---
citation: Naumanns tidskrift 1876 s. 306
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1876 s. 306
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1875-11-11
url: "https://ratiolex.se/naumann/1876/s-306/"
source: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1876 s. 306

Krononybygges-hemmans innehafvare A. upplåter all sin rätt till nybygget åt JB. Samma afhandling transporteras af B. på C. och af denne på D. Derefter förordnar Kon. bef:de, uppå ansökan af A., att nybygget skulle, utan skattelösen, i jorde-

---

Genom afhandling den 4 Februari 1863 öfverläto kronoåbon Erik Persson och hans hustru Helena Persdotter till C. G. Pira åbo-, stubbe- och röjselrätten till krononybygget Kroknäs n:o 1 om tvä öresland i Gefleborgs län mot kronoskattehemmanet Rångstra n:o 2. Sedan denna bytesafhandling blifvit af Pira transporterad pä L. Wærn och af denne pä grosshandlanden Olof Wijk, meddelade, uppå ansökning af Erik Persson, Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet den 2 Mars 1868 resolution af innehåll, att som Erik Persson ådagalagt, ej allenast att den odlingsskyldighet, hvilken i afvittringsutslag den 16 April 1852 blifvit bestämd, vore behörigen fullgjord, utan äfven byggnad derå blifvit verkstäld efter thy som stadgadt blifvit, och vid syn antecknats att mot häfd, dikning och hägnad någon anmärkning ej förekommit, så förordnade K. bef:de, jemlikt K. Br. den 17 Februari 1847, att »ifrågavarande Kroknäs n:o 1 1/8 mantal eller 2 öresland skulle utan skattelösen från krono till skatte omföras».

Den 10 Oktober 1868 blef Erik Persson förklarad omyndig. Under detta omyndighetstillstånd utfärdade han den 2 Oktober 1871 en handling, deri han än ytterligare

s. 307 Sida 307 i årgången börjar här

förklarade sig till Wijk och dennes efterkommande öfverlåta ifrågavarande till skatte omförda nybyggeshemman Kroknäs ïi:o 1. På grund af denna handling, bytesbrefvet och skattebrefvet erhöll Wijk den 3 Oktober sistnämnda år första uppbudet å hemmanet, hvarå han den 5 Oktober 1872 undfick fasta.

Sedan Erik Persson blifvit den 7 Juni 1873 åter försatt i myndighetstillstånd, sålde han och hans hustru, enligt ett den 25 i samma månad upprättadt kontrakt, hemmanet Kroknäs n:o 1 till landtbrukaren C. P. Sundvallsson i Ljusdal.

Till 1874-års vinterting med Ljusdals tingslag uttog nu Sundvallsson stämning å Wijk med yrkande, att som Erik Persson var omyndig, då han den 2 Oktober 1871 tillförsäkrade Wijk eganderätten till hemmanet Kroknäs, hvilket Sundvallsson sedermera af Erik Persson, åter myndig vorden, sig tillhandlat, Wijk, såsom icke laglig egare till hemmanet, måtte, utan hinder af derå erhållna lagfarten, förpligtas att hemmanet till Sundvallsson genast afträda.

Wijk bestred käromålet. Erik Perssons omyndighetstillstånd vid tiden för utfärdandet af 1871-års handling hade varit Wijk obekant. I allt fall hade Erik Persson genom nämnda handling ej vidtagit någon ny rättsåtgärd utan blott gillat 1863-års bytesaftal. Hvarken Erik Persson eller hans förmyndare hade klandrat Wijks lagfart å hemmanet. Sundvallsson hade vid sitt köpslut om hemmanet ej varit i god tro, enär han mycket väl afvetat den föregående upplåtelsen.

Sundvallsson genmälde, att han vid köpet icke haft någon kännedom om hemmanets förra försäljning. Då likväl denna försäljning vore olaglig, erfordrades ej god tro för giltigheten af Sundvallssons köp. Då 1871-års afhandling måste anses ogiltig, kunde Wijk icke åberopa sig på annan fångeshandling än 1863-års bytesbref, men genom detta hade eganderätt till Kroknäs, såsom då ännu kronohemman, icke kunnat förvärfvas..

Genom utslag den 28 December 1874 utlät sig häradsrätten: att enär den handling, hvilken Erik Persson, efter

s. 308 Sida 308 i årgången börjar här

det den af honom genom afhandling den 4 Februari 1863 till Pira öfverlåtna åbo- samt stubbe- och röjselrätten till krononybygget Kroknäs n:o 1 om två öresland, hvilken Pira den 13 Augusti samma år öfverlåtit på Wærn, af den sistnämnde transporterats på Wijk, den 2 Oktober 1871 utfärdat, enligt tillkännagifvande å handlingen såsom en ytterligare förklaring att han till Wijk och hans efterkommande med full eganderätt öfverläte dåmera i Erik Perssons namn från krono till skatte omförda Kroknäs n:o 1, måste, om någon betydelse skulle densamma tilläggas, hafva afsett upplåtelsen af. den eganderätt till samma hemman, som Erik Persson först genom Kon. bef:des den 3 Mars 1868 utfärdade skatteomföringsbref förvärfvat, samt Erik Persson vid tiden för denna öfverlåtelse var omyndig och aftalet förty måste, då detsamma ej godkänts af Erik Perssons förmyndare, anses ingånget under sådana omständigheter, att detsamma, af behörig person klandradt, blefve ogiltigt; ty och som Sundvallsson, till hvilken Erik Persson, åter blifven myndig, genom behörigen upprättad afhandling den 25 Juni 1873 försålt hemmanet, derå gjort anspråk; alltså och då det icke på saken inverkade, huruvida Sundvallsson vid sistnämnda köps afslutande varit i god tro eller icke, blefve, med upphäfvande af den Wijk å hemmanet meddelade lagfart, jemlikt 1 kapitlet 1 § och 4 kapitlet 7 § Jordabalken, Wijk förpligtad att nämnda hemman till Sundvallsson genast afträda.

Wijk vädjade till Svea hofrätt. Vid bytet 1863 hade Erik Persson varit myndig. Han hade ej mägtat fullgöra de odlings- och byggnadsarbeten, som vore vilkor för nybyggets omförande till skatte. Dessa arbeten likasom den i Erik Perssons namn skrifna ansökningen till Kon. bef:de om sådant omförande hade Wijk föranstaltat. Erik Persson hade emellertid varit i besittning af Rångstra utan att klandra Wijks eganderätt till Kroknäs.

I dom den 13 Maj 1875 yttrade hofrätten: att som Erik Persson genom afhandling den 4 Februari 1863 till Pira upplåtit åborätten till krononybygget Kroknäs n:o 1 om

s. 309 Sida 309 i årgången börjar här

två öresland, hvari Erik Persson erhållit inrymning den 12 December 1859, — emot det att han i stället bekommit kronoskattehemmanet Rångstra n:o 2 om nio öres- tolf penningland, dock med vissa undantag, hvarefter nybygget af Pira öfverlåtits till Wærn och af denne på Wijk; alltså och då vid sådant förhållande Erik Persson icke derigenom att Kongl. Maj:ts bef:de i Gefleborgs län uppå ansökning af honom i utslag den 2 Mars 1868 forordnat, att nybygget skulle i jordeboken omföras från krono till skatte, kunde anses hafva förvärfvat sig eganderätt till hemmanet, blef, med ändring af häradsrättens utslag, Sundvallssons i saken förda talan af hofrätten ogillad.

Sundvallsson sökte i underdånighet ändring. Just genom Kon. bef:des omforingsresolution hade hemmanet förvandlats från krono till skatte, d. v. s. eganderätten frångått kronan till den enskilde. Denna rätt hade Erik Persson, medan han var omyndig, ej kunnat med laga verkan sig afhända.

Wijk genmälde: Sedan Erik Persson för alltid afsagt sig nyttjanderätten till ifrågavarande hemman, egde han ej söka skattemannarätt dertill. Att han sökt och Kon. bef:de förordnat om hemmanets omföring kunde ej medföra eganderätt till hemmanet. Wijks rätt till samma hemman kunde rubbas endast af Erik Perssons anförvandter, dock blott mot lösen, enligt K. F. angående en utvidgad frihet i afseende på öfverlåtelse af åborätt å kronohemman den 8 Maj 1863.

Uti underdånigt betänkande den 2 Oktober 1875 yttrade nedre revisionen (revisionssekreteraren Lagergren, föredragande, och t. f. revisionssekreteraren Herslow): »Lika med hofrätten lärer Kongl. Maj:t finna Erik Persson, sedan han, enligt afhandling den 4 Februari 1863, afhändt sig all den rätt han egde till krononybyggeshemmanet Kroknäs n:o 1, icke hafva derigenom att på hans ansökan hemmanet, enligt Kon. bef:des beslut den 8 Mars 1868, blifvit utan skattelösen omfördt från krono till skatte förvärfvat sig eganderätt till detsamma, hvarföre och då han således icke egt med laga verkan till Sundvallsson försälja hemmanet, samt Sund-

s. 310 Sida 310 i årgången börjar här

vallsson följaktligen ej visat bättre rätt dertill än Wijk, Kongl. Mäj:t torde pröfva rättvist gilla hofrättens domslut».

Revisionssekreteraren von Bahr yttrade: »Enär Erik Persson redan genom afhandling den 4 Februari 1863 afhändt sig den rätt till då varande krononybygget Kroknäs, honom blifvit medelst inrymningsbref i December 1859 tillförsäkrad, och vid sådant förhållande den omständighet, att Erili Persson varit försatt i omyndighetstillstånd vid det tillfälle den 2 Oktober 1871, då han, efter att hafva fått i eget namn nybygget från krono till skatte omfördt, under åberopande af berörda å Wijk dåmera öfverlåtna afhandling ytterligare förklarat sig till Wijk med full eganderätt upplåta nybyggeshemmanet, icke lärer utgöra laglig grund för Sundvallsson, hvilken om köp af detsamma med Erik Persson ingått aftal först efter det Wijk å sitt fång erhållit lagfart, att hemmanet Wijk. frånvinna, instämmer jag i referentens hemställan».

Saken föredrogs den 19 Oktober 1875 inför Högsta Domstoten (i närvaro af justitieråden Södergren, Cramér, Wretman, Naumann, Rabe och Svedelius), dervid Högsta Domstolens fleste ledamöter biföllo nedre revisionens underdåniga betänkande.

Justitierådet Rabe yttrade: »Enär e. m. o. Sundvallsson icke är behörig att på den af honom uppgifna grund klandra det emellan Wijk och Erik Persson slutna köp, finner jag ej skäl göra ändring i hofrättens domslut».

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 11 November 1875.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.