--- citation: Naumanns tidskrift 1879 s. 186 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1879 s. 186 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1878-07-23 url: "https://ratiolex.se/naumann/1879/s-186/" source: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1879 s. 186 Äkta barns ratt, eller icke? --- Olsson åberopade följande handlingar: l:o) ett exemplar af tidningen Sundsvallsposten för den 14 Mars 1861, hvari funnos intagna två af C. J. Olsson bestyrkta afskrifter, så lydande: A) »För såväl myndighet som allmoge i Sverige, förnämligast uti undertecknades vistelseort, varder härmed offentligen tillkännagifvet, att han, målaren Erik Nordlöw i Sundsvall, och hon, Sigrid Apollonia Brunlöf, dotter af O. Brunlöf i Enånger af Gefleborgs län, begge öfvertygade om »vännernas» religion samt beslutsamme att på ett kristligt sätt den 3:dje dag i 11:te månaden år 1861 med dess föräldrars samtycke inför en öppen och offentlig församling taga hvarandra till äkta makar, om helsa och lifstid varar, och dervid upprätta ett äktenskapscertificat, som, sedan föreningen skett och äktenskapet sålunda blifvit stadfästadt, varder äfven i allmänna tidningar insatt till offentliggörelse. Sundsvall den 17 Oktober 1861. Sigrid Apollonia Brunlöf. Erik Nordlöw. Obs. Föreningen sker kl. 3 e. m. hos fabrikör C. W. Ramgren.» B) »Äktenskapscertifikat. »Då vi, målaren Erik Nordlöw i Sundsvall och Sigrid Apollonia Brunlöf, född af 0. Brunlöf i Enånger, offentligen förklarat oss öfvertygade om »Vännernas Religion» såsom ock vårt beslut att taga hvarandra till äkta med våra föräldrars samtycke, framträdde vi för att fullborda detta vårt äktenskap den 3:dje dag i ll:te månaden 1861 inför en offentlig församling i Sundsvall, hvarpå vi räckte hvarandra händerna, i det jag E. Nordlöw förklarade, som följer: »Vänner! Jag tager denna min väninna, Sigrid Apollonia Brunlöw, till min hustru och lofvar vid Guds hjelp att vara henne en kärleksfull och trogen man, till det behagar Нетап vid döden att åtskilja oss»: och hvarpå jag Sigrid Apollonia Brunlöf förklarade som följer: »Vänner! Jag tager denne min vän, Erik Nordlöw, till min man och lofvar vid Guds hjelp att vara honom en kärleksfull och trogen hustru, till det behagar Herran vid döden att åtskilja oss.» s. 187 Sida 187 i årgången börjar här Till yttermera bekräftelse hafve vi egenhändigt underskrifvit våra пати. Sundsvall den 3 November 1861. Olof Brunlöf. Erik Nordlöw. Sigrid Apollonia Brunlöf. Att detta försiggått i enlighet med hvad skrifvet står intygas af oss samma dag och är närvarande.» (Flera bomärken.) 2:0) Bevis frän kronouppbördskontoret i Sundsvall, att Nordlöw i längderna för 1865 och 1866 låtit anteckna sin hustru Sigrid, född 1835. Af Olsson åberopade vittnen berättade: tre vittnen: att de varit tillstädes, då Nordlöw och Sigrid Apollonia Brunlöf år 1861 i närvaro af åtskilliga personer förklarat, att de togo hvarandra till äkta makar; ett af dessa vittnen: att Nordlöw vid nämnda tillfälle yttrat, att hans och Sigrid Apollonia Brunlöfs religion förbjöde dem att underkasta sig vigsel efter svenska kyrkans ritual; ett annat af samma vittnen: att Nordlöw bekände sig till qväkarnes samfund och derföre ej ville underkasta sig svenska kyrkans vigsel; ett vittne: att Nordlöw vid flera tillfällen för vittnet omtalat sitt giftermål med Sigrid Apollonia Brunlöf och redogjort för skälen hvarföre han, som utträdt ur svenska, kyrkan och slutit sig till annan kyrklig bekännelse, ej ville underkasta sig vigsel af svensk prest; och flera vittnen: att de hört Nordlöw erkänna Sigrid Apollonia Brunlöf såsom sin äkta hustru och ifrågavarande tvenne flickor såsom sina äkta barn. Anna Carolina Edvall anförde: De af Olsson åberopade omständigheter innefattade bevis hvarken om fästning eller om äktenskapslöfte. För fästning erfordrades just kontrahenternas löfte att i laga ordning taga hvarandra till äktä. Sådant hade dock ej varit Nordlöws och Sigrid Apollonia Brunlöfs mening. För öfrigt vore det ej visadt att giftoman samtyckt till fästningen eller att särskildt tillkallade vittnen närvarit. Löfte om äktenskap hade ej heller lemnats. Vidare bestreds, att Nordlöw utträdt ur statskyrkan, hvar- s. 188 Sida 188 i årgången börjar här jemte erinrades att, då han äktade Anna Carolina Edvall, vigsel i laga ordning egt rum. I utslag den 16 April 1877 utlät sig rådst.r:n: att som den emellan Nordlöw och Sigrid Appollonia Brunlöf den 3 November 1861 upprättade skriftliga afhandling, hvarigenom de förklarat sig taga hvarandra till äkta makar, livilket förklarande Nordlöw och Sigrid Apollonia Brunlöf sedermera i flera personers närvaro upprepat, icke kunde såsom laglig trolofning eller fästning anses, enär, så vidt visadt vore, förbindelsens fullbordande genom vigsel icke varit af kontratrahenterne afsedt; samt vid sådant förhållande Olssons myndlingar så mycket mindre kunde anses vara aflade under äktenskapslöfte, som något löfte om genom vigsel fullbordadt äktenskap icke visats vara till Sigrid Apollonia Brunlöf från Nordlöws sida gifvet; alltså blefve den af Olsson i saken förda talan ogillad. Olsson vädjade till Svea hofrätt: Mellan Nordlöw och Sigrid Apollonia Brunlöf hade äktenskap eller fästning egt rum. Åtminstone hade löfte om äktenskap gifvits. Om än icke visadt vore att giftoman samtyckt till trolofningen, var det dock gifvet, att han aldrig derå kärat. Till bevis derom att Nordlöw och Sigrid Apollonia Brunlöf blifvit ansedde såsom fästefolk, åberopade Olsson Kongl. Majts utslag den 17 Februari 1863, hvaraf framginge, att Nordlöw och Sigrid Apollonia Brunlöf, hvilka blifvit åtalade för det de, ehuru ej sammanvigde, bodde tillsamman, medgifvit, att de, som hyllade qväkarnes religion och en längre tid varit trolofvade, den 3 November 1861 i flera personers närvaro öfverenskommit att utan lysning eller vigsel ingå äktenskap och sedermera bott tillsamman, samt att, sedan de blifvit dömde till böter och förständigade att flytta från hvarandra, Kongl. Maj:t af gunst och nåd förskonat dem från ådömda påföljderna. I dom den 8 November 1877 yttrade hofr:n: att emedan, enligt hvad handlingarne utvisade, Nordlöw och Sigrid Apollonia Brunlöf i lifstiden den 3 November 1861 i flera personers närvaro tillsagt hvarandra äktenskap och derom s. 189 Sida 189 i årgången börjar här låtit införa kungörelse i allmän tidning, samt Olssons myndlingar, hvilka ostridigt voro barn till Nordlöw och Sigrid Apollonia Brunlöf samt födda Anna Christina 1863 och Sofia Apollonia 1865, följaktligen blifvit aflade efter föregånget, af deras föräldrar träffadt äktenskapsaftal, pröfvade hofr:n, i förmågo af 5 kap. 1 § G. B., rättvist, med ändring af rådst.r:ns utslag, förklara det skulle Nordlöws bemälda barn njuta äkta barns rätt i Nordlöws efterlemnade bo. Om denna dom förenade sig t. f. presidenten Berg. hofrättsrådet Forssell och v. här.höfd. Edelstam. V. här.höfd:ne Königsfeldt, referent, och Wåhlin pröfvade rättvist gilla rådst.r:ns utslag. I hofr:ns dom sökte Anna Carolina Edvall i und. ändring: Det vore icke visadt, att Nordlöw och Sigrid Apollonia Brunlöf utträdt ur svenska statskyrkan samt tillhört »vännernas» eller »qväkarnes» samfund, eller att stadganderna för detta samfund medgåfve giftermål i den ordning, som i förevarande fall iakttagits. Hon yrkade förty fastställelse af rådst.r:ns utslag. Olsson, som yrkade att hofr:ns dom måtte varda faststäld, anförde, bland annat, att hans myndlingar alltid uppfostrats i Nordlöws hem. N. Rev. (konst, rev.sekr. Norberg och t. f. rev.sekr. Dickson, den senare föredragande) hemstälde i afgifvet betänkande, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist att, med ändring af hofr:ns dom beträffande hufvudsaken, fastställa rådst.r:ns utslag. T. f. rev.sekr. Westman var af skiljaktig mening och hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofr:ns dom. Saken föredrogs den 19 Juni 1878 inför H. D., hvars fleste ledamöter (just.råden Södergren, Babe, Huss och Svedelius) gillade t. f. rev.sekr. Westmans särskilda mening. Just.råden frih. Leuhusen, von Segebaden och Östergren biföllo N. Rev:s und. betänkande. Kongl. Maj:ts dom utgafs den 23 Juli 1878. s. 190 Sida 190 i årgången börjar här 390 Angående delning af dödsbo i lotter enl. 12: 3 Å. B. m. m. --- Källa: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.