--- citation: Naumanns tidskrift 1875 s. 711 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1875 s. 711 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1875-06-22 keywords: - Jernväg url: "https://ratiolex.se/naumann/1875/s-711/" source: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1875 s. 711 Jernvägsbolag låter, vid anläggning af jernvägen, på sidan om densamma och i afsigt att utlägga särskild bana för afhemtning af grus, verkställa gräfning på annans mark. Emedan bolaget icke erhållit tillstånd att lösa sistnämnda mark, berättigas ägarne --- Jfr. sid. 610 o. f. i förevarande årgång. Hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län sökte bruksägaren Carl Edvard Roth, såsom delägare i och disponent för Ludvika bruk, å bruksägarnes vägnar, samt Per Jansson i Ludvika by, att som »Bergslagernas jernvägsaktiebolag» vid anläggning af bolagets jernväg låtit, utan att dertill hafva erhållit tillstånd, på sidan om jernvägen å Ludvika bruksägares inom Thorsboskogen belägna mark äfvensom å Per Jansson tillhörig skogsmark verkställa gräfning, antagligen i afsigt att utlägga särskild bana för afhemtning af grus till jernvägen, förbud mot berörda gräfning måtte meddelas. I afgifven förklaring anförde jernvägsb o lagets styrelse följande. Sedan stämning till Grangärdes tingslags häradsrätt blifvit af styrelsen uttagen å de personer, hvilkas mark för jernvägsarbetets utförande tagits i anspråk, hade Roth vägrat att afstå något grustag med mindre han sjelf finge bestämma vilkoren derför, och Per Jansson hade väl framställt anspråk i flera hänseenden, men dock ej motsatt sig att afträda mark för grustägt. Häradsrätten hade emellertid ogillat Roths anspråk i fråga om bestämmande af vilkoren för grustags afstående, hvarefter Svea hofrätt, der Roth öfverklagat beslutet, detsamma fastställt. Den utsedda expropriationsnämnden hade sedermera, utan afseende å Roths bestridande, satt värde å den för grustägt erforderliga marken. Ifrågavarande mark utgjordes af aflägset belägen skogsmark, ej tjenlig till annat än skogsväxt. På grund häraf s. 712 Sida 712 i årgången börjar här och med bifogande af åtskilliga handlingar för bestyrkande af ofvanberörda uppgifter, bestred Styrelsen bifall till ansökningen, såsom obefogad. Genom utslag den 13 Augusti 1874 utlät sig Kongl Maj:ts befallningshafvande: att enär jernvägsbolaget bestridt ansökningen, samt genom företedda afskrifter af Grangärdes häradsrätts dombok för den 7 November 1873 i fråga om expropriation af mark för ifrågavarande jernväg inom Ludvika socken samt af hofrättens utslag den 23 April 1874 på Roths besvär öfver häradsrättens beslut vid nyssberörda tillfälle och af ett utaf expropriationsnämndens protokollsförande den 15 påföljande Juni meddeladt intyg, angående af nämnden verkställd värdering vore styrkt, att i och för jernvägsanläggningen anspråk blifvit framstäldt på expropriation af grustag å Ludvika bruks skogsmark och i följd deraf äfven på mark, som erfordrades för att göra samma grustag tillgängliga; förty och då Roth och Per Jansson icke uppgifvit, att den mark, hvarom i ansökningen förmäldes, vore någon annan än den, hvarom fråga om expropriation för jernvägsanläggningen blifvit väckt, eller att berörda anspråk blifvit ogilladt, tillkomme det icke Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i anledning af ansökningen vidtaga någon åtgärd, utan hänvisades Roth och Per Jansson, jemlikt 10 kapitlet 14 § Rättegångsbalken, att sitt påstående vid vederbörlig domstol utföra, om fog dertill förefunnes. Häröfver anförde Roth och Per Jansson besvär hos Svea hofrätt samt anmärkte, bland annat, att de grustag, om hvilka i målet vore fråga, låge utom det område, jernvägsbolaget erhållit Kongl. Maj:ts tillstånd att expropriera, samt att nämndens värdering å samma grustag skett endast i ändamål att hafva den saken fullbordad, i händelse tillstånd till expropriation framdeles kunde i behörig ordning vinnas. Styrelsen genmälde, att den jernvägsbolaget meddelade rättighet till expropriation för jernvägen afsåge icke allenast den mark till 4,83 fots bredd, derå jernvägsspåret skulle s. 713 Sida 713 i årgången börjar här utläggas, utan all den mark, som kunde erfordras för anläggande af sjelfva vägen och således för bildande af den vall, hvarå banan skulle framdragas, samt att till banvallens bildande erfordrades grus, som oftast måste hemtas på något afstånd från banan och till denna framföras på en bibana. I utslag den 16 Februari 1875 yttrade Hofrätten: att som jernvägsbolaget icke mot Roths och Per Janssons bestridande ådagalagt, att bolaget vunnit rättighet att den ifrågavarande marken, som ostridigt tillhörde Roth och Per Jansson, på sätt som skett begagna; alltså, med ändring af Kongl. Maj:ts befallningshafvandes utslag, berättigades Roth och Per Jansson att genom vederbörande kronobetjent erhålla handräckning till inställande af omförmälda gräfningsarbete å ifrågavarande mark. I detta utslag sökte jernvägsbolaget i underdånighet ändring med. erinran, bland annat, att uti den bolaget meddelade koncessionen bolaget medgifvits rätt att expropriera den för jernvägsanläggningen erforderliga mark; att bolaget till sådan mark uppgifvit och hänfört ifrågavarande område med väg till detsamma; och att bolaget ställt borgen för den ersättning, som kunde ifrågakomma. Derjemte företedde bolaget ett den 1 December 1874 upprättadt kontrakt, hvarigenom Per Jansson för 700 rdr till bolaget upplåtit rätt till grustägt under tre år å det område, som å hans ägor inom Ludvika bys skifte redan blifvit af bolaget afröjdt, och den jord, som erfordrades för grusspårets dragande från jernvägslinien till grustägten. Per Jansson uteblef, men Roth tillstädeskom och yrkade fastställelse af hofrättens utslag. Nedre revisionen (revisionssekreterarne Lagergren och von Bahr samt konstituerade revisionssekreteraren Bråkenhielm, den sistnämnde föredragande) afgaf den 5 Juni 1875 underdånigt betänkande af följande innehåll: »Nedre revisionen tillstyrker i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens utslag, så vidt Roth berättigades att genom vederbörande kronobetjent erhålla hand- s. 714 Sida 714 i årgången börjar här räckning till inställande af omförmälda gräfningsarbete å den Ludvika bruksägare tillhörande andel uti ifrågavarande mark; men som Per Jansson, enligt ett hos Kongl. Maj:t företedt, den 1 December 1874 utfärdadt kontrakt, till jernvägsbolaget på tre års tid upplåtit ej allenast rätt till grustägt å det område, som å hans ägor inom Ludvika bys skifte redan blifvit af bolaget afröjdt, utan äfven den jord, som för anläggning af grusspår från jernvägslinien till grustägten erfordras, hemställes i underdånighet, att, med ändring af hofrättens utslag beträffande Per Janssons ansökan om handräckning, Kongl. Maj:ts befallningshafvandes härutinnan meddelade beslut måtte varda godkändt». Saken föredrogs den 11 Juni 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Cramér, Almqvist, Rabe, Olivecrona, Huss och Svedelius), dervid Högsta Domstolen fann det af bolagets styrelse anmärkta förhållande, att Per Jansson numera skulle med bolaget hafva träffat aftal, på grund hvaraf bolaget ägde begagna den honom tillhöriga andel uti ofvannämnda mark, icke böra i denna sak, der Per Jansson icke i samma ämne sig yttrat, komma under pröfning; och som bolaget icke, så vidt visadt vore, erhållit tillstånd att till sig lösa vare sig berörda andel eller det område af marken, som tillhörde Ludvika bruksägare, fastställde Högsta Domstolen det slut, till hvilket hofrätten i saken kommit. Kongl. Maj:ts dom utgafs den 22 Juni 1875. --- Källa: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.