1770, förlagsinteckning meddelas må, hemställer jag i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva skäligt upphäfva hofrättens samt bemälda Kollegii öfverklagade beslut och hänvisa Benckert att inom tre månader efter erhållen del af Kongl. Maj:ts dom för fullföljd af sin gjorda inteckningsansökning anmäla sig hos samma Kollegium, som då har att ärendet ånyo företaga och dermed vidare lagligen förfara; och torde, derest icke Benckert inom den stadgade tiden, ärendet hos Kollegium till återföretagande anmäler, hans nu ifrågavarande ansökning böra såsom förfallen anses». Uti infordradt underdånigt utlåtande i saken den 7 Maj 1875 yttrade Kommersekollegium, bland annat, följande: »Sedan, under åberopande af ett utaf Stockholms bryggeriaktiebolag till kammarrätts-rådet m. m. C. E. Alander eller ordres utfärdadt skuldebref å 1,000 kronor jemte ränta och förlagsprovision, uti hvilket skuldebref lemnats tillåtelse för långifvaren att till säkerhet för skuldförbindelsen utan bolagets vidare hörande söka och erhålla förlagsinteckning uti bolagets här i staden anlagda fabrik för tillverkning af bayerskt öl och svagdricka jemte alla till fabriken hörande redskap, maskiner, rudimaterier, varulager m. m., bemälde Alander hos Stockholms Handels- och Ekonomikollegium sökt, att den sålunda medgifna inteckningen måtte varda meddelad, men Kollegium genom den 14 Juli 1868 afkunnadt beslut förklarat, att den af Stockholms bryggeri-aktiebolag utöfvade bryggerirörelse icke kunde hänföras till de manufakturverk och fabriker, som i Hallordningen don 2 April 1770 afsåges, samt att förty den sökta förlagsinteckningen icke kunde bifallas, så ock efter det Svea hofrätt, uppå häröfver anförda besvär, enligt utslag den 10 November 1868, icke funnit skäl att i Handels- och Ekonomikollegii öfverklagade beslut göra ändring, hade Alander hos Kongl. Maj:t i underdånighet yrkat, att underdomstolarnes utslag måtte varda undanröjda och förlagslåneinteckningen i nåder beviljad. Uti häröfver den 30 November 1869 afgifvet under- s. 698 Sida 698 i årgången börjar här dånigt utlåtande yttrade Kommersekollegium, bland annat, att numera icke syntes kunna uppställas någon hållbar grund för antagandet att ett visst förädlingsyrke borde framför ett annat vara berättigadt till någon särskild undantagsförmån, och att vid de flere tillfällen då under senare tider hos lagstiftande makten uppstått fråga om nödvändigheten att sammanföra eller ordna de särskilda stadgandena beträffande förlag till bergsbruket eller för fabriks- och manufakturnäringen afsedda verk och inrättningar icke heller, så vidt Kollegium inhemtat, varit ifrågastäld någon inskränkning af de fördelar, som med förlagsrätten afsåges, endast till bergshandteringen eller vissa andra förädlingsyrken; att, om lagstiftningen icke någonsin genom klara och tydliga bestämningar uppdragit eller ens kunnat uppdraga någon gräns mellan fabriker och manufakturer eller till fabriks- eller manufakturnäring hänförliga yrken, å ena sidan, samt handtverk och dermed jemförliga, handtverksmessigt bedrifna handteringar, å andra sidan, erbjöde sig likväl en annan, af den omfattning, hvari ett förädlingsyrke bedrefves, beroende synpunkt, utur hvilken kunde hemtas stöd för uppdragande af en skilnad mellan fabriks- och handtverksnäring; att i sådant afseende, utom det mäktiga inflytande, som uppfinningarne inom den tekniska vetenskapens område under tidernas lopp utöfvat på den industriela verksamheten inom berörda näringsgrenar, bland orsakerna till den genomgripande förändringen af förhållandet mellan särskilda yrkesslag företrädesvis vore att bemärka den alltmera utbredda användningen af maskinkraften, och att den mest framstående verkan af denna maskinkraftens användning utan tvifvel vore den, att produktionen kunnat utvidgas i ett omfång, om hvilket man i förra tider icke kunde göra sig en föreställning; att emellertid den omfattning, hvari ett förädlingsyrke bedrefves, berodde icke ensamt af att maskinkraften för produktionen användes, utan ock af andra omständigheter, såsom af det större eller mindre förlag af penningar eller rudimaterier, som för yrkesdriften erfordrades. s. 699 Sida 699 i årgången börjar här Med tillämpning af hvad i nyssberörda hänseende yttrats på det särskilda fall, som i Kollegii ofvan omförmälda underdåniga utlåtande afsågs, fann Kollegium Stockholms bryggeri-aktiebolags förenämnda inrättning, på grund af de rörande densammas beskaffenhet och omfång inhemtade upplysningar, otvifvelaktigt vara att räkna till anläggningar af den omfattning, att de motsvarade hvad med fabrik i vanlig mening förstodes, och att ur denna synpunkt betraktad samt med stöd af grunderna för Hallordningen nämnde inrättning icke heller borde förvägras de fördelar, som genom åberopade författnings stadganden om förlag åsyftats att beredas de i författningen afsedda fabriker och manufakturer. Såsom slutföljd af hvad Kollegium i berörda ämne anförde och yttrade samt oberoende af de skäl, som ur andra synpunkter kunde uppställas emot de grundsatser, hvarpå den enligt lag med det rättsliga förlagsaftalet förbundna särskilda förmån hvilade, ansåg Kollegium sig böra uttala den åsigt, att de på frågan tillämpliga stadganden, betraktade i sitt sammanhang samt till sin allmänna anda och syftning, föranledde till nådigt bifall af den då i underdånighet sökta ändringen i Stockholms Handels- och Ekonomikollegii samt Svea hofrätts beslut, hvarigenom sökandens begäran om förlagsinteckning för den af honom till nämnda aktiebolag lemnade försträckning blifvit underkänd; — hvarefter Kongl. Maj:t, vid föredragning af berörda ärende, genom dom den 9 Maj 1870, förklarade, att, enär, enligt hvad af handlingarne inhemtades, Stockholms bryggeri-aktiebolag den 25 Juni 1868 hos Handels- och Ekonomikollegium anmält sig drifva fabriksrörelse för tillverkning af bayerskt öl och svagdricka, och då bolagets inrättning vore att räkna, efter hvad Kommersekollegium upplyst, till anläggningar af den omfattning, att de motsvarade hvad med fabrik i vanlig mening förstodes, samt följaktligen borde hänföras till sådana verk, hvari, enligt Hallordningen den 2 April 1770, förlagsinteckning må meddelas, Kongl. Maj:t pröfvade skäligt upphäfva Hofrättens samt Handels- och Ekonomikollegii öfverklagade beslut och hänvisa sökanden att, inom viss tid efter erhållande s. 700 Sida 700 i årgången börjar här af Kongl. Maj:ts dom, för fullföljd af sin gjorda inteckningsansökan anmäla sig hos nyssbemälda Kollegium, som då hade att ärendet ånyo företaga och dermed vidare lagligen förfara. I afseende å beskaffenheten och omfånget af den utaf Central-tryckeriets aktiebolag idkade rörelse för tillverkning af typografiskt och lithografiskt tryck till afsalu, om hvilken rörelses bedrifvande såsom fabrik bolaget under den 22 Augusti 1874 hos Handels- och Ekonomikollegium gjort anmälan, har medelst en af bolagets verkställande direktör meddelad, till riktigheten vitsordad, uppgift blifvit ådagalagdt, att bolagets verksamhet för närvarande omfattar dels lithografisk anstalt med 4 snällpressar och 18 handpressar, dels boktryckeri med 11 snällpressar, 3 satinérpressar och 2 hydrauliska pressar, dels stil- och stereotyp-gjuteri, dels ock bokbinderi samt bokförlagsrörelse; att snällpressarne och satinérpressarne drifvas af en 25 hästkrafters ångmaskin samt att 163 personer, enligt senaste mantalsuppgift, vid Central-tryckeriet sysselsättas. 1 betraktande af hvad sålunda blifvit rörande nu ifrågavarande inrättning upplyst, synas de af Kommersekollegium uti dess ofvan omförmälda underdåniga utlåtande uttalade åsigter hufvudsakligen äga tillämplighet jemväl å berörda inrättning och densamma följaktligen vara hänförlig till sådana verk, hvari enligt Hallordningen förlagsinteckning må meddelas». Vid sakens underdåniga föredragning den 28 Juni 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Rabe, Olivecrona, Huss, Lindhagen och. Svedelius) blef föredragandens särskilda mening af Högsta Domstolen bifallen. Kongl. Maj:ts dom utgafs den 20 Juli 1875. --- Källa: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.