--- citation: Naumanns tidskrift 1878 s. 148 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1878 s. 148 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1877-10-05 url: "https://ratiolex.se/naumann/1878/s-148/" source: Naumanns tidskrift 1878, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1878 s. 148 Samma ämne som under nästföregående nummer. --- Grosshandlanden Philip Welin hade genom sitt ombud förvaltaren L. M. Ekström den 4 Maj 1874 med hemmansegaren Peter Wilhelm Eriksson upprättat kontrakt, enligt hvilket Welin berättigats att, emot viss årlig afgift, å egorna till Erikssons hemman 1/a mtl Kåremåla, för timmerflottning i Silfverån, uppföra en hålldam samt i ôfrigt fritt forsla sitt timmer under 15 år från kontraktets upprättande. Till Sefvedes här.rätts sammanträde den 15 Mars 1875 uttog Eriksson stämning å Welin och Ekström med påstående, s. 149 Sida 149 i årgången börjar här bland annat, att enär Ekström vid omförmälda afhandlings upprättande muntligen utfäst att luckor skulle ä dammen anbringas och senast den 15 Maj hvarje år öppnas, så att vattnet finge fritt undanrinna och uppdämning å Erikssons och hans grannars egor förekommas, men Welin och Ekström försummat att år 1874 inom bestämda tiden öppna damluckorna utan haft dem tillslutna ända till den 9 Juli, Welin och Ekström måtte till ansvar härför dömas. Welin bestred käromålet på den grund att, äfven om damluckan år 1874 varit stängd till den 9 Juli, hvarom Welin saknade kännedom, han dock i allt fall varit i sin goda rätt, då han icke i någon mån ôfverskridit bestämmelserna i ofvan omförmälda kontrakt, som den 15 Mars 1875 blifvit i Erikssons hemman intecknadt. Sedan hemmansegarne Lars Magnus Magnusson och Nils Johan Patrik Petersson, hvilka bevittnat kontraktet, samt nämndemannen Johan August Larsson i Rangelstorp och Anders Johan Johansson i Källeberg blifvit på vittnesed i målet hörda, utlät sig här.r:n genom utslag den 1 November 1875: att ehuru det af Eriksson den 4 Maj 1874 till Welin utfärdade och den 15 Mars 1875 i Erikssons hemman till framtida säkerhet intecknade kontrakt innehölle, bland annat, utan någon inskränkning full frihet för Welin att å det ställe på Erikssons egor, der dam förut varit, ånyo uppföra en för Welins timmerflottning nödig dambyggnad äfvensom att forsla timmer under en tidrymd af 15 år mot en viss bestämd årlig afgäld; likväl och som kontraktsvittnena Lars Magnus Magnusson och Nils Johan Patrik Petersson efter aflagd ed sammanstämmande intygat, att när Ekström, hvilken å Welins vägnar med Eriksson aftalat om flottningsrätt, skrifvit och för den sistnämnde uppläst kontraktet samt denne sagt sig icke vilja underskrifva detsamma, emedan deri icke funnes någon bestämmelse vare sig att vattnet i Silfverån icke finge uppdämmas om vårarne längre än till den 15 Maj, eller att timmer ej skulle ligga qvar efter flottningen, Ekström då lofvat, att dessa båda vilkor skulle uppfyllas, samt att först när såväl Ekström s. 150 Sida 150 i årgången börjar här som vittnena förestält Eriksson, att det icke vore nödigt att för intagande af dessa vilkor omskrifva kontraktet, enär det vore lika giltigt som om det stått skrifvet i kontraktet, sedan vittnen hört livad Ekström â Welins vägnar utfäst, Eriksson underskrifvit kontraktet; alltså och dä af i målet hörde vittnen blifvit vidare upplyst, af nämndemannen Johan August Larsson i Rangelstorp att den 7 Juli 1874 damluckan å ifrågavarande dam varit stängd och vattnet stått öfver der i trakten varande ängar, och af Anders Johan Johansson i Källeberg, att flodluckan ä dammen varit stängd intill den 9 Juli 1874, samt Welin, som under hela målets behandling icke gjort någon invändning om sin skyldighet att svara i målet, sålunda vore öfvertygad att hafva öfverskridit den af Eriksson före kontraktets underskrifvande bestämda och af Ekström å Welins vägnar antagna tid för damluckans öppnande eller den 15 Maj 1874, dömdes Welin, med stöd af K. F. den 21 December 1857, att härför böta 10 kr. till treskiftes emellan Kronan, Sefvedes härad och Eriksson. Welin anförde besvär hos Göta hofrätt och yttrade: Något så beskaffadt medgifvande, som kontraktsvittnena omtalat, hade Ekström icke gjort. Vittnesmålen stode i strid med kontraktet och kunde ej inverka på dess giltighet, då Welin saknade kännedom om hvad vid sidan af kontraktet sig tilldragit och följaktligen ej godkänt något aftal utöfver kontraktets innehåll. I utslag den 4 April 1876 yttrade hofr:n: att emedan i lag funnes bestämdt, att damlucka, der vatten kunde skada åker och äng, skulle under viss tid af året hållas öppen, samt Welin icke visat, att han genom den i målet åberopade afhandlingen den 4 Maj 1874 eller annorledes befriats från skyldighet att hålla damluckan vid ifrågavarande hålldam öppen under tiden emellan den 15 Maj och den 1 November; förty och då genom i målet hörde vittnens berättelser upplyst vore, att damluckan varit stängd den 7 Juli 1874, faststäldes det slut, hvartill här.r:n, beträffande den mot Welin förda talan, kommit. s. 151 Sida 151 i årgången börjar här I detta utslag sökte Weliu i und. ändring: Med kontraktet hade Welin afsett att tillförsäkra sig rätt att, på sätt kontraktet jemväl innehölle, få fritt flotta sitt timmer i Silfverån öfver och förbi Erikssons egor under alla tider pä året, då flottning lämpligen kunde ske. Den i kontraktet bestämda afgift af 40 kr. vore tillräcklig ersättning såväl för damfästet som för den skada, som i följd af vattenuppdämning kunde tillskyndas Erikssons mark. Om Welin ej finge hafva damluckan stängd längre än till den 15 Maj, hade han ej någon nytta af kontraktet, enär flottningen ej hunne afslutas före nämnde dag. Äfven om hvad kontraktsvittnena berättat vore sannt, hade Ekström såsom Welins ombud ej egt att med Eriksson träffa någon som helst öfverenskommelse angående förändring af eller tillägg till kontraktets bestämmelser. Målet föredrogs den 5 Oktober 1877 inför H. D. (i närvaro af just.-råden Carleson, Naumann, von Hofsten, Habe, Olivecrona, Hernmarck och Wedberg, dervid H. D. fann skäl ej vara anfördt, som kunde verka ändring i hofrms öfverklagade utslag. --- Källa: Naumanns tidskrift 1878, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.