---
citation: Naumanns tidskrift 1875 s. 753
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1875 s. 753
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1875-08-10
url: "https://ratiolex.se/naumann/1875/s-753/"
source: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1875 s. 753

4. yrkar redogörelse af B. för penningebelopp, soin denne, enligt af A. meddelad invisning, lyftat å hans kreditiv hos en bank, men ådagalägger icke något förhållande, på grund hvaraf det finge anses åligga B. att för invisningsbeloppet redovisa.

---

Gustaf Jakobsson i Svärdsfalla instämde August Dahlberg i Gransbo till Norra Wedbo häradsrätt med påstående, att enär Dahlberg, på grund af en utaf Jakobsson utfärdad invisning, den 3 April 1871 å Jakobssons kreditiv hos Smålands enskilda banks afdehiingskontor i Eksjö uttagit 500 rdr, utan att sedermera lemna Jakobsson redovisning derför, Dahlberg måtte åläggas att till Jakobsson utgifva nämnda belopp jemte ränta.

Dahlberg medgaf, att han uppburit valuta för den af Jakobsson utfärdade invisningen, men bestred käromålet under uppgift att han haft Jakobssons tillstånd att behålla penningarne såsom godtgörelse för det han kort förut infriat en skuld å enahanda belopp, hvari Jakobsson häftat hos August Johansson i Siggarp. Denna uppgift erbjöd Dahlberg sig att med ed besanna.

Jakobsson ville icke tillåta Dahlberg att gå sådan ed, utan yrkade bifall till käromålet.

Häradsrätten yttrade i utslag den 13 April 1874: att då Dahlberg, till stöd för sitt föregifvande att Jakobsson återbekommit omstämda 500 rdr, icke gittat förebringa någon omständighet, som kunde föranleda bifall till hans af

Tidskrift för lagstiftning etc. 12:te årg. 48

s. 754 Sida 754 i årgången börjar här

vederparten bestridda begäran om tillstånd att berörda uppgift med ed fästa, blef samma begäran af häradsrätten afslagen; och enär Dahlberg icke visat, att han på ett eller annat sätt guldit ifrågavarande belopp, förpligtades han att emot qvitto till Jakobsson utgifva 500 rdr jemte sex procent årlig ränta derå från den 3 April 1871 till dess betalning följde.

Dahlberg vädjade till Göta hofrätt och begärde att få afhöra vittnen till utredande af förhållandet vid lånetransaktionen mellan Jakobsson och August Johansson samt Dahlbergs åtgöranden dervid; men genom dom den 27 November 1874 fann hofrätten icke skäl att bifalla Dahlbergs begäran om vittnesförhör eller att meddela ändring i häradsrättens motvädjade utslag.

I denna dom sökte Dahlberg i underdånighet ändring.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne Fâhrœus och Glimstedt samt konstituerade revisionssekreteraren Abergsson, den sistnämnde föredragande) afgaf den 30 Juni 1875 underdånigt betänkande, deruti — enär emot Dahlbergs påstående att han af Jakobsson mottagit beloppet af ifrågavarande invisning såsom betalning för motsvarande belopp, som Dahlberg förut för Jakobssons räkning utgifvit till August Johansson i Siggarp, Jakobsson icke ådagalagt något förhållande, på grund hvaraf det finge anses åligga Dahlberg att för invisningens beloppi till Jakobsson redovisa — nedre revisionen hemställde, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist, med ändring af domstolarnes beslut, ogilla Jakobssons i saken förda talan.

Saken föredrogs den 14 Juli 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Cramér, friherre Leuhusen, Wretman, Bolin, von Hofsten, Huss och Hernmarck); och blef dervid det underdåniga betänkandet af Högsta Domstolen bifallet.

Kongl. Maj:ts dom utfärdades den 10 Augusti 1875.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1875, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
