--- citation: Naumanns tidskrift 1878 s. 377 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1878 s. 377 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1877-11-12 keywords: - Bränvin url: "https://ratiolex.se/naumann/1878/s-377/" source: Naumanns tidskrift 1878, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1878 s. 377 В., som genom Magistrats beslut erhållit rättighet att försälja spirituosa i stad, hvilket beslut dock blifvit öfverklagadt, utöfvar en sådan försäljning innan besvären slutligen blifvit afgjorda. Yrkadt ansvar för ett sådant förfarande. --- Inför magistraten i Skeninge förrättades den 13 Juli 1876 offentlig auktion för försäljning af en rättighet till minuthandel med och fyra rättigheter till utskänkning af spritdrycker under tre år, räknade från den 1 Oktober 1876, hvarvid källaremästaren C. Nilsson i Motala afgaf högsta anbudet med 46,000 kannor, motsvarande en afgift af 17,020 kr. Sedan detta anbud afgifvits, öppnade magistraten ett från källaremästaren A. F. Andersson i Skeninge inlemnadt skriftligt anbud å 49,000 kannor, motsvarande afgift af 17,350 kr., hvilket anbud, dels med afseende derå, att detsamma med 330 kr. öfversteg Nilssons, och dels emedan Andersson alltsedan den 1 Oktober 1873 utan anmärkning utöfvat försäljningen i Skeninge, af magistraten antogs. Häröfver klagade Nilsson hos K. bef:de i Östergötlands län, som i utslag den 26 Augusti 1876 förklarade, att magistraten icke bort fästa afseende vid det skriftliga anbudet, hvadan ärendet återförvisades för ny auktion. Den till s. 378 Sida 378 i årgången börjar här den 4 September utsatta auktionen blef emellertid instäld med anledning deraf, att såväl Andersson som Nilsson öfverklagat K. bef:des förenämnde utslag hos Kongl. Maj:t, som genom beslut den 27 Oktober 1876 faststälde K. bef:des utslag. Detta beslut kom den 12 i följande månad magistraten tillhanda, men Nilsson, som redan derförut fått kännedom derom, angaf redan den 10 i samma månad Andersson hos landsfiskalen J. Frick, hvilkeu, efter att följande dag hafva stängt utskänkningslokalerne, till rådst.-r:n instämde Andersson under yrkande om ansvar för det denne, under tiden från den 30 September till den 11 November jemväl å sön- och helgedagar, i staden olofligen sålt spritdrycker. Andersson medgaf, att han under den uppgifna tiden sålt spirituosa, hvartill han ansåge sig varit fullt berättigad, då han innehaft utskänkningen till den 1 Oktober 1876 och dessutom före nämnde dag erlagt V2 års afgift för den kommande tiden, samt anmärkte vidare, att då han en gång blifvit af magistraten genom beslut den 13 Juli 1876 antagen att förestå utskänkningen och försäljningen, och detta magistratens beslut icke varit genom laga kraftegande beslut upphäfdt vid den tid, då försäljningen skulle börja, eller den 1 Oktober, hade Andersson varit både berättigad och skyldig att för det allmännas räkning utöfva den på honom öfverlåtna rättigheten. I utslag den 27 November 1876 utlät sig rådst.-r:n, att alldenstund magistraten i Skeninge enligt beslut den 13 Juli 1876 åt Andersson upplåtit rättigheten till all minuthandel med och utskänkning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker i staden för en tid af tre år, räknade från den 30 nästpåföljande September, mot af honom vid en samma dag, då beslutet meddelades, å nämnda rättighet förrättad auktion erbjuden afgift och på de i det då förda protokollet upptagna vilkor, för hvilka fullgörande han jemväl aflemnat antaglig säkerhet, samt detta beslut obestridligen, enligt 10 § i K. F. den 18 September 1874, innefattade ett mellan magistraten och Anders- s. 379 Sida 379 i årgången börjar här son angående ifrågavarande rättighet träffadt aftal, hvilket således lika litet af den ene som den andre kontrahenten kunnat egenmäktigt brytas, utan måste lända dem begge till ömsesidig efterrättelse intilldess detsamma blifvit slutligen ogildt förklaradt; fördenskull och emedan landsh.- embetets i Östergötlands län utslag den 26 Augusti 1876, genom hvilket, på besvär af Nilsson, som vid berörda auktion uppträdt såsom spekulant, magistratens omförmälda beslut af anförda skäl ogillats, och föreskrift meddelats magistraten att ny auktion å försäljningsrättigheterna utlysa och hålla, icke vunnit laga kraft utan blifvit inom behörig tid af både Nilsson och Andersson i underdånighet öfverklagadt, samt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 27 Oktober samma år, hvarigenom Kongl. Maj:t förklarat sig icke hafva funnit skäl att göra ändring i det slut, deruti landsh.-embetet i målet stannat, ej kommit magistraten tillhanda förr än den 12 November, och således dagen efter det Frick den 11 i samma månad, utan föregången anmälan hos magistraten, stängt alla de af Andersson begagnade försäljningslokalerne; ty och då det icke vore invändt, än mindre styrkt, att Andersson under tiden för utöfningen af sagda försäljning dervid eljest olagligen förfarit, samt han i föreskrifven tid erbjudit och magistraten vilkorligt mottagit den vid upplåtelsen bestämda försäljningsafgift, beräknad för 6 månader, blefve Andersson, i förmågo af 17 kap. 33 § R. B., från allt ansvar i målet frikänd. Frick besvärade sig hos Göta hofrätt anförande, att, sedan landsh.-embetet den 26 Augusti 1876 upphäft magistratens vid auktionen den 13 förutgångne Juli fattade beslut, hade Andersson varit i saknad af behöriga rättigheter och sålunda olofligen utöfvat bränvinsförsäljning. Andersson, som anmärkte, att han i allt fall till den 1 Oktober varit befogad att på grund af sina gamla rättigheter utskänka bränvin, påpekade vidare, att den af magistraten till den 8 September 1876 utlysta auktion instälts just af den anledning att Andersson styrkte, att han öfverklagat landsh.-embetets utslag, hvilket visade, att magistraten s. 380 Sida 380 i årgången börjar här ansett Andersson berättigad fortsätta försäljningen intilldess målet blefve afgjordt. Hofr:n yttrade i utslag den 12 Juni 1877, att emedan Andersson icke lagligen kunnat å magistratens ifrågavarande redan den 26 Augusti 1876 af landsh.-embetet upphäfda beslut grunda någon rättighet till minuthandel med eller utskänkning af spirituösa drycker, men Andersson det oaktadt under tiden från och med den 1 Oktober till den 11 November samma år jemväl å söndag utöfvat dylik försäljning, dömdes, med upphäfvande af rådst.-r:ns utslag, jemlikt 41 och 54 §§ i Kongl. Förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin m. m. den 18 September 1874, Andersson, som veterligen förut icke varit för oloflig handel med spritdrycker straffad, att för nu ifrågakomna öfverträdelse af nyssnämnda förordning böta 50 kr. samt gälda utskänkningsafgift, som, då utredning saknades rörande det kannetal, Andersson under ifrågavarande tid afyttrat, bestämdes till 120 kr., af hvilka böter och afgift en tredjedel skulle tillfalla Nilsson, en tredjedel Frick och en tredjedel Skeninge stads fattige. I afseende å frågan om sättet att beräkna försäljningsafgiften voro hofr:ns ledamöter i så måtto skiljaktige, att hofr.-rådet Hessle och assessoren Fagerberg bestämde densamma till 120 kr., hvaremot assessorerne Ståhlberg och Bratt funno Andersson, som redan till magistraten erlagt försäljningsafgift för ifrågavarande tid, ej kunna åläggas att dylik afgift ytterligare gälda. V. häradshöfd. Uppström yttrade: »Då Andersson skäligen kan antagas under nämnda tid sålt spritdrycker till så stort kannetal, som i förhållande till den myckenhet, hvarför Andersson vid auktionen för 1 år bjudit skatt, belöper sig å den tid, hvarunder försäljningen egt rum, skall Andersson i utskänknings- och minuteringsafgifter erlägga hvad af de i sådant afseende bjudna afgifterna är att beräkna för sistnämnda tid.» Såväl Frick som Andersson klagade hos Kongl. Maj:t, den förre deröfver, att utskänkningsafgiften blifvit af hofr:n för lågt beräknad, i hvilket afseende Frick förretedde attest s. 381 Sida 381 i årgången börjar här af spritförsäljningsföreståndaren K. Willén och kyparen A. Andersson, enligt hvilken attest, under tiden från den 1 Oktober till den 11 November 1876, skulle å källaremästaren Anderssons utskänkningsställen försålts 1,056: 50 kannor och i minuteringslokalen 1,600 kannor. På grund häraf yrkade Frick, som uppgaf, att utredning om omfattningen af Anderssons rörelse icke kunnat vinnas förr än denne afslutat sina böcker, att Andersson måtte förpligtas erlägga afgift efter 2,656 kannors utskänkning. Under bestridande af Fricks behörighet att utvidga omfånget af sin ansvarstalan, helst han redan vid rättegångens början kunnat få genomgå Anderssons böcker, anförde Andersson, att då, enligt 1 mom. 10 § K. F. den 18 September 1874 auktionsanbud skulle pröfvas af magistraten, måste magistratens beslut gälla tilldess detsamma genom laga kraftegande beslut blefve upphäfdt; och som landsh.-embetets utslag ej vunnit laga kraft förr än Andersson den 11 November 1876 delgifvits Kongl. Maj:ts utslag, samt både Skeninge stad, landstinget och hushållningssällskapet varit intresserade af att minutering och försäljning ostördt fått fortgå, och icke annan person funnits än Andersson, som kunnat vara berättigad att utöfva bränvinshandeln i staden från den 30 September till den 11 November 1876, yrkade Andersson, att hofr:ns utslag måtte af Kongl. Maj:t upphäfvas. Målet föredrogs den 12 November 1877 inför H. D., och enär tillämpning af K. bef:des den 26 Augusti 1876 gifna utslag icke blifvit af vederbörande påkallad förr än den 11 derpåföljande November, då utskänkningen å Anderssons försäljningslokaler upphörde, funno H. D:s fleste ledamöter, just.-råden Södergren, Wretman, von Hofsten, Huss och von Segebaden, med afslag å landsfiskalen Fricks besvär, skäligt att, med ändring af hofr:ns utslag, fastställa det slut, hvari rådst.-r:n i målet stannat. Just.-råden Naum ann och Svedelius funno ej skäl att i hofr:ns öfverklagade utslag göra annan ändring än att, då försäljningsafgift redan blifvit af Andersson till magistra- s. 382 Sida 382 i årgången börjar här ten erlagd, Andersson frân utgifvande af den honom i målet ådömda utskänkningsafgift befriades. --- Källa: Naumanns tidskrift 1878, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.