---
citation: Naumanns tidskrift 1876 s. 262
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1876 s. 262
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1872-10-15
url: "https://ratiolex.se/naumann/1876/s-262/"
source: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1876 s. 262

Förlagsinteckning (i fabrik för tillverkning af fotolitografiska arbeten m. m.). Huruvida förlagsinteckning medför rätt för innehafvare af en till viss man eller ordres utfärdad skuldsedel att, sedan den lösa egendom, som förlagsinteekningen afsett,

---

Jfr. nästföregående nummer och de i öfverskriften å detsamma åberopade äldre domar.

För ett af Ph. H. Mandel, enligt hans den 30 Juni 1866 till kamreraren Aug. Dahlerus eller ordres utfärdade skuldebref, erhållet förlagslån å 3,000 rdr hade Stockholms Handels- och Ekonomikollegium den 17 Juli samma år meddelat laga förlagsinteckning i Mandels fabrik för tillverkning af fotolitografiska arbeten jemte alla till fabriken hörande maskiner, rudimaterier, varulager och effekter samt färdiga och under arbete varande tillverkningar. Sedan Fotolito-

s. 263 Sida 263 i årgången börjar här

grafiska aktiebolaget i Stockholm genom kontrakt den 14 Mars 1867 af Mandel inköpt dennes förenämnda fabrik med alla dertill hörande inventarier m. m., uttog e. o. notarien L. C. Carlqvist till Stockholms rådstufvurätt stämning ä bemälda bolags styrelse med yrkande: att som bolaget genom berörda köp måste anses pligtigt att med omförmälda egendom ansvara för betalningen af ofvannämnda skuldebref, bolaget måtte varda ålagdt att till Carlqvist, hvilken genom öfverlåtelse vore innehafvare af Dahleri rätt, infria ifrågavarande skuldebref till kapital och ogulden ränta, vid äfventyr att den intecknade panten eljest blefve till skuldens betalning i laga ordning utmätt och försåld.

Styrelsen bestred krafvet.

I dom den 5 Januari 1871 utlät sig rådstufvurätten: att enär det icke emot styrelsens bestridande vore styrkt, vare sig att Mandel hos bolaget hade innestående några medel, som enligt det emellan honom och bolaget den 14 Mars 1867 upprättade, i saken åberopade kontrakt borde till Mandel utbetalas och hvarmed, enligt Alf. Th. Petrés i Juli månad nämnda år å bolagets dåvarande styrelses vägnar utfärdade förbindelse, samma styrelse åtagit sig att gälda Mandels omstämda skuld på grund af hans till Dahlerus eller ordres den 30 Juni 1866 utfärdade revers å 3,000 rdr jemte ränta, eller att bolaget innehade några af de maskiner, rudimaterier och effekter, hvari förlagsinteckning till säkerhet för skuldebrefvets innehåll den 17 Juli sistnämnda år blifvit Dahlerus beviljad, blefve käromålet ogilladt.

Carlqvist vädjade till Svea hofrätt, som enligt dom den 7 Mars 1872 yttrade: att emedan, efter det till säkerhet för ifrågavarande skuldebref förlagsinteckning blifvit den 17 Juli 1866 meddelad å Mandels i Stockholm idkade fabrik för tillverkning af fotolitografiska arbeten med alla till fabriken hörande maskiner, rudimaterier, varulager och effekter samt färdiga och under arbete varande tillverkningar af alla slag, Fotolitografiska aktiebolaget genom kontrakt den 14 Mars 1867 af Mandel inköpt ej mindre hans konst att medelst fotolitografi åstadkomma arbeten än äfven Mandels i hans

s. 264 Sida 264 i årgången börjar här

dåvarande lokal befintliga inventarier, samt den af Mandel idkade fabrik med tillhörigheter sålunda öfvergått på bolaget; alltså och då den af bolaget anförda omständighet, att de inventarier, deri inteckningen beviljats, blifvit af bolaget emot andra utbytta, icke förringade den förläggare enligt 5 artikeln, 5 § i Hallordningen den 2 April 1770 tillkommande säkerhet i verkets effekter, förklarade hofrätten, med ändring af rådstufvurättens dom, att, derest bolaget icke genast till Carlqvist såsom innehafvare af ifrågavarande skuldebref, emot detsammas erhållande utgåfve 3,000 rdr jemte ränta, komme de till nämnda fabrik hörande effekter att till gäldande deraf i laga ordning i mät gå.

Styrelsen sökte i underdånighet ändring, som bestreds af vice häradshöfdingen A. R. Åberg såsom efter öfverlåtelse innehafvare af Carlqvists rätt.

Medelst underdånigt betänkande den 28 Augusti 1872 hemstälde nedre revisionen (revisionssekreteraren Lilienberg och t. f. revisionssekreteraren Welin) att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.

Saken föredrogs den 12 September 1872 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Almqvist, Carleson, Rabe, Lagerstråle, Strandberg, Huss och von Segebaden); och emedan den för ifrågavarande af Mandel utfärdade skuldsedel den 17 Juli 1866 meddelade förlagsinteckning icke enligt lag medför rätt för skuldsedelns innehafvare att, sedan den lösa egendom, som förlagsinteckningen afsett, kommit i annan égarés kand, deraf erhålla betalning för sin fordran hos Mandel; ty pröfvade Högsta Domstolen rättvist att, med ändring af hofrättens dom, fastställa det slut, hvaruti rådstufvurätten stannat.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 15 Oktober 1872.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
