--- citation: Naumanns tidskrift 1876 s. 94 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1876 s. 94 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1875-10-14 url: "https://ratiolex.se/naumann/1876/s-94/" source: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1876 s. 94 Yrkande mot hyrkusk att återbära skjutslega, den han ansetts hafva för högt beräknat. Körning »efter kurs» och körning »efter tid». --- Handlanden C. O. Österström yrkade hos Öfverståthållare-embetet för polisärenden att, enär hyrkusken G. R. Ekecrantz, för en den 15 November 1874 åt Österström verkstäld köring med två åkdon från Götgatan i Stockholm till Lidingöbro och derifrån tillbaka, fordrat och uppburit högre lega, än hvartill Ekecrantz enligt gällande hyrkusktaxa varit berättigad, Ekecrantz måtte förpligtas till Österström återgälda det belopp, denne fått utgifva utöfver hvad Ekecrantz för nämnda körning rätteligen skolat erhålla. Vid målets handläggning anförde Österström: att, ehuru åkdonen bestälts till körning efter kurs, hade Ekecrantz tagit betalning såsom för körslor efter tid. På bort- och återresan hade användts tillhopa två timmar, och vid Lidingöbro hade åkdonen fått vänta en och en half timme. s. 95 Sida 95 i årgången börjar här Enligt den af Öfverståthållare-embetet den 29 Oktober 1873 utfärdade hyrkusktaxan utgjorde legan för hvart åkdon till körning efter kurs från Stockholm till Lidingöbro 3 kronor 95 öre, samt för återresan hälften af nämnda belopp, hvarjemte, i händelse den åkande under färden dröjde någonstädes längre än en half timme, han vore skyldig att betala väntningspenningar med 60 öre för hvarje ny halftimme utöfver den första. Men Ekecrantz hade beräknat legan såsom för körslor efter tid, i hvilket fall densamma enligt taxan utgjorde för hel timme 3 kronor 50 öre samt för hvarje efter första timman börjad halftimme 1 krona 50 öre. > o . Ekecrantz bestred motpartens yrkande. Åkdonen hade visserligen tingats till kurs-körning; men som de åkande under bortfärden gjort ett uppehåll å Ladugårdsgärdet för att intaga förtäring, och den åberopade taxan innehölle det stadgande att hyrkusk egde njuta betalning för körning efter tid, om körsven under körning uppehölles vidare än som erfordrades för någon af de åkandes aflemnande, för uppslående eller nedfällande af suffletten eller för annat dylikt ändamål, så vore Ekecrantz följaktligen berättigad till den betalning han i förevarande fall fordrat. Österström invände, att, då taxan innehölle jemväl det af honom åberopade stadgandet att den, som begagnade åkdonet till kurskörning och under färden dröjde någonstädes längre än en half timme, vore skyldig att särskildt betala väntningspenningar, så följde häraf att det omnämnda uppehållet, under bortfärden, icke kunde föranleda ändring i grunden för legans beräknande. Uppehållet å Ladugårdsgärdet hade för öfrigt räckt blott 5 minuter. Öfverståthållare-embetet yttrade i utslag den 11 December 1874: att med afseende å hvad i målet förekommit och med stöd af ofvan omförmälda hyrkusktaxa öfverståthållare-embetet ansåge Ekecrantz hafva för ifrågakomna körning egt att åtnjuta betalning för färd till Lidingöbro med 3 kronor 95 öre, för återresan 1 krona 971/, öre s. 96 Sida 96 i årgången börjar här samt för en och en half timmas väntning 1 krona 80 öre för hvartdera åkdonet, eller tillsamman 15 kronor 45 öre; förty och då Ekecrantz, hvilken keräknat betalningen efter tid för 31/, timmas färd, för samma körning fordrat och uppburit 21 kronor, ålades Ekecrantz att till Österström återbära hvad Ekecrantz sålunda för högt bekommit med 5 kronor 55 öre. Svea hofrätt, der Ekecrantz sig besvärade, fann i utslag den 23 Februari 1875 skäl icke vara anfördt, som till ändring i öfverklagade utslaget kunde föranleda. Ekecrantz fullföljde i underdånighet ändringssökandet, åberopande hvad han förut andragit. Målet föredrogs den 14 Oktober 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Almqvist, Carleson, Naumann, Rabe, Huss och Svedelius); och emedan Ekecrantz:s åkdon, som vid ifrågavarande tillfälle varit tingade till kurskörning, under färden till Lidingöbro blifvit af de åkande uppehållna för sådant ändamål, att Ekecrantz enligt åberopade taxan varit berättigad att för körningen, som, på sätt upplyst blifvit, varat längre än tre timmar, beräkna betalning efter tid såsom för 31/2 timmars färd, pröfvade Högsta Domstolen, med ändring af hofrättens utslag, skäligt Ekecrantz från honom ålagd återbäringsskyldighet befria. --- Källa: Naumanns tidskrift 1876, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.