--- citation: Naumanns tidskrift 1876 s. 274 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1876 s. 274 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1875-11-15 url: "https://ratiolex.se/naumann/1876/s-274/" source: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1876 s. 274 Requisition af varor med förbehåll af rättighet att återlemna dem, om de icke befunnos vara af god beskaffenhet. Vittnen hörda för dödsfalls skull inför annan rätt, än der saken sedermera vunnit handläggning, och vid sistnämnde domstol jäfvade såsom --- Såsom innehafvare af en utaf handelsbolaget L. Gummesson & Comp. i Stockholm å fabriksidkaren L. F. Bern i Sundsvall den 22 Augusti 1872 utstäld räkning, deri Bern för bekomne 48 helbuteljer och 96 halfbuteljer sherryvin samt lika mycket portvin och 16 kannor bränvin, äfvensom emballage, påförts tillhopa 431 kronor 75 öre, yrkade poliskommissarien E. W. Hellman, efter stämning till rådstufvurätten i Sundsvall, att Bern måtte förpligtas att, efter afdrag af redan guldne 5 kronor 20 öre, till Hellman utgifva räkningens återstående belopp med 426 kronor 55 öre jemte ränta. Bern bestred krafvet. I anledning deraf att han i Stockholm sommaren år 1872 vid besök hos en med honom bekant person bjudits på sherry- och port-vin af god beskaffenhet, som uppgifvits vara köpt hos ofvannämnda handelsbolag till pris af 2 kronor för helbutelj, hade Bern å bolagets kontor reqvirerat 96 halfbuteljer af hvardera vinsorten och af samma beskaffenhet som hans namngifne bekante förut erhållit. Priset hade bestämts till 1 krona för halfbutelj, och hade Bern såsom uttryckligt vilkor vid handeln förbehållit sig rättighet att återlemna varorna, om de be- s. 275 Sida 275 i årgången börjar här funnes vara af icke god beskaffenhet. Emellertid hade bolaget kort derefter tillsändt honom i Sundsvall alla de i räkningen upptagna varorna; och dä hans reqvisition sålunda våsendlligen öfverskridits, samt varorna derjemte befunnits vara af synnerligen dålig beskaffenhet, hade han återskickat hela sändningen med undantag af några få halfbuteljer, som han behållit för att kunna styrka varornas beskaffenhet. Gummesson & Comp, hade den 18 September 1872, innan rättegången började, låtit inför Stockholms rådstufvurätt för dödsfalls skull afhöra två vittnen, hvilka dervid berättat, l:o) Bokhållaren Höckeri: Bern hade den 14 Augusti 1872 vid besök hos G. & Comp., der vittnet hade anställning, begärt att erhålla »portvin af den sort», som en af honom då namngifven person »för någon tid sedan köpt af G. & Comp.», och som skulle kosta 2 kronor. Vidare hade han frågat efter sherry till samma pris och, sedan vittnet framskaffat och låtit honom smaka derpå, hade han reqvirerat 48 hel- och 96 halfbuteljer portvin till pris af 2 kronor för helbutelj och af den sort som hans bekante förut köpt samt lika mycket sherry af den sort, Bern vid omvittnade tillfället profvat. Sedan Bern derefter, på begäran, fått smaka på distilleradt bränvin och godkänt detsamma i afseende på beskaffenhet och pris, hade han begärt att en ankare sådant bränvin skulle på samma gång som vinet sändas honom till Sundsvall. Vittnet hade derpå sjelf expedierat varorna och kunde derför med visshet intyga att detta skett i fullkomlig öfverensstämmelse med Berns reqvisition; och 2:o) Bokhållaren Äkerdahl (äfven biträde hos G. & Comp.): Vid ofvannämnda tillfälle hade Bern infunnit sig i G. & Comp:s försäljningslokal och reqvirerat varor. Bern hade samtalat uteslutande med Höckert; och vittnet hade icke närmare aktgifvit på hvad dem emellan förefallit, men, omedelbart efter det Bern bortgått, sett att i den s. k. orderboken funnits af Höckert antecknadt att Bern reqvirerat varor till myckenhet och pris, som sedan påförts honom i räkningen; och intygade vittnet, att de varor, som tillsändts s. 276 Sida 276 i årgången börjar här Bern, varit af enahanda beskaffenhet som de, hvilka hos G. & Comp. allmänt såldes till de priser som räkningen upptoge. Hellman åberopade dessa vittnesmål till stöd för sin talan. — Bern deremot bestred allt afseende å vittnesberättelserna, hvilka desto mindre kunde tilläggas vitsord, som vittnena voro okända. Tillika lät Bern å sin sida inför rådstufvurätten i Sundsvall afhöra vittnen, som berättade, 3:0) Handlanden Agrell: På begäran af Bern hade vittnet vid ett tillfälle å hösten år 1872 profvat portvin, som Bern köpt af G. & Comp. Vinet hade befunnits synnerligen sprithaltigt och varit »af högst underordnad qvalitet» samt, enligt vittnets omdöme, icke värdt öfver 3 kronor kannan. Endast en halfbutelj hade undersökts; samt 4:0) Handlanden Törnqvist: På Berns anmodan hade vittnet smakat på så väl det portvin och sherry som bränvin, hvilket Bern, enligt hvad vittnet med visshet hade sig bekant, inköpt af G. & Comp., och hade vittnet funnit »alltsamman vara af högst usel beskaffenhet». Bränvinet var orent och hade smak af finkelolja. Rådstufvurätten yttrade medelst utslag den 30 December 1872: att, enär Bern bestridt riktigheten af de vid Stockholms rådstufvurätt såsom vittnen hörde bokhållarne Höckerts och Akerdahls berättelser och såsom jäf emot dem anfört, att de vore okände, funne rådstufvurätten någon bevisande kraft icke kunna nämnde berättelser tillerkännas; och emedan Bern vid reqvisitionen hos G. & Comp. af 8 dussin halfbuteljer portvin, lika många halfbuteljer sherry och 16 kannor bränvin, enligt hvad obestridt lemnats, förbehållit sig att få återsända varorna, om de ej vore af god beskaffenhet, samt genom hörda vittnens berättelser varornas dåliga beskaffenhet blifvit styrkt, hvarföre Berns åtgärd att dem återsända måste anses varit berättigad, förty ogillades Hellmans talan. Hellman vädjade till Svea hofrätt. Han bestred nu att Bern vid reqvisitionen gjort förbehåll om rättighet att få återsända varorna, och tillika styrkte Hellman att vittnena Höckert och Åkerdahl egde god frejd. s. 277 Sida 277 i årgången börjar här Då vid sakens företagande till afgörande bland hofrattens ledamöter yppades skiljaktiga meningar, skreds till omröstning, hvarvid referenten vice häradshöfdingen Elliot yttrade: »Som Höckert och Åkerdahl, hvilka, enligt hvad härstädes blifvit vederbörligen styrkt, hafva sådan frejd, att de äro vittnesgilde, blifvit i den ordning lagen i 17 kap. 23 § Rättegångsbalken tillstädjer såsom vittnen på ed hörde, samt Bern mot Höckerts och Akerdahls dervid afgifna vittnesberättelser intet påmint, som förringar desammas trovärdighet eller bort föranleda deras förnyade hörande i denna rättegång, finner jag, med ändring af rådstufvurättens utslag, vitsord äfven böra samma berättelser nu tilläggas; i följd hvaraf och med stöd af den genom Höckerts vittnesmål mot Bern fôrebragta bevisning jag, i formågo af 17 kap. 29 § Rättegångsbalken, pröfvar rättvist att, med ändring af rådstufvurättens yttrande jemväl i öfrigt, förelägga Bern att med ed, der han gitter, sig värja och betyga: att han icke den 14 Augusti 1872 hos G. & Comp. reqvirerat, förutom 96 halfbuteljer sherry och 96 halfbuteljer portvin, jemväl 48 helbuteljer vin af hvardera sorten äfvensom en ankare bränvin; egande rådstufvurätten att på anmälan utsätta dag för edgången samt med saken vidare lagligen förfara». Vice häradshöfdingen Selling utlät sig: »Som Bern bestridt riktigheten af de berättelser, hvilka vid det förhör inför Stockholms rådstufvurätt, som G. & Comp., sedan anledning till rättegång yppats, låtit för dödsfalls skull med Höckert och Åkerdahl anställa, blifvit af desse inför nämnde rätt aflagda, samt bemälde personer icke äro såsom vittnen i denna sak afhörda, anser jag, lika med rådstufvurätten, att betydelse af laga bevisning icke kan berörda berättelser tilläggas; och emedan Bern inför rådstufvurätten förklarat, att han af G. & Comp. reqvirerat allenast 96 halfbuteljer portvin och lika mycket sherry under uttryckligt förbehåll att få återsända varorna, om de ej voro af god beskaffenhet, samt annat förhållande, än hvad Bern sålunda förmält, icke blifvit ådagalagdt; ty och då genom två af Bern i saken hörda vittnens berättelser är vordet styrkt, att ifrågavarande, s. 278 Sida 278 i årgången börjar här Bern tillsända dryckesvaror varit af dålig beskaffenhet, och Bern följaktligen varit befogad att vägra dem mottaga, pröfvar jag rättvist gilla det slut, hvari rådstufvurätten stannat». Assessoren Böök instämde med vice häradshöfdingen Elliot. Assessoren Munthe yttrade: »Beträffande frågan huruvida betydelse af laga bevisning må tilläggas Höckerts och Akerdahls omförmälda berättelser instämmer jag med vice häradshöfdingen Selling; men emedan Bern medgifvit att han hos G. & Comp. reqvirerat tillhopa 192 halfbuteljer vin till pris af 1 krona halfbuteljen, och Bern icke mot vederpartens bestridande visat att han dervid betingat sig och erhållit rättighet att återsända vinet, om det icke godkändes, men Hellman icke styrkt att hvad derutöfver blifvit Bern i räkningen påfördt är vordet af honom reqvireradt; ty pröfvar jag rättvist på det sätt ändra rådstufvurättens utslag i sjelfva saken, att jag, med bifall till Hellmans talan i hvad den angår omförmälda 192 halfbuteljer vin, men med ogillande af samma talan i öfrigt, förpligtar Bern att derför till Hellman såsom innehafvare af G. & Comp:s rätt mot qvitto betala 192 kronor jemte ränta». Hofrättsrådet, friherre Leuhusen instämde med vice häradshöfdingen Selling, i öfverensstämmelse med hvilkens yttrande hofrättens dom utfärdades den 30 April 1874. Hellman sökte i underdånighet ändring och anhöll att vittnena Höckert och Åkerdahl måtte ånyo höras. Denna anhållan bifölls emot Berns bestridande, och blefvo vittnena hörda inför nedre revisionen, dervid Höckert vidhöll sin förut aflagda berättelse med tillägg, bland annat, att han desto säkrare erinrade sig att Bern icke förbehållit sig rätt att få återsända varorna, derest han med dem icke åtnöjdes, som Bern vid tillfället uttryckt sin fullkomliga belåtenhet med varorna; samt Åkerdahl likaledes vitsordade riktigheten af sin förra berättelse med tillägg att han jemte Höckert öfvervakat att varorna expedierades i fullkomlig öfverensstämmelse med reqvisitionen. s. 279 Sida 279 i årgången börjar här Bern, som före vittnenas hörande förbehållit sig öppen jäfsrätt, anmärkte vid ett senare tillfälle inför nedre revisionen såsom jäf mot vittnena, dels att de skulle vara enskilda tjenare hos G. & Comp., dels ock att de i aftalet om reqvisitionen äfvensom i aftalets utförande tagit sådan del, att de af sakens utgång kunde vänta nytta eller skada. Vidare yttrade Bern, att den omständigheten att han icke förbehållit sig rätt att sända varorna tillbaka kunde ej tillförbinda honom att mottaga varor af hvilken beskaffenhet som helst. Hellman bestred afseende å så väl jäfsanmärkningarne som hvad Bern vidare anfört. Nedre revisionen (revisionssekreteraren Lagergren samt t. f. revisionssekreterarne Lilienberg och Westman, den sistnämnde föredragande) afgaf den 15 Oktober 1875 underdånigt betänkande af följande innehåll: »Som Bern, hvilken yrkat att Höckert och Åkerdahl måtte, enär de skulle vara enskilde tjenare hos G. & Comp. samt af sakens utgång kunna vänta nytta eller skada, förklaras hafva varit jäfvige att i saken bära vittne, icke styrkt berörda till grund för jäfvet anförda omständigheter, hemställer nedre revisionen att Kongl. Maj:t täcktes finna samma yrkande ej förtjena afseende och, på grund af hvad bemälda vittnen berättat, med upphäfvande af domstolarnes beslut, förelägga Bern att, om han gitter, med ed inför rådstufvurätten betyga att han icke den 14 Augusti 1872 hos bolaget G. & Comp. i Stockholm reqvirerat, förutom 96 halfbuteljer sherry och 96 halfbuteljer portvin, jemväl 48 helbuteljer vin af hvardera sorten samt en ankare bränvin; och torde rådstufvurätten ega att på anmälan utsätta dag för edgången och med saken vidare lagligen förfara». Saken föredrogs inför Högsta Domstolen den 15 November 1875; och som vid densammas pröfning yppades meningsskiljaktighet, anstäldes omröstning, dervid Justitierådet Hernmarck yttrade: »Hvad angår jäfsanmärkningen mot bokhållaren Åkerdahl, anser jag densamma sakna befogenhet, men då bokhållaren Höckert, å s. 280 Sida 280 i årgången börjar här G. & Comp:s vägnar, uppgjort aftalet med Bern angående ifrågavarande varuförsändning samt följaktligen Höckert, efter mitt omdöme, måste antagas kunna af sakens utgång vänta nytta eller skada, finner jag laga vitsord icke böra tillerkännas Höckerts vittnesmål beträffande aftalets beskaffenhet; och emedan hvad för öfrigt i saken förekommit icke, emot Berns bestridande, innefattar full eller ens half bevisning derom att han begärt, att honom måtte tillsändas portvin och sherry af de slag, som G. & Comp. afskickat, eller att det emellan Bern och Höckert träffade köpeaftal icke afsett portvin och sherry af visst slag och angått äfven bränvin, pröfvar jag rättvist gilla hofrättens domslut»; Justitierådet von Segebaden biföll nedre revisionens underdåniga betänkande; Justitierådet Rabe instämde med justitierådet Hernmarek; Justitierådet Bolin anförde: »I fråga om den af Bern framstälda jäfsanmärkning mot vittnena Höckert och Åkerdahl gillar jag nedre revisionens betänkande; och emedan, beträffande sjelfva saken, vid jemförelse af hvad bemälda vittnen vid förhör såväl hos Stockholms rådstufvurätt som ytterligare inför nedre revisionen edeligen intygat, med hvad för öfrigt i målet förekommit, såsom ådagalagdt framgår, ej mindre att Bern den 14 Augusti 1872 hos G. & Comp. reqvirerat, förutom erkända 96 halfbuteljer sherry och 96 halfbuteljer portvin, jemväl 48 helbuteljer vin af hvardera sorten samt en ankare bränvin, allt af vid tillfället uppgifna slag och till de i åberopade räkningen utförda priser, än äfven att alla dessa, till Bern afsända och honom tillhandakomna varor varit af samma slag och beskaffenhet, som Bern vid sin ifrågavarande reqvisition afsett att erhålla, samt följaktligen, äfven om varorna kunna anses hafva, i förhållande till andra sådana med lika pris, varit af mindre god beskaffenhet, Bern, som icke vidhållit sitt under rättegången i förstone gjorda och för öfrigt af vittnena vederlagda förebärande om förbehållen rätt att, om varorna icke befunnes goda, desamma till G. & Comp. återsända, saknat s. 281 Sida 281 i årgången börjar här laglig anledning att undandraga sig erläggande af den derfor utfästa betalning, pröfvar jag, med ändring af domstolarnes beslut jemväl i hufvudsaken, rättvist forpligta Bern att till Hellman, såsom innehafvare af G. & Comp:s rätt, genast utgifva fordrade 426 kronor 55 öre jemte 5 procent ränta derå från stämningsdagen, till dess liqvid sker»; Justitierådet Wretman biföll nedre revisionens underd. betänkande; Justitierådet Almqvist förenade sig uti det af justitierådet Bolin afgifna yttrande; och Justitierådet friherre Leuhusen gillade det underdåniga betänkandet. Kongl. Maj:ts dom, affattad i öfverensstämmelse med justitieråden friherre Leuhusens, Wretmans och von Segebadens uttalade mening, utfärdades den 9 December 1875. --- Källa: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.