--- citation: Naumanns tidskrift 1876 s. 128 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1876 s. 128 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1875-09-08 url: "https://ratiolex.se/naumann/1876/s-128/" source: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1876 s. 128 Intrång i patenträtt, eller icke? --- Uppå en den 15 Februari 1868 till kommersekollegium ingifven ansökning meddelade bemälde kollegium, enligt bref den 3 April samma år, G. Sebold, bosatt i Durlack nära Carlsruhe, patent under 13 års tid å en af honom uppfunnen maskin för tändsticksämnens insättning i sådana »ramar» eller »bågar», som begagnas vid tändstickstillverkning för att fasthålla stickorna skilda från hvararandra under deras doppning i tändmassan. Den patenträtt, Sebold genom nämnda bref tillerkänts, blef sedermera, enligt kommersekollegii resolution den 21 i sistnämnda månad, öfverlåten på Jönköpings tändsticksfabriks aktiebolag. I Juni månad 1873 uttog nyssnämnda bolag till Stockholms rådstufvurätt stämning å Stockholms tändsticksfabriks aktiebolag med yrkande, att enär sistbemälda bolag utan medgifvande af Jönköpingsbolaget, såsom innehafvare af ofvan omförmälda patenträtt, från utrikes ort anskaffat och från början af år 1872 vid sin fabrik begagnat sådan maskin som den, å hvilken Sebold erhållit patent, Stockholmsbolaget (hvar och en af dess direktörer) måtte derför fällas till ansvar samt förpligtas ersätta den skada, som genom berörda förfarande Jönköpingsbolaget tillskyndats. Sedan Jönköpingsbolaget under målets handläggning, i afseende å det fordrade skadeståndets belopp, åberopat en af bolagets disponent uppgjord »beräkning af den penningevinst, som begagnandet af den Seboldska maskinen medförde»; anförde Stockholmsbolaget till åtalets bestridande följande: Bolaget hade icke utöfvat den uppfinning, hvarå Jönköpingsbolaget innehade patenträtt, enär den af Stockholmsbolaget begagnade maskin icke vore af samma beskaf- s. 129 Sida 129 i årgången börjar här fenhet som den patenterade. Ehuru mycken likhet förefunnes de båda maskinerna emellan, vore de dock olika i en högst väsendtlig del, nemligen uti konstruktionen af det s. k. skakningshjulet, som vore på den patenterade maskinen försedt med 6 kuggar, men på den andra med 4 kuggar, till följd hvaraf verkningarne af nämnda hjul vore olika och på Stockholmsbolagets maskin fördelaktigare än på den patenterade maskinen. För öfrigt vore att bemärka, att den patenterade eller Seboldska maskinen vore förfärdigad i Carlsruhe men den andra eller den s. k. Rollerska i Berlin. Sebold hade i Tyskland sökt patent å den af honom uppfunna maskinen, men denna ansökning hade afslagits. För tyska fabrikanter hade således ej mött något hinder att tillverka ifrågavarande slags maskiner af vare sig större eller mindre likhet med den blott i Sverige patenterade Seboldska maskinen. Ej heller kunde det anses otillåtet att i Sverige begagna tyska maskiner, hvilka i Tyskland finge obehindradt nyttjas. — Den Seboldska maskinen hade vidare varit »här i riket känd och begagnad», innan ansökningen om patent å samma maskin till kommerskollegium ingifvits (§ 14 i Kongl. Förordningen angående patenter den 19 Augusti 1856). Sådan ansökning hade nemligen inlemnats först den 15 Februari 1868, men utaf den af Jönköpingsbolaget ingifna, ofvan omförmälda »beräkning af den penningevinst, som begagnandet af den Seboldska maskinen medförde», framginge att Sebolds maskiner af bolaget begagnats redan under år 1867. — Slutligen hade Jönköpingsbolaget ej visat, att bolaget af åtalade förfarandet lidit någon »skada». Med »skada» måste nemligen i förevarande fall förstås detsamma som minskad afsättning af bolagets tillverkning; men någon minskning häri torde icke uppstått. Tvärtom utvisade bolagets egna uppgifter till kommerskollegium angående bolagets tillverkningar under åren 1868—1872 en högst betydlig tillökning i tillverkningsvärdet. Härtill genmälde Jönköpingsbolaget: Det förhållande att skakningshjulets konstruktion vore i afseende å antalet Tidskrift för Lagstiftning etc. 13:de årg. 9 s. 130 Sida 130 i årgången börjar här kuggar derå olika hos de båda maskinerna inverkade ej på saken, enär den af Sebold gjorda uppfinning icke bestode i skakningshjulet, utan i maskinen för öfrigt och det sätt, hvarpå stickorna insattes i ramarne. — Stockholmsbolagets anmärkning att den Seboldska maskinen varit här i riket känd och begagnad, innan ansökningen om patent derå ingifvits, vore endast i så måtto riktig, som, »innan man egde anledning söka patent på en sak, man borde pröfva dess beskaffenhet». Men för ansvarsfrihet uti det i § 14 patentförordningen omförmälda, af Stockholmsbolaget åberopade fall erfordrades uppenbarligen, att en uppfinning, innan patent derå söktes, skulle vara här i riket känd och begagnad af annan än den, som sökt patent å eller anstält försök med uppfinningen. — Skadeståndets belopp kunde ej bestämmas på annat sätt, än Jönköpingsbolaget gjort. A ömse sidor afhördes vittnen, af hvilka de utaf Jönköpingsbolaget åberopade berättade: l:o) Verkmästaren A. E. Jacobi: På hösten 1872 hade vittnet besett och tagit noga reda på Stockholmsbolagets maskin samt förfärdigat delar af Jönköpingsbolagets maskin och granskat ritningarne dertill. Vittnet ansåge på grund häraf, att den förra maskinen vore förfärdigad i öfverensstämmelse med nämnda ritningar, åtminstone i hvad anginge alla väsendtliga delar af maskinen. Verkningarne af de båda maskinerna vore enahanda. 2:o) Eitaren A. E. Tidblad: Vittnet hade den 9 September 1873 sett Stockholmsbolagets maskin, som då varit i gång, och å en verkstad delar af den vid Jönköpingsbolagets fabrik begagnade maskinen. Motsvarande delar af begge dessa maskiner vore med hvarandra fullkomligt lika. Den förstnämnda maskinen vore ock i alla väsendtliga delar lika med ritningarne till den patenterade. Stockholmsbolagets vittnen berättade: l:o) Bokhållaren J. A. Winberg: Vittnet hade från år 1861 till Maj 1873 varit anstäldt såsom maskinarbetare vid Jönköpingsbolagets fabrik. Vid jemförelse af Stockholmsbolagets maskin med ritningarne och beskrifningen till s. 131 Sida 131 i årgången börjar här den patenterade hade vittnet funnit, att begge maskinerna vore i alla väsendtliga delar lika, med undantag af skakningshjulen, som på den förra maskinen hade 4, men på den senare 6 kuggar, hvilket, enligt vittnets omdöme, vore en högst betydande olikhet. En maskin med fyrkuggiga skakningshjul arbetade nemligen fortare och lättare än en med sexkuggiga, enär det ej behöfdes så lång tid att kringvrida ett hjul af den förra konstruktionen som ett hjul af den senare, samt skakningen, hvaraf åter hastigheten af stickornas nedfallande i ramarne berodde, blefve hos förstnämnda slags maskin starkare än hos en maskin af sistnämnda slaget. På senare tider hade vid Jönköpingsbolagets fabrik användts uteslutande maskiner med fyrkuggiga skakningshjul. De maskiner, som för närvarande der begagnades, vore förfärdigade i Carlsruhe, men Stockholmsbolagets hos A. Roller i Berlin. 2:0) Tillsyningsmannen G. F Svanberg: Sedan 14 år hade vittnet haft anställning vid Jönköpingsbolagets fabrik och vore för närvarande tillsyningsman vid afdelningen för tändstickors inläggning i askar. Vid nämnda fabrik användes två olika slags maskiner: en med sexkuggiga och de öfriga med fyrkuggiga skakningshjul. Den förra maskinen begagnades dock blott mera sällan och endast för iläggning af längre stickor, men arbetade bättre och fortare än de med fyrkuggiga skakningshjul, hvilka senare maskiner oftare nyttjades, såsom vittnet förmodade, af den anledning att de vore nyare och mindre slitna. 3:0) Arbetaren Anders Johan Bengtsson: Vittnet hade arbetat vid Jönköpingsbolagets fabrik från Februari 1863 till Juni 1872. Vid nämnda fabrik användes år 1867 en maskin med sexkuggiga skakningshjul, men i slutet af samma år eller början af 1868 hade inköpts 20 eller 30 maskiner med fyrkuggiga skakningshjul. Vittnet, som en kortare tid arbetat vid förstnämnda maskin, ansåg att den arbetade lika fort och säkert som de med fyrkuggiga skakningshjul försedda maskinerna. Den af Stockholmsbolaget, der vittnet för närvarande hade anställning, begagnade maskinen vore enligt åsätt stämpel förfärdigad hos A. Roller i Berlin. s. 132 Sida 132 i årgången börjar här I utslag den 13 Maj 1874 utlät sig rådstufvurätten: att enär genom den af Jönköpingsbolaget förebragta bevisning det, emot Stockholmsbolagets bestridande och hvad i öfrigt i målet förekommit, ej kunde anses till fullo ådagalagdt, att den af Stockholmsbolaget vid tillverkning af tändstickor nu begagnade maskin för tändsticksämnens insättning i ramar eller bågar, för att fasthålla stickorna skilda från hvarandra under deras doppning i tändmassan, vore af enahanda konstruktion, som en af G. Sebold uppfunnen maskin, hvarå kommerskollegium den 3 April 1868 under 13 år meddelat Sebold patent, hvilket enligt kollegii resolution den 21 i samma månad och år blifvit å Jönköpingsbolaget öfverlåtet; förty och då vid sådant förhållande intrång i den sistbemälda bolag meddelade patenträtt bevisligen icke egt rum, kunde den af bolaget i målet förda ansvars- och ersättningstalan icke bifallas.‘ Häröfver anförde Jönköpingsbolaget besvär hos Svea hofrätt. Genom utslag den 28 Januari 1875 yttrade hofrätten: att som upplyst vore, att maskin af enahanda beskaffenhet med den, hvarå ofvan omförmälda patent den 3 April 1868 meddelats, varit vid Jönköpingsbolagets fabrik begagnad redan under år 1867, och den patenterade uppfinningen således varit i riket känd och begagnad förr än Sebold derå erhöll patent; alltså och i förmågo af 14 § i Kongl. Förordningen angående patenter den 19 Augusti 1856, fann hofrätten ej skäl göra ändring i det slut, hvari rådstufvurätten i hufvudsaken stannat. Jönköpingsbolaget sökte i underdånighet ändring: Hofrättens tolkning af 14 § i patentförordningen vore oriktig. Vid de i nämnda § förekommande orden »känd och begagnad» måste nemligen underförstås orden »af annan person» i samma mening som i förordningens 12 §. Med »annan person» menades åter annan än uppfinnaren sjelf eller den, som på grund af öfverenskommelse med uppfinnaren biträdde honom med att utarbeta uppfinningen eller pröfva densammas användbarhet och värde, eller på annat sätt handlade s. 133 Sida 133 i årgången börjar här ensamt i uppfinnarens eller i dennes och sitt eget gemensamma intresse. På grund af öfverenskommelse med uppfinnaren af ifrågavarande patenterade maskin hade Jönköpingsbolaget handlat allenast såsom hans ombud med särskild fullmagt att uttaga patent å uppfinningen och föra hans talan härutinnan. Bolaget hade ej någonsin innehaft maskinen annorledes än för befordrande af uppfinnarens intresse, om än på samma gång sitt eget. Bolagets förbindelse med uppfinnaren Sebold hade nemligen uppkommit sålunda: Sedan bolaget år 1867 fått kännedom om att det lyckats Sebold framställa en maskin för tändstickors uppsättning i ramar, uppdrog bolaget åt en af sina delegare att söka förvärfva bolaget rätt att med andras uteslutande ensamt i Sverige begagna samma uppfinning. Vid besök hos Sebold i hans hemort träffades emellan honom och bolagets ombud den öfverenskommelse, att Sebold skulle till bolaget öfversända en maskin af omförmälda beskaffenhet att af bolaget pröfvas, under hvilken tid Sebold skulle vara förbunden att icke till någon annan inom Sverige leverera dylika maskiner, allt i ändamål att hålla rätt för Sebold öppen att å sin uppfinning kunna här i landet uttaga patent, som derefter skulle på bolaget öfverlåtas, derest uppfinningen befunnes ändamålsenlig. I följd af detta aftal hade bolaget från Sebold emottagit en maskin af ifrågavarande konstruktion, och sedan densamma efter anstäldt prof befunnits användbar, lemnades bolagets ombud uppdrag att vid förnyadt besök hos Sebold uppgöra om priset för patenträtt å uppfinningen. Till upplysning om resultatet af underhandlingarna emellan bolaget och Sebold åberopades följande handlingar, nemligen: l:o) ett från Sebold i Durlach till disponenten för Jönköpingsbolaget B. Hay den 13 December 1867 aflåtet telegram, deri Sebold, mot förpligtelse af Hay att hos Sebold beställa alla tändsticksmaskiner, medgifver Hay »ensam rätt till inläggningsmaskiner» till visst pris; 2:o) ett från bemälde Hay den 14 i nyssnämnda månad till Sebold aflåtet bref, deri Hay afskrifver nämnda och ett s. 134 Sida 134 i årgången börjar här af honom sjelf afsändt telegram, enligt hvilket senare Hay antagit Sebolds omförmälda anbud, samt meddelar att han låtit tillsända Sebold afbetalning å de »tvenne af mig (Hay) förr bestälda inläggningsmaskinerna»; 3:o) ett bref af den 19 December 1867 frän Hay till Sebold, deri Hay dels begär de för patentets sökande nödiga ritningar och handlingar, bland andra, fullmagt för Hay eller den han i sitt ställe förordnar att ingifva Sebolds ansökning om patent, dels ock tillkännagifver att jemte brefvet öfvérsändes bolagets förbindelse att hos Sebold beställa alla nödiga maskiner och således äfven inläggningsmaskiner; 4:o) nyssnämnda förbindelse, daterad den 19 December 1867; 5:0) Sebolds skriftliga öfverlåtelse den 2 Januari 1868 på bolaget af uteslutande eganderätt i Sverige till ifrågavarande slags maskiner; 6:0) fullmagt af Sebold sistnämnda dag för ingifvande af patentansökning; och 7:o) bref likaledes af den 2 Januari 1868 från Sebold till Hay angående öfversändandet af de under 5:o) och 6:o) här ofvan omförmälda handlingar. I detta bref omtalar Sebold, bland annat, att han dittills icke i något europeiskt land uttagit patent på sina inläggningsmaskiner. Sysslomännen i Stockholmsbolagets under rättegången inträffade konkurs afgåfvo underdånig förklaring, deri de anförde, bland annat, följande: Jönköpingsbolagets utläggning af 12 och 14 §§ patentförordningen vore oriktig, men låge utom tvistens omfång. Bolagets framställning om samverkan och förbindelse med Sebold vore obestyrkt och bestredes. (Ofvan åberopade handlingar voro nemligen ej kända af sysslomännen vid förklaringens afgifvande. De ingåfvos först sedan besvären blifvit utstälda till kommunikation). Äfven om en sådan samverkan vore styrkt, inverkade detta icke på målet, enär ingalunda Jönköpingsbolaget, utan blott Sebold för sin egen person, på grund af patentbrefvet den 3 April 1868, kunde anses såsom förste patenthafvare. Först den 21 i sistnämnde månad hade genom Sebolds öfverlåtelse s. 135 Sida 135 i årgången börjar här Jönköpingsbolaget blifvit andre patentbafvare, i följd hvaraf bolaget, oafsedt de aftal, som dessförinnan kunde hafva med Sebold träffats, måste ända till sistberörda dag lagligen betraktas såsom sådan »annan person», hvarom i patentförordningen förmäldes. Målet föredrogs den 8 September 1875 inför Högsta Domstolen, dervid justitierådet Hernmarck, med hvilken justitierådet Rabe förenade sig, yttrade: »Enär, äfven om antagas må, att den maskin för tändsticksämnens insättning i ramar eller bågar, som vid Stockholms tändsticksfabriksaktiebolags fabrik blifvit begagnad, hufvudsakligen varit af enahanda beskaffenhet som den, hvarå det G. Sebold meddelade, å Jönköpings tändsticksfabriks-aktiebolag öfverlåtna patent lyder, Stockholms tändsticksfabriks-aktiebolags styrelse likväl hvarken sjelf tillverkat eller låtit tillverka förstnämnda maskin, och det förhållande allenast att densamma blifvit af nyssbemälda bolag från annan inköpt och vid bolagets fabrik begagnad icke är att anse för intrång i den Jönköpings tändstiksfabriks-aktiebolag tillkommande patenträtt, finner jag ej skäl göra ändring i det slut, hvari hofrätten stannat». Justitieråden Svedelius och Cramér funno skäl ej vara anfördt, som i hofrättens öfverklagade utslag kunde verka findring. Justitierådet von Segebaden, med hvilken justitieråden von Hofsten och Naumann instämde, yttrade: »Då Stockholms tändsticksfabriks-aktiebolag derigenom att bolaget vid tillverkning af tändstickor användt en å utrikes ort inköpt maskin, som i vissa delar varit lik den maskin, hvarå klaganden erhållit patent, icke kan anses hafva gjort intrång i klagandens patenträtt, instämmer jag i det slut, hvari justitierådet Hernmarck stannat». Kongl. Maj:ts utslag är affattadt i enlighet med sistbemälde tre justitieråds mening. --- Källa: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.