--- citation: Naumanns tidskrift 1879 s. 152 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1879 s. 152 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1878-07-30 url: "https://ratiolex.se/naumann/1879/s-152/" source: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1879 s. 152 Sedan eldsvåda öfvergått åbyggnaderna å tomt i stad, låter brandstodskomitéens ordförande, på anmodan af styrelsen för städernas allmänna brandstodsbolag, genom offentlig auktion försälja tomten. Klander å denna åtgärd anstäldt af egaren. Invändning om preskription enligt --- Åbyggnaderna å den förre taffeltäckaren J. Andersson tillhöriga gården n:o 84 vid Stora Kyrkogatan i staden Norrtelje, hvilka voro brandförsäkrade i städernas allmänna brandstodsbolag för 4,500 kr. och i bolaget Skandia för 2,000 kr., nedbrunno den 5 December 1873. Sedan Andersson hos allmänna brandstodsbolaget framstält anspråk på utbekommande af brandskadeersättning, affät bolagets styrelse den 22 Januari 1874 skrifvelse till Norrtelje brandstodskomité, i hvilken rådmannen P. Wahlenius var ordförande, med anmodan att i anledning af 36 § 1 mom. i reglementet för bolaget bevaka bolagets rätt till Anderssons tillgångar för betäckande af en i gården intecknad fordran å 2,500 kr. jemte ränta derå och i sådant afseende hålla hand deröfver, att såväl den köpeskilling, hvilken för tomten kunde inflyta, som livad för lemningarne efter de nedbrunna byggnaderna vid auktion erhölles, jemte Anderssons öfriga tillgångar, blefvo med qvarstad för bolagets räkning belagda, intilldess Andersson visat, att inteckningen blifvit inlöst. I anledning af omförmälda skrifvelse lät Wahlenius utlysa auktion å tomten, som den 11 Februari 1874 inropades af provincialläkaren P. G. Palmgren för 400 kr. Efter det Wahlenius å brandstodskomiténs vägnar den 20 i samma månad till Palmgren utfärdat köpebref, sökte denne tre dagar derefter hos rådst.r:n lagfart, som dock, enligt beslut samma dag, icke beviljades på den grund att Anderssons åtkomst till tomten ej blifvit styrkt och de företedda handlingarne icke fullt gåfve vid handen den rätt till försäljningen, som kunde brandstodskomitén tillkomma. s. 153 Sida 153 i årgången börjar här Den 29 Maj 1875 uttog Andersson stämning till den 16 nästderpåföljde Augusti till rådst.r:n å Wahlenius och Palmgren med påstående, att, som Andersson hvarken anmodat Wahlenius att sälja tomten eller till försäljningen sedermera lemnat bifall, densamma följaktligen måtte förklaras ogill och Palmgren förpligtas, vid vite, att inom en månad från det rådst.r:ns dom fallit hafva från tomten borttagit den eller de byggnader, som derå uppförts. Derefter uttog Palmgren stämning å Wahlenius med yrkande, att, i händelse Anderssons talan bifölles, Wahlenius måtte tillförbindas hålla Palmgren skadeslös för de kostnader, som drabbat och komme att drabba honom i följd af hans inköp af tomten, hvilka kostnader, enligt räkning, utgjorde, förutom den för tomten erlagda köpeskilling 400 kr., vidare 50 kr. för tomtens planering samt bortförande af grus och sten, 325 kr. för tomtens omgifvande med staket och portar, 60 kr. för stenläggning å en del af tomten och 880 kr. för en byggnads bortförande och uppsättning å annat ställe, eller tillhopa 1,715 kr. I afseende å Anderssons talan invände Wahlenius, att, då Andersson, hvilken den 7 April 1874, enligt bevis, fått del af auktionsprotokollet, icke inom natt och år derefter klandrat försäljningen, hans talan borde ogillas. Derjemte anförde Wahlenius, att Andersson och hans hustru rest från staden utan att taga någon befattning med tomten eller lemningarne efter branden. Då Andersson saknat tillgång till gäldande af intecknade beloppet, hade Wahlenius icke kunnat fullgöra brandstodsbolagets föreskrifter på annat sätt än genom att försälja tomten. Köpeskillingen derför hade Wahlenius levererat till brandstodsbolaget, som följaktligen vore den part, mot hvilken Andersson borde rigta sin talan. Beträffande Palmgrens stämning anmärkte Wahlenius att Palmgrens talan vore för tidigt väckt, enär han bort afvakta utgången af den utaf Andersson anhängiggjorda talan. Andersson erinrade, att någon viss tid för klander å en olaglig handling ej vore i lag bestämd. Brandstodsbolagets styrelse hade icke varit berättigad att sälja tomten. s. 154 Sida 154 i årgången börjar här Styrelsens skrifvelse innehölle ej heller någon föreskrift derom för Wahlenius, hvilken förfarit egenmäktigt. Palmgren anförde, att han ej begått någon olaglighet, då han å offentlig auktion köpt tomten, hvarför hans ersättningsanspråk måste anses fullt befogadt. Genom utslag den 3 Juli 1876 utlät sig rådst.r:n: att enär, vidkommande Anderssons mot Palmgren och Wahlenius förda talan, den sistnämnde, hvilken å brandstodskomiténs i Norrtelje vägnar genom offentlig auktion den 11 Februari 1874 till Palmgren för 400 kr. sålt Anderssons ifrågavarande gårdstomt, icke visat sig ega någon laglig befogenhet att vidtaga denna åtgärd, och tomten således blifvit Andersson obehörigen frånhänd, förklarades omförmälda försäljning ogill, såsom följd hvaraf Palmgren förpligtades att till Andersson afträda tomten och inom tre månader efter utslagets dag hafva låtit bortföra sina derå uppförda byggnader, vid äfventyr, om det underlätes, att Andersson egde derom föranstalta, emot lega på Palmgrens bekostnad; att emedan, beträffande åter Palmgrens emot Wahlenius riktade stämningstalan, köpet icke kunnat värjas samt någon anmärkning icke förekommit i afseende å beloppet af Palmgrens framstälda ersättningsanspråk, ålades Wahlenius, jemlikt 11 kap. 1 § J. B., att uti ifrågavarande hänseende hålla Palmgren skadeslös med fordrade 1,715 kr. Såväl Wahlenius som Palmgren vädjade till Svea hofrätt, dervid Wahlenius yrkade ogillande af Anderssons och Palmgrens mot honom väckta påståenden samt Palmgren att varda ansedd såsom laglig égaré af tomten eller åtminstone att få hafva byggnaderne qvarstående i sex månader efter det laga kraftegande dom fallit. Enligt dom den 15 November 1877 fann hofr:n ej skäl att i rådst.r:ns utslag göra annan ändring, än att tiden, inom hvilken det ålåge Palmgren att från tomten låta bortföra hvad derå blifvit bygdt, bestämdes till den 4 Maj 1878. Om denna dom förenade sig assessoren Geijer, fiskalen Christierson, referent, och v. här.höfd. Elliot. V. här.höfd. Montelius utlät sig: »Jag finner ej skäl s. 155 Sida 155 i årgången börjar här att i anledning af den klagan, Palmgren härstädes fört, göra annan ändring i rådst.r:ns utslag, än att tiden, inom hvilken det åligger Palmgren att från ifrågavarande tomt låta bortföra hvad derå blifvit bygdt, bestämmes till den 1 Maj 1878; men, emedan antagas må, att Palmgren, innan han å tomten företog stensättning och uppförande af nämnda byggnad, haft kännedom om rådst.r:ns den 23 Februari 1874 meddelade beslut, enligt hvilket det ansågs icke vara lagligen styrkt, att Wahlenius egt rättighet till tomtens försäljning; ty och som frågan huruvida Andersson må vara skyldig att godtgöra Palmgren för de i hans räkning för tomtens afrödjande, planering och inhägnande med tillhopa 375 kr. upptagna kostnader, som, enligt hvad emellan Wahlenius och Palmgren ostridigt är, varit nödige, ännu icke, såvidt handlingarne upplysa, utgjort föremål för pröfning, finner jag för min del skäligt sålunda ändra rådst.r:ns utslag, i hvad det blifvit af Wahlenius öfverklagadt, att Wahlenius befrias från skyldighet att godtgöra Palmgren hvad han för stensättningen och för åbyggnadens bortflyttning fordrat med tillhopa 940 kr. samt förklaras ej kunna i anledning af Palmgrens i denna sak förda talan förpligtas ersätta honom omförmälda, för tomtens afrödjande, planering och inhägnande fordrade 375 kr.» Hofrättsrådet Ramsay yttrade: »Jag finner ej skäl att i rådst.r:ns öfverklagade utslag göra annan ändring, än dels att tiden, inom hvilken det åligger Palmgren att ifrån ifrågakomna tomt låta bortföra sina derå uppförda byggnader, bestämmes till tre månader efter hofr:ns doms datum, dels att, då Palmgren, hvilken den 23 Februari 1874 och således kort efter köpet af berörde tomt derå sökt lagfart, af råds.tr:ns i anledning deraf meddelade resolution, hvarigenom lagfarten förklarats icke kunna beviljas, haft tillfälle inhemta det giltigheten af försäljningen blifvit ifrågasatt samt Palmgren vid sådant förhållande må anses skyldig att sjelf vidkännas kostnaderna i anledning af de å tomten vidtagna arbeten, som icke kunna antagas hafva varit af gällande brand- ocli byggnadsordning föranledde, hvartill omförmälda s. 156 Sida 156 i årgången börjar här byggnader äro att hänföra, Wahlenius varder ifrån den för desammas borttagande och uppsättande pä annat ställe fordrade ersättning 880 kr. befriad och hans ersättningsskyldighet uti förberörda afseende följaktligen nedsatt till 835 kronor.» I hofr:ns dom sökte Wahlenius i und. ändring, dervid han, beträffande invändningen mot Anderssons talan, åberopade K. Förkl. den 14 Maj 1805, och, i fråga om Palmgrens stämningspåstående, anförde, att denne genom rådst.r:ns beslut den 23 Februari 1874 i anledning af lagfartsansökningen fått full kännedom om »osäkerheten af hans eganderätt», hvarföre försigtigheten bort mana honom att icke nedlägga några kostnader å tomten. N. Rev. (rev.sekr. Fahræus och t. f. rev.sekr. Cöster) yttrade i afgifvet betänkande: »Då genom hvad i saken förekommit måste anses utredt, att Wahlenius saknat laglig befogenhet att försälja Anderssons ifrågavarande fastighet, vid hvilket förhållande den af Wahlenius, med förment stöd af K. Förkl. den 14 Maj 1805 åberopade omständighet, att Andersson icke inom natt och år från erhållen kunskap om försäljningsåtgärden densamma klandrat, icke lärer utgöra laglig grund för köpets värjande; alltså och utan afseende å hvad Wahlenius emot Palmgrens ersättningsanspråk anmärkt, torde Kongl. Maj:t, i stöd af det utaf rådst.r:n angifna lagrum, pröfva rättvist fastställa det slut, hofr:ns öfverklagade dom innehåller.» Föredraganden, rev.sekr. Lagergren, yttrade deremot: »Emedan Wahlenius, hvilken under åberopande af K. Förkl. den 14 Maj 1805 invändt, att Andersson förlorat rätt till talan emot Wahlenius’ åtgärd att till Palmgren försälja ifrågavarande stadstomt, med företedt, af två personer meddeladt intyg, hvars rigtighet Andersson icke gittat bestrida, styrkt att Andersson den 7 April 1874 fått emottaga en bestyrkt afskrift af auktionsprotokollet rörande omförmälda försäljning, men Andersson icke förr än genom den i saken uttagna stämning, hvilken ågått på ansökan, dagtecknad den 29 Maj 1875, och således icke inom den i sagda K. Förkl. stad- s. 157 Sida 157 i årgången börjar här gade tid af natt och är från det Andersson, på sätt nämndt är, fått kunskap om försäljningen, sitt klander deremot anhängiggjort, torde Kongl. Maj:t, som lärer finna Wahlenius såsom hemulsman vara berättigad att, oaktadt Palmgren icke öfverklagat hofr:ns dom, värja köpet, pröfva rättvist förklara Andersson hafva sin rätt till talan i ifrågakomna hänseende försutit; och då i följd häraf någon ersättning i anledning af Wahlenius’ hemulsskyldighet icke kan honom ådömas, hemställer jag, att Kongl. Maj:t måtte, med upphäfvande af domstolarnes beslut, ogilla Anderssons stämningstalan samt vid sådant förhållande anse Palmgrens käromål mot sökanden hafva förfallit.» Saken föredrogs den 4 Juli 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden friherre Leuhusen, Almqvist, Rabe, Huss, von Segebaden, Svedelius och Östergren), dervid H. D. fann Wahlenius icke hafva anfört skäl, som i hofr:ns dom kunde verka ändring. Kongl. Maj:ts dom utgafs den 30 Juli 1878. --- Källa: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.