--- citation: Naumanns tidskrift 1879 s. 190 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1879 s. 190 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1878-07-01 url: "https://ratiolex.se/naumann/1879/s-190/" source: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1879 s. 190 Testamente, enligt hvilket enkas giftorätt skulle ur dödsboet uttagas i diverse lösören, men en gift dotters laglott efter bouppteckningsvärdet, ändras sålunda, att boet skulle delas i lotter enligt 12 kap. 3 § Ärfdabalken. --- I testamente den 5 Februari 1876 förordnade borgmästaren Malmborg, att hans hustru Louise Malmborg skulle, efter hans död, jemte sin giftorätt i makarnes gemensamma bo, intill sin död till oinskränkt disposition bibehålla och draga afkomsten af borgmästaren Malmborgs andel i boet, så att hans dotter Anna, gift med generalkonsuln John Ahlström, erhölle endast sin laglott att utgå efter bouppteckningsvärde och sedan deraf guldits Ahlströms skuld till boet; dock att de Ahlströms hustru sålunda tillfallande medel icke finge af Ahlström lyftas, utan skulle förvaltas af förmyndårekammaren i Stockholm med rätt för Ahlströms hustru att under sin lifstid sjelf uppbära räntan deraf, samt att, sedan jemväl Malmborgs hustru aflidit, den af henne dittills innehafda hälft af Malmborgs bolott till det belopp, hvartill densamma enligt bouppteckningen efter honom uppgått, skulle tillfalla Ahlströms hustru eller, om hon då vore död, hennes barn, med enahanda förbehåll i afseende å afkomsten deraf under hennes lifstid, som i fråga om hennes laglott vore i testamentet stadgadt. Borgmästaren Malmborg afled den 15 Mars 1876 och efterlemnade såsom sterbhusdelegare sin förbemälda enka och makarnes dotter. Enligt bouppteckningen uppgingo tillgångarne i boet till 115,077 kr. 14 öre, hvaraf lösörepersedlar till värde af 9,061 kr. 14 öre samt återstoden aktier och fordringar. Behållningen uppgick till 109,442 kr. 25 öre. s. 191 Sida 191 i årgången börjar här Angående delning af dödsbo i lotter enl. 12: 3 Ä. Б. m. m. 19 I stämning å enkan Malmborg till rådst.r:n i Malmö yrkade Ahlström, ett enär, om Ahlströms hustrus laglott skulle beräknas . efter bouppteckningsvärdet, men enkan Malmborgs lott i boet utgå in natura, Ahlströms hustru i sjelfva verket skulle erhålla mindre än på hennes laglott rätteligen belöpte, helst bouppteckningsvärde icke utgjorde laglig grund för bestämmande af ett dödsbos verkliga behållning, testamentet måtte i denna del upphäfvas och makarne Malmborgs hela bo säljas. Enkan Malmborg genmälde: Testamentet vore icke i klandrade delen stridande mot lag. Ingen kunde tvinga enkan att realisera den andel af boet, som tillhörde henne i giftorätt. Den del eller hälften af makens lott, som tilllagts henne genom testamentet, vore att hänföra under samma kategori. Sedan enkan uttagit sina tre fjerdedelar, finge Ahlström gerna realisera sin fjerdedel. Genom utslag den 19 Februari 1877 förklarade rådst. r:n: att, som testamentet, i hvad det rörde Ahlströms hustrus laglott, vore stridande mot lag, käromålet bifölles i så måtto, att Ahlström i egenskap af sin hustrus målsman skulle vara berättigad att, utan hinder af testamentets motsatta bestämmelse, lyfta och förvalta samma laglott, hvilken likväl borde utgå på sätt testamentsgifvaren förordnat, efter bouppteckningsvärde, enär stadgandet derom för så beskaffadt bo icke kunde anses oförenligt med lag, i följd hvaraf testamentet allenast med nyssnämnda rättelse skulle ligga till grund för arfskiftet emellan parterne. Ahlström vädjade till hofr:n öfver Skåne och Blekinge: Det vore lämpligast att å auktion sälja lösegendomen och derefter fördela auktionsbeloppet. Om Ahlströms derutinnan framstälda påstående icke bifölles, yrkade han likväl, att testamentets stadgande om laglottens uttagande efter bouppteckningsvärde måtte upphäfvas och lagens föreskrifter i detta hänseende lända till efterrättelse. I dom den 13 Juli 1877 yttrade hofr:n: att emedan enligt K. F. den 21 December 1857 icke någon finge genom testamente bortgifva eller annorledes förordna, om bröstarf- s. 192 Sida 192 i årgången börjar här vinges laglott; samt Malmborg alltså icke varit berättigad förordna, att hans med Ahlström gifta dotters laglott skulle utgå efter bouppteckningsvärde, medan deremot enkan Malmborgs giftorätt, om hvars beräkning någon föreskrift icke blifvit i testamentet lemnad, följaktligen skulle uttagas 7 sjelfva varorna; ty och som lagen i 12 kap. 3 § Ä. B. stadgade att vid skifte efter död man enka egde först uttaga sin fördel och dernäst sin giftorätt efter lottning, pröfvade hofr:n rättvist att, med ändring af rådst.r:ns utslag % denna del, stadga, att vid skifte af makarne Malmborgs bo, sedan enkan Malmborgs fördel utgått, återstoden af boet skulle delas i två lika lotter, af hvilka enkan Malmborg egde taga ena lotten samt, efter det morgongåfva, derest enkan Malmborg fordrade sådan, afräknats från andra lotten, det återstående af denna lott likaledes utlades i två lika delar, af hvilka enkan Malmborg egde uttaga ena delen och den andra tillfölle hustru Ahlström. I denna dom sökte enkan Malmborg i und. ändring ocli yrkade, att Kongl. Maj:t måtte, med upphäfvande af hofr:ns dom, fastställa det slut, hvartill rådst.r:n i utslaget kommit. I afgifvet betänkande hemstälde N. Rev. (rev.sekr:ne Lagergren och Abergsson, den senare föredragande, samt t. f. rev.sekr. Westman), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofr:ns dom. Saken föredrogs den 1 Juli 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden frih. Leuhusen, Almqvist, Rabe, Huss, von Segebaden, Svedelius och Östergren), dervid H. D. biföll N. Rev:s underdåniga betänkande. Kongl. Majits dom utgafs den 16 Juli 1878. --- Källa: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.