---
citation: Naumanns tidskrift 1878 s. 583
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1878 s. 583
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1878-04-04
url: "https://ratiolex.se/naumann/1878/s-583/"
source: Naumanns tidskrift 1878, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1878 s. 583

inteckning till säkerhet för aftal om skogsafverkningsrätt i kollision med eganderätten till intecknade hemmanet.

---

Genom afhandling den 1 November 1860 hade Anders Jansson, såsom égaré af kronoskattehemmanet n:o sub 6 om 4 öres- 3 penningeland i Glösbo, till korporalen Jonas Berg och Anders Persson i Öfverbo på 15 års tid, räknad från ofvannämnda dag, upplåtit rättighet att å ett till hemmanet hörande skogsskifte, beläget »norr om landsvägen», afverka all der befintlig timmerskog, som uppnådde minst 71/2 dec.- tum eller 9 verktum i lilländan 14 fot från stubben samt 5 dec.tum eller 6 verktum vid toppen. Till säkerhet för denna afhandlings bestånd meddelades den 7 December 1860 af Norrala tingslags här.rätt inteckning i omförmälda hemman.

Ofvanbemälde Anders Persson öfverlät sedermera sin andel i afverkningsrätten till Per Olsson, af hvilken Anders Andersson i Glösbo den 25 Februari 1873 tillhandlade sig samma andel.

Kort före afverkningstidens utgång uttog korporalen Berg till här.r:n stämning å nyssnämnde Anders Andersson, hvilken emellertid inköpt äfven sjelfva hemmansdelen, med yrkande att, som den till säkerhet för afverkningskontraktet meddelade inteckning var gällande, då Anders Andersson tillhandlade sig hemmansdelen, men Andersson, ehuru han vid den auktion, vid hvilken hemmansdelen inropats, erhållit underrättelse om kontraktet genom detsammas uppläsning, icke blott undandragit sig att gemensamt med Berg verkställa afverkning af de å skogsskiftet qvarvarande, till afverkning upplåtna träden äfvensom att med Berg ingå på delning af skogen, så att Berg kunnat för egen räkning företaga afverkning af den å honom belöpande hälften af de å skogsskiftet befintliga träden, hvilka uppnådde de i kon-

s. 584 Sida 584 i årgången börjar här

traktet bestämda dimensioner, utan äfven i September 1875, ehuru tiden för afverkningen då ännu icke gått till ända, förbjudit Berg att företaga någon vidare afverkning å skogen, Andersson alltså måtte varda ålagdt att till Berg utgifva ersättning för de träd, som enligt verkställd mätning och räkning å skogen befunnits kunna ytterligare afverkas, med 5 kr. för hvarje träd, dock med afdrag för den anpart, som tillkomme andre delegaren i afverkningsrätten.

Andersson bestred käromålet dels på den grund, att afverkningstiden vid målets första handläggning redan utgått och att under den tid, kontraktet varit gällande något hinder icke mött för Berg att begagna sig af sin rätt utan att derom åtspörja Andersson, och dels af den anledning att Berg under den tid, han och Per Olsson gemensamt innehade afverkningsrätten, huggit så många flere träd än Per Olsson, att Andersson, som innehade Per Olssons rätt, vore égaré af de återstående träden.

Sedan åtskilliga vittnen afhörts, utlät sig här.r:n genom utslag den 29 December 1879: att emedan upplyst och medgifvet vore, att Anders Jansson genom afhandling den 1 November 1860, hvilken blifvit den 7 December samma år vederbörligen intecknad i Anders Janssons omförmälda hemman, till Berg och Anders Persson gemensamt upplåtit afverkningsrätten under 15 års tid å ett till Anders Janssons hemman hörande, i afhandlingen närmare angifvet skogsskifte, hvilken afverkningsrätt Anders Persson, i hvad på honom belöpte, sedan öfverlåtit å Per Olsson, som åter öfverlåtit samma afverkningsrätt å Andersson, än äfven att Andersson, som jemväl blifvit egare till hemmanet, derifrån upplåtelsen egt rum, i närvaro af tillkallade vittnen den 4 och 5 Oktober 1875 och sålunda före afverkningstidens utgång förbjudit Berg att å skiftet verkställa någon vidare afverkning samt vägrat att i afverkningen deltaga; ty och då genom den bevisning Berg förebragt måste anses lagligen styrkt, att 731 träd, uppgående till de i kontraktet föreskrifna dimensioner, då ännu funnits å skiftet oafverkade, hvilka träd genom Anderssons förbud mot all vidare afverk-

s. 585 Sida 585 i årgången börjar här

ning och vägran att i afverkningen deltaga icke heller kunnat inom tiden för afverkningskontraktets bestånd afverkas, men Andersson ej visat, att hvad Berg derförinnan afverkat öfverstege hvad som afverkats för Anderssons andel i afverkningsrätten, än mindre att Berg afverkat mera, än som på hans andel belöpte, vid hvilket förhållande parterne måste anses hafva egt lika stor andel i omförmälda 731 träd, förpligtades Andersson att godtgöra Berg värdet för hälften af omförmälda antal träd med till beloppet ej motsagda 5 kr. för hvarje träd eller tillhopa 1,827 kr. 50 öre.

Andersson vädjade till Svea hofrätt. Han framstälde först nu den invändning, att ifrågavarande kontrakt icke vore för honom bindande, då Berg underlåtit att förnya den år 1860 meddelade inteckningen, och kontraktet, såsom mera än tio år gammalt, vore preskriberadt. I detta afseende företedde Andersson gravationsbevis, hvaraf framgick att hemmanet den 25 Januari 1877 ej vidare var besväradt af någon inteckning för kontraktet.

Medelst dom den 31 Maj 1877 pröfvade hofr:n rättvist gilla här.r:ns utslag.

Om denna dom förenade sig assessorerne friherre 0. W. Staël von Holstein, referent, och Boivie samt v. här.höfd. Edelstam.

Assessoren Moberg yttrade: »Emedan, för så vida Berg lagligen egt rätt att på grund af ifrågavarande kontrakt under uppgifna tiden verkställa afverkning af ofvan omförmälda skogsskifte, Berg icke kan anses af Anderssons honom meddelade förbud att derå fälla träd eller vägran att deltaga i fällningen - hafva varit förhindrad att af samma afverkningsrätt sig begagna; ty pröfvar jag för min del rättvist att, med ändring af här.r:ns utslag, ogilla Anderssons i saken förda talan.»

Hofrättsrådet Forssell utlät sig: »Då Berg icke varit förhindrad att utöfva sin afverkningsrätt å omförmälda skogsskifte vare sig af den omständighet, att Andersson må hafva förbjudit Berg att vidare begagna denna sin rätt, eller af den orsak, att Andersson vägrat att med Berg deltaga i afverk-

s. 586 Sida 586 i årgången börjar här

ningen; alltså och. då Andersson genom sitt berörda förfarande icke kan anses hafva vållat någon skada eller förlust för Berg, pröfvar jag för min del rättvist att, med ändring af här.r:ns utslag, ogilla Anderssons i saken förda talan.»

I hofr:ns dom sökte Andersson i und. ändring under åberopande af hvad han förut andragit. Vid muntligt förhör i saken bestred Andersson Bergs i stämningsansökningen gjorda uppgift att kontraktet var intecknadt då Andersson köpte hemmanet, likasom att kontraktet vid köpet upplästes eller ens omnämndes.

I afgifvet betänkande yttrade N. Rev. (konst, rev.sekr. Norberg samt t. f. rev.sekr:ne Lilliestråle och Hasselrot, den sistnämnde föredragande): »Enär den inteckning, som till säkerhet för beständet af ifrågavarande kontrakt beviljats- i kronoskattehemmanet n;o sub 6 om 4 öres- 3 penningeland Glösbo, ostridigt varit förfallen, då Andersson den 4 och 5 Oktober 1875 förbjudit Berg att verkställa vidare afverkning af skog å nämnda hemman, samt mot Anderssons bestridande något förhållande ej blifvit ådagalagdt, som utvisar att kontraktet, ehuru inteckningen förfallit, ändock varit för Andersson såsom egare till hemmanet förbindande, så att han på grund af kontraktet varit skyldig någon vidare afverkning tåla eller deri deltaga; alltså hemställer N. Rev. i und., att Kongl. Maj:t, med upphäfvande af domstolarnes beslut, måtte pröfva rättvist ogilla Bergs i saken förda talan.»

Vid sakens föredragning den 7 Mars 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden Wretman, Naumann, von Hofsten, Huss, von Segebaden, Lindhagen och Östergren) bief N. Rev:s betänkande bifallet af H. D:s fleste ledamöter.

Just.råden Naumann och Lindhagen yttrade, att, då Andersson ej styrkt sin uppgift derom att han skulle köpt ifrågavarande hemman först sedan inteckningen till säkerhet för Bergs afverkningsrätt gått till ända, just.råden, på detta och de af här.r:n anförda skäl, pröfvade rättvist gilla hofr:ns dom.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 4 April 1878.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1878, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
