---
citation: Naumanns tidskrift 1876 s. 283
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1876 s. 283
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1875-11-11
url: "https://ratiolex.se/naumann/1876/s-283/"
source: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1876 s. 283

Fordran, som A. egde hos en provianterings-direktion, tages i mät den 27 Juni 1873 för gäldande af A:s skuld till kronan.

---

Genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Blekinge län utslag den 28 Mars 1873 förpligtades förre handlanden L. N. Möller att till Kongl. Maj:t och kronan utgifva 1,150 rdr jemte ränta. Enligt magistratens i Carlskrona ordres instälde sig stadsfogden A. Petersson den 27 Juni nämnda

s. 284 Sida 284 i årgången börjar här

år hos Möller för att verkställa omförmälda utslag. Sedan dervid blifvit upplyst, att Möller, hvilken, enligt ett den 30 April 1873 med provianterings-direktionen för Blekinge läns beväringsmanskap upprättadt kontrakt, åtagit sig att för tiden från och med den 21 Maj till och med den 27 Juni samma år leverera bröd för beväringsmanskapets behof, egde fordran på grund af nämnda kontrakt, blef samma fordran tagen i mät, dervid provianterings-direktionen förbjöds att fordringen till annan än exsekutor utbetala, så framt ej. Möller visade sig hafva betalt den skuld, för hvilken utmätningen skedde.

Öfver denna utmätningsförrättning anfördes hos Kon. bef:de besvär af Möller och bryggaren J. Danielsson, hvilka dervid anförde, att Danielsson tillsläppt allt det mjöl, som användts till fullgörande af den brödleverans Möller enligt ofvan omförmälda kontrakt sig åtagit, och i följd deraf den 12 Maj 1873, således en och en half månad före utmätningen, fått på sig öfverlåten Möllers rätt att för samma leverans uppbära liqvid, för att derigenom godtgöra sig för det tillsläppta mjölet. På grund häraf yrkade Möller och Danielsson att utmätningen måtte upphäfvas eller ock målet förvisas till domstol.

Medelst utslag den 3 Oktober 1873 förklarade Kon. bef:de frågan om den i mät tagna fordringens användande för gäldande af Möllers skuld till Kongl. Maj:t och kronan ej vara så ostridig, att dermed kunde handräckningsvis förfaras, hvadan medlen dömdes i qvarstad och fordringsegaren hänvisades att inom tre månader saken till domstol instämma.

I anledning häraf uttog advokatfiskalen vid Kongl flottan P. F. Wittbom, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, stämning å Möller och Danielsson till rådstufvurätten i Carlskrona med yrkande, att den verkstälda utmätningen måtte fastställas och följaktligen de i mät tagna medlen, så långt de försloge, få användas till godtgörande af Kongl. Maj:ts och kronans omförmälda fordran, samt att till dess

s. 285 Sida 285 i årgången börjar här

sådant skett qvarstaden förklaras till full kraft och verkan gällande.

Wittbom anförde vidare: Då Möller fullgjort det leveranskontrakt, på grund hvaraf hans fordran hos provianterings-direktionen uppkommit, så kunde ju samma fordran lagligen få i mät tagas, om än, såsom Möller och Danielsson uppgifvit, Danielsson lemnat mjöl till brödet och Möller gifvit Danielsson fullmagt att uppbära liqvid för Möllers fordran hos direktionen. Då emellertid Möller och Danielsson icke styrkt — hvad Wittbom derföre äfven bestrede — att Danielsson tillsläppt mjöl till brödleveransen och hade den af honom uppgifna fordran äfvensom, innan utmätningen skedde, erhållit fullmagt att lyfta liqviden, emotsåge Wittbom bifall till sin talan.

I målet åberopades följande, hos Kongl. Maj:ts bef:hde företedda handlingar, nemligen:

l:o) det emellan Möller och provianterings-direktionen upprättade leveranskontraktet, för hvars fullgörande likasom för erhållna förskott Danielsson och en annan person tecknat proprie och solidarisk borgen. A detta kontrakt fanns följande påskrift: »Hela liqviden för det af mig enligt detta kontrakt levererade bröd befullmägtigar jag J. Danielsson utan min närvaro uppbära och qvittera samt deraf godtgöra sig för det mjöl han till mig för denna leverans levererat. Carlskrona den 12 Maj 1873. L. N. Möller».

2:0) en af Leopold Thörn å Danielsson utstäld räkning å mjöl, som å särskilda dagar från och med den 15 Maj till och med den 21 Juni 1873 levererats till Möller »för att användas till brödbakning för beväringsmanskapet»; hvilken räkning, som slutade å en summa å 802 rdr 47 öre, var försedd med följande påskrift: »Ofvanstående mjölparti har jag å de antecknade dagarne mottagit och användt till brödbakning för innevarande års beväringsmanskap. Erkännes. Carlskrona den 22 Juni 1873. L. N. Möller».

Möller och Danielsson bestredo käromålet under åberopande af hvad de hos Kongl. Maj:ts bef:hde anfört.

s. 286 Sida 286 i årgången börjar här

Wittbom anmärkte, att någon öfverlåtelse till Danielsson af Möllers fordran hos provianterings-direktionen icke egt rum, utan att Möller allenast befullmägtigat Danielsson att uppbära liqvid för leveransen; att räkningen visserligen utvisade, att Danielsson till Möller lemnat mjöl, men icke att Danielsson, dä utmätningen skedde, egde fordran hos Möller.

Sedan åtskilliga vittnen blifvit hörda, utlät sig rådstufvurätten, genom utslag den 2 Februari 1874: att emedan genom hvad i saken förekommit vore styrkt, att då utmätningen den 27 Juni 1873 verkstäldes för uttagande af Kongl. Maj:ts och kronans fordran hos Möller 1,150 rdr jemte derå till utmätningsdagen upplupen ränta 51 rdr 17 öre, Danielsson haft att fordra det uti en af Leopold Thörn i Carlskrona utfärdad räkning upptagna belopp 802 rdr 47 öre för mjöl, som Danielsson köpt af Thörn och på kredit lemnat till Möller för den leverans af bröd, hvilken han enligt förut nämnda den 30 April 1873 afslutade kontrakt sig åtagit; ty och som den af Möller å samma kontrakt tecknade fullmagt af den 12 Maj 1873 jemväl innehölle, att Danielsson egde af hvad han på grund af fullmagten lyftade utaf den Möller tillkommande entreprenadsumman godtgöra sig för det mjöl, som han till Möller för brödleveransen lemnat, samt derigenom så stor del af entreprenadsumman, som motsvarade Danielssons berörda fordran af Möller, blifvit till Danielsson öfverlåten innan utmätningen för Kongl. Maj:ts och kronans fordran egde rum; förklarade rådstufvurätten, att icke mera af ifrågavarande utmätta medel finge till gäldande af Möllers skuld till Kongl. Maj:t och kronan användas än som, efter afdrag af Danielssons fordran 802 rdr 47 öre, kunde återstå.

Wittbom vädjade till hofrätten öfver Skåne och Blekinge samt åberopade hvad han förut anfört och anmärkte vidare, att enligt 21 § i reglementet angående kronoauktioner den 20 December 1825 Möller ej varit berättigad att utan provianterings-direktionens samtycke på annan person transportera leveranskontraktet.

s. 287 Sida 287 i årgången börjar här

I dom den 23 Mars 1875 yttrade hofrätten: att emedan, dä annat förhållande ej blifvit ådagalagdt, det måste antagas, att det emellan Möller och provianterings-direktionen för Blekinge läns beväringsmanskap upprättade, till grund för den förstnämndes fordran för aflemnadt bröd liggande kontrakt, å hvilket Möller den 12 Maj 1873 tecknat medgifvande för Danielsson att uppbära den Möller tillkommande betalning för samma bröd samt deraf godtgôra sig för det mjöl, Danielsson åt Möller anskaffat, fanns i Danielssons hand när utmätning den 27 Juni berörda år verkstäldes hos Möller för gäldande af hans ifrågavarande skuld till Kongl. Maj:t och kronan, funne hofrätten ej skäl ändra det slut rådstufvurättens utslag innefattade.

Wittbom sökte i underdånighet ändring.

Medelst underdånigt betänkande den 22 September 1875 hemstälde nedre revisionen (revisionssekreterarne Poignant och Lagergren, den sistnämnde föredragande, samt konstituerade revisionssekreteraren åbergsson), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom.

Saken föredrogs den 14 Oktober 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Almqvist, Carleson, Naumann, Babe, Huss och Svedelius), dervid Högsta Domstolens fleste ledamöter bifôllo det underdåniga betänkandet.

Justitieråden Södergren och Naumann yttrade: att som det till Möller från provianterings-direktionen utfärdade exemplar af det emellan dem uppgjorda leveranskontrakt, såvidt af handlingarne i denna sak kunde inhemtas, icke vore af beskaffenhet att ensamt i sig grunda någon penningfordran för Möller hos direktionen; utan deremot sådan fordringsrätt vore väsendtligen och oundgängligen beroende af en på direktionens räkenskaper grundad utredning emellan direktionen och Möller, om och i hvad mån denne genom kontraktets fullgörande förvärfvat någon fordran hos direktionen och, i sådant fall, hvilket penningebelopp efter erhållna afbetalningar kunde för Möller såsom fordran återstå; vid hvilket förhållande den omständighet att nämnda exemplar

s. 288 Sida 288 i årgången börjar här

af kontraktet vid ifrågavarande förrättning icke var tillgängligt att tagas i mät, utan befanns i Danielssons hand, enligt justitierådens tanke, icke kunde i förevarande tvist ega någon verkan; alltså och emedan Danielsson, som undfått Möllers å nyssomförmälda handling den 12 Maj 1873 tecknade fullmagt för Danielsson att uppbära och qvittera hela liqviden för den af Möller enligt kontraktet levererade vara, icke före eller ens vid den öfverklagade utmätningen anmält hos direktionen denna öfverlåtelse, för att dermed inträda i uteslutande behörighet att med direktionen om fordringens utredning och gäldande afhandla, utan lemnat för direktionen öppet och fritt att Möllers fordran utbetala till honom eller till den utmätningsförrättare, som, oberoende af Möllers samtycke, egde att taga den penningtillgång honom tillkomme, pröfvade justitieråden lagligt att, med ändring af domstolarnes beslut, sålunda bifalla Wittboms instämda talan, att vederparternes framstälda anspråk förklarades icke ligga i vägen för den utmätta fordringens användande till det ändamål, hvarför utmätningen skett.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 11 November 1875.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
