--- citation: Naumanns tidskrift 1877 s. 416 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1877 s. 416 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1877-01-19 url: "https://ratiolex.se/naumann/1877/s-416/" source: Naumanns tidskrift 1877, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1877 s. 416 Beträffande stämpelpapper å inteckningar för skogsafverkningskontrakt tili säkerhet ej mindre för kontraktets bestånd, än för sjelfva arrendeafgiften. --- Uti memorial till Svea hofrätt anförde advokatfiskalen derstädes T. A. Billbergh, å embetets vägnar, att vid särskilda af v. här.-höfd. A. F. Unæus är 1874 förrättade ting i Vesterbottens södra domsaga inteckningar för kontrakt, hvarigenom skog till afverkning blifvit pä viss tid försåld, meddelats till säkerhet ej mindre för den betingade städjan eller köpeskillingen, utan äfven för kontraktets bestånd. För berörda kontrakter hade dock redovisats stämpladt papper med allenast 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af värdet, såsom dä inteckning för dylika afhandlingar om skogsköp meddelades endast till säkerhet för afhandlingens bestånd. Någon stämpelafgift hade således icke beräknats för den särskilda inteckningssäkerhet, som blifvit beviljad för sjelfva köpesumman. Sådan inteckning förutsatte dock, att säljaren erkänt sig skyldig att under vissa omständigheter återbetala summan och till säkerhet derför pantförskrifvit hemmanet. Kontraktet i denna del borde följaktligen betraktas jemväl såsom ett skuldebref och förty beläggas med stämpel till belopp af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af det intecknade beloppet. På grund häraf yrkade advokatfiskalsembetet, att Unæus, som haft åliggande att tillse ifrågavarande handlingars vederbörliga stämpelbeläggning, måtte, enär han i berörda tillsyn brustit, om äfven förseelsen ansåges vara af beskaffenhet att ansvar derå icke skäligen borde följa, dömas att godtgöra den förlust Kongl. Maj:t och kronan på sådant sätt tillskyndats med tillhopa 207 kronor 75 öre. I afgifven förklaring erinrade Unæus, att de intecknade beloppen vore att anse blott såsom eventuela fordringar, s. 417 Sida 417 i årgången börjar här hvilka uppkomme först då kontraktet genom säljarens förvållande brötes. I utslag den 13 Juni 1876 utlät sig hofr:n: att som den år 1874 gällande kungörelse angående stämpelpappersafgiften icke stadgade, att afhandlingar af ifrågavarande beskaffenhet skulle beläggas med högre belopp stämpladt papper, än, på sätt ofvan förmälts, redan blifvit af Unæus redovisadt, blefve advokatfiskalsembetets yrkande af hofr:n ogilladt. Advokatfiskalen sökte ändring. Målet föredrogs den 19 Januari 1877 inför H. D. (i närvaro af just.-råden Södergren, frih. Leuhusen, Naumann, Huss, Svedelius och Östergren), dervid H. D. fann skäl ej vara anfördt, ledande till ändring i hofr:ns öfverklagade utslag. --- Källa: Naumanns tidskrift 1877, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.