--- citation: Naumanns tidskrift 1878 s. 385 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1878 s. 385 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1877-11-21 url: "https://ratiolex.se/naumann/1878/s-385/" source: Naumanns tidskrift 1878, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1878 s. 385 Urminnes häfd, eller icke? Återkallelse af talan. Förlikning. --- Inspektoren E. Nilsson i Anderstorp yrkade efter stämning å Anderstorps församling till Westbo här.-rätt, att, enär såväl den jordplan, hvarå funnes uppförd en församlingen tillhörig byggnad, hvilken numera nyttjades till fattigstuga, som den emellan byggnaden och församlingens kyrkogård belägna plan, hvilken af fattighjonen begagnades, utgjorde en del af egorna till Nilssons fastighet 1/4 mtl Anderstorp Klockaregården, men församlingen icke i laga ordning förvärfvat sig rätt till jordplanerna, församlingen alltså måtte varda ålagdt att desamma till Nilsson afträda, hvarjemte Nilsson fordrade godtgörelse för den förlust, honom genom jordplanernas mistning tillskyndats från den tid han blef egare till fastigheten och till dess han af desamma komme i besittning. Sedan församlingen bestridt käromålet på den grund att jordplanerna i urminnes tid ansetts tillhöra församlingen, utlät sig här.-r:n i utslag den 11 Juni 1874: att här.- r:n under rättegången inhemtat, att Anderstorps församlings kyrka vore belägen i söder om den häradsväg, som löpte der förbi, och att midt emot kyrkan, i norr om samma väg, Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. 15:de årg. 25 s. 386 Sida 386 i årgången börjar här 360 Återkallelse. Förlikning. Ombuds behörighet. församlingens sockne- eller fattigstuga funnes uppförd; att planen emellan berörda hus och vägen varit sedan äldre tider instängd med gärdesgärdar, som sträckt sig frän husets begge sydliga hörn emot kyrkans nordliga och varit ansedd såsom församlingen tillhörig och blifvit till trampplan använd; samt att Nilsson till stöd för sin talan åberopat dels en öfver Anderstorp Klockaregården och Östergården år 1810 upprättad storskifteskarta, hvarå planen för församlingens kyrka väl blifvit till icke uppgifven rymd utsatt, men ej sockenstugutomten och planen emellan denna och häradsvägen, hvilken karta, ehuru med åtskilliga felaktigheter behäftad, likväl blifvit, till följd af förening emellan skiftesdelegarne samt verkstälde jemkningar dem emellan, till framtida efterrättelse faststäld, dels den till kartan hörande beskrifning, enligt hvilken det Anderstorp Klockaregården underlydande torpet Kyrkobohl skulle erhålla åker 30 1/2 kappland och äng ett tunnland 5 kappland, samt under rubriken åkerlyckor upptagits socknestugufållen 28 kappland och kålgård 2 1/2 kappland, dels ock ett af kommissionslandtmätaren O. Ekström meddeladt embetsintyg, att, enligt åberopade storskifteskartan, fattigstuguplanen tillhörde Anderstorp Klockaregården; och emedan den omständighet att å storskifteskartan socknestugutomten med planen söder om densamma mot häradsvägen icke blifvit affattad, ehuru den vid tiden för storskiftet ostridigt af församlingen innehades, destomindre kunde gälla till fördel för käromålet, som kartan i öfrigt varit behäftad med fel, hvilka egarne till Anderstorp Klockaregården och Östergården genom förening afhjelpt, utan att, såvidt visadt blifvit, församlingen varit i tillfälle att vid samma förening sin rätt bevaka, samt de i beskrifningen, under benämningen socknestugufållen, upptagne åker och ängstycken desto mindre kunde beteckna den emellan socknestugan och häradsvägen belägna mark, som densamma å kartan icke blifvit, såsom öfriga inrösade jorden, färglagd; ty och som Ekströms intyg icke kunde tillerkännas vidsträcktare vitsord, än att deri omförmälda jord låge inom Klockaregårdens ego-område, hvilket å storskifteskartan vore synbart, s. 387 Sida 387 i årgången börjar här utan att Ekström, som grundat sitt intyg endast på samma karta, derföre kunnat bestämma, — hvilket ej heller af honom skett, — att eganderätten till jorden tillkomme Klockaregårdens egare, samt församlingen med vittnesmål af gamle män, de der om orten väl kunnige vore och hvilkas trovärdighet ej blifvit ifrågasatt, styrkt, att omstämde tomt och plan tillhört Anderstorps församling så lång tid tillbaka någon kunde minnas eller af andra hört omtalas; alltså och då ett i saken företedt auktionsprotokoll den 22 Oktober 1867, då Nilsson eganderätt till fastigheten förvärfvade, uttryckligen stadgade, att Nilsson endast varit berättigad att emottaga fastigheten i det skick densamma till jord, hus och gärdesgårdar vid tillträdet befanns, hvilket stadgande för Nilsson uteslöte rättigheten att göra anspråk på jord, som säljarne ej vid tillfället innehade, utan påtagligen blifvit af deras företrädare i eganderätten till Klockaregården eller af samtlige egarne till Anderstorps by från uråldriga tider afsöndrad, blef, i förmågo af 15 kap. J. B. och 17 kap. 33 § R. B., käromålet ogilladt. Nilsson vädjade till Göta hofrätt, som i dom den 4 Februari 1876 uti sedermera fullföljda delar af målet yttrade: att enär ostridigt vore, att omstämda jordplanerna låge inom ego-området till Nilssons fastighet Anderstorp Klockaregården; hvadan och som Anderstorps församling icke styrkt, att planerna, hvilka å den i målet företedda storskifteskartan ej heller funnes utmärkta såsom församlingen tillhörige, blifvit från sagde fastighet i behörig ordning afsöndrade; alltså och emedan församlingen ej heller genom den i saken förebragta bevisning förmått visa urminnes häfd å rättigheten till planernas begagnande, samt upplyst vore, att uti den köpeafhandling, hvarigenom Nilsson förvärfvat eganderätt till fastigheten, förbehåll i afseende å samma planer icke skett, men församlingens nyttjanderätt till planerna icke bevisligen varit förr än i denna rättegång' ifrågasatt, blef, med ändring af här.-r:ns utslag, käromålet på det sätt bifallet, att församlingen förpligtades dels att till Nilsson, såsom egare af Anderstorp Klockaregården, inom 3 månader s. 388 Sida 388 i årgången börjar här frän hofr:ns doms datum afträda berörda jordplaner, dels ock att till Nilsson för mistning af desamma, utgifva ersättning, beräknad för tiden frän sakens instämning till här.-r:n till dess Nilsson af planerna komme i besittning, hvilken ersättning skulle i brist af åsämjande bestämmas af tre gode män. Om denna dom förenade sig hofr.-rådet Backman, referent, assessoren Fagerberg och v. häradsh. C. Lothigius. Assessoren Korsell, med hvilken hofr.-rådet Andersson instämde, yttrade: »Ehuru ostridigt är, att omstämda jordplanerna äro belägna inom området af egorna till Nilssons hemman Anderstorp Klockaregården; likväl och som med vittnesmål af gamla om orten kunnige personer är styrkt, att omstämda planerna så lång tid tillbaka, som vittnena kunnat minnas, begagnats af Anderstorps församling och ansetts såsom dess ostridiga tillhörighet, samt församlingen sålunda, enligt 15 kap. 4 § J. B., visat urminnes häfd till planerna; varder det slut, hvartill här.-r:n i målet kommit, af mig faststäldt.» I hofr:ns dom sökte Johannes Svensson i Stenbrohult m. fl. å Anderstorps församlings vägnar i und. ändring. Vid muntligt förhör inför N. Rev. återkallade sökandernes ombud saken, såsom genom förlikning i godo bilagd, och anhöll tillika om fastställelse å förlikningshandlingen, som utgjordes af ett vid ordinarie kyrkostämma med församlingen den 17 Maj 1876 fördt protokoll af innehåll: att ifrågavarande rättegång förliktes på det vilkor, att Alfred Lorentsson i Klockaregården, hvilken sedan rättegången börjades köpt den gård, på hvilken kyrkovallen vore belägen, erbjöd sig att i utbyte lemna annan, närmare beskrifven plan; att båda parterne förklarat sig nöjda med förlikningen; samt att processen sålunda afstodes med bemyndigande för innehafvaren af förlikningshandlingen att densamma till Kongl. Maj:t öfverlemna. Detta protokoll var undertecknadt af, bland andra, Nilsson och Lorentsson. I und. betänkande hemstälde N. Rev. (rev.-sekr. von Bahr samt t. f. rev.-sekr:ne Westman, föredragande, och s. 389 Sida 389 i årgången börjar här Lilienberg), att Kongl. Maj:t mätte finna skäligt låta bero vid den af Anderstorps församling och Nilsson, på sätt ofvan berördt vore, gjorda återkallelse af deras hos Kongl. Maj:t förda talan, men att, då den förlikning, som i ofvanåberopade handling innehölles, jemväl rörde tredje person, den der icke blifvit i rättegången hörd, Kongl. Maj:t måtte finna parternes anhållan om fastställelse å samma handling icke kunna bifallas. Saken föredrogs den 2 November 1877 inför H. D. (i närvaro af just.-råden Carleson, Wretman, Naumann, von Hofsten, Oliveerona, Lindhagen och Hernmarck); och som sôkandernes i saken begagnade ombud icke styrkt sig vara lagligen befullmäktigad att deras hos Kongl. Maj:t fullföljda talan återkalla, funno H. D:s fleste ledamöter hvad ombudet i nyssnämnda hänseende samt angående fastställande af en uppgifven förlikning i saken anfört icke utgöra hinder för pröfning af det und. ändringssökandet; dervid hofr:ns dom af H. D:s bemälde ledamöter faststäldes. Just.-rådet Naumann biföll N. Revins betänkande. Kongl. Maj:ts dom utgafs den 21 November 1877. --- Källa: Naumanns tidskrift 1878, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.