--- citation: Naumanns tidskrift 1877 s. 51 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1877 s. 51 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1876-07-12 keywords: - Syn url: "https://ratiolex.se/naumann/1877/s-51/" source: Naumanns tidskrift 1877, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1877 s. 51 Beträffande rådstufvurätts behörighet att hålla af- och tillträdes-syn å qvarn inom stads område. --- Sedan handelsbolaget med firma E. Engelbrecktsson & c:ni genom kontrakt den 18 Mars 1875 på 10 år från den 30 derpåföljde September öfvertagit det af mjölnaren Olof Andersson dittills innehafda arrende af Uddevalla kyrkas qvarn, Strömberget kallad, dervid kyrkans rätt emot Andersson i fråga om hans skyldighet att i laga skick aflemna qvarnen, blifvit på bolaget öfverlåten, förrättade rådst.r:n i Uddevalla, på kyrkorådets begäran, af- och tillträdessyn å nämnda qvarn emellan Olof Anderssons sterbhusdelegare, afträdare, samt Engelbrecktsson & c:ni, tillträdare, hvarjemte rådst.r:n i sammanhang med syneförrättningen den 13 i sist- s. 52 Sida 52 i årgången börjar här nämnda månad meddelade utslag, hvarigenom afträdarne förpligtades att dels ersätta befunnen brist i qvarnstenarnes medeltjocklek med 127 kr. 50 öre, dels ock före afträdesdagen afhjelpa eller ock godtgöra öfriga vid synen befunna brister med 1,002 kr. 42 öre, derest Engelbrecktsson & c:ni dermed åtnöjdes, eller ock med det belopp, hvartill dessa bristers bättrande vid offentligen utlyst entreprenadauktion uppginge. Öfver denna förrättning anförde Engelbrecktsson & c:ni besvär hos Göta hofrätt, dervid bolaget anmärkte, att rådst.r:n icke varit behörig att verkställa förrättningen, enär det ålegat magistraten att syn af ifrågavarande beskaffenhet hålla. I utslag den 22 December 1875 yttrade hofr:n: att enär, på sätt Engelbrecktsson & c:ni invändt, rådst.r:n i Uddevalla varit obehörig att ifrågavarande af- och tillträdessyn förrätta, blefve öfverklagade syneförrättningen och utslaget undanröjde. Olof Anderssons sterbhusdelegare sökte ändring och yrkade, att, då rådst.r:ns och magistratens ledamöter utgjordes af samme personer, synen måtte förklaras giltig eller ock målet till hofr:n återförvisas. Engelbrecktsson & c:ni vidhöllo sin invändning om rådst.r:ns obehörighet samt anmärkte, att rådst.r:n i allt fall icke egt att utan stämning i saken döma. Uti infordradt utlåtande yttrade hofr:n: att, då i afseende å fastighet på landet uti 27 kap. 8 § B.B. funnes stadgadt, att husesyn emellan enskilde parter skulle af två oväldige män af nämnden förrättas, och enligt K. F. den 6 Februari 1849 den med synen missnöjde egde att sin klandertalan till rätten instämma, det, vid jemförelse emellan dessa stadganden och de i R.B. i afseende på såväl stad som landet för tvisters anhängiggörande i allmänhet gifna föreskrifter, torde vara uppenbart, att rådst.r:n, såsom i hofr:ns utslag antagits, icke varit behörig att i den ordning, förevarande tvist blifvit anhängiggjord, med densamma taga befattning. Målet föredrogs den 12 Juli 1876 inför H. D.; och då s. 53 Sida 53 i årgången börjar här rådst.r:n hvarken enligt lag eller särskild författning varit obehörig att förrätta syn eller döma i tvist emellan parterne angående de ämnen, livarom nu vore fråga, samt någon invändning mot tvistefrågornas handläggning i den ordning, de blifvit anhängiggjorde, icke varit, såvidt handlingarne utvisade, hos rådst.r:n framstäld, funne H. D:ns fleste ledamöter (just.råden Cramér, friherre Leuhusen, Carleson, Wretman, von Hofsten och von Segebaden) skäligt att, med undanrödjande af hofr:ns utslag, visa målet åter till hofr:n, som hade att detsamma, uppå anmälan, till laglikmätig behandling ånyo företaga. Just.rådet Lindhagen förklarade, att, som rådst.r:n icke egt att i den ordning, ifrågavarande tvist blifvit gjord anhängig, med densamma taga befattning, funne just.rådet ej skäl göra ändring i hofr:ns utslag. --- Källa: Naumanns tidskrift 1877, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.