--- citation: Naumanns tidskrift 1879 s. 200 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1879 s. 200 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1878-07-11 url: "https://ratiolex.se/naumann/1879/s-200/" source: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1879 s. 200 »Brama-Taffel-Bitter», uppgifvet som »universalmedel för såväl friska som sjuka». Ansvar för försäljning deraf. --- Vid rådst.r:n i Malmö yrkade stadsfiskalen N. Aschan, att som danske undersåtarne H. W. M. Büllner och H. J. Lassen, hvilka förvärfvat rättighet att under firma Mansfeld Büllner et Lassen i Malmö idka handel, i strid emot K. F. angående handel med æther samt æther- eller sprithaltiga läkemedel den 8 December 1876, i Malmö försålt en såsom läkemedel uppgifven och afsedd vätska, benämnd »Brama- Taffel-Bitter», som vid undersökning befunnits innehålla 40 volumprocent sprit, Büllner och Lassen måtte fällas till ansvar derför, samt 2,103 flaskor dylik vara, som Aschan an- s. 201 Sida 201 i årgången börjar här träffat i det rum, der försäljningen bedrefs, och tagit i beslag, dömas förbrutna. Efter genstämning å Aschan yrkade Büllner och Lassen, att som den i beslag tagna varan, ehuru innehållande sprit, icke kunde hänföras vare sig till medicin eller rüsgifvande dryck, Aschan måtte förpligtas återställa den i beslag tagna varan och ersätta den skada han för Büllner och Lassen åstadkommit med 1,000 kr., eller, derest detta yrkande icke kunde bifallas, att i allt fall flaskorna måtte återställas. Aschan företedde ett af apothekaren A. Björkbom och provisorn G. P. Kinman meddeladt intyg, att, efter undersökning af innehållet utaf en af de i beslag tagna flaskorna, befunnits, att preparatet vore en spritlösning af organiska bitterämnen (aloë); och vore sprithalten 40 volumprocent eller 33,4 vigtprocent vattenfri alkohol. Ett exemplar af den varan åtföljande »bruksanvisning» innehöll, utom en mängd yttranden om varans förmånliga verkningar, följande: »Brama-Taffel-Bitter» är ingen medicin, utan en taffel-bitter-essens och njutes på det sätt, att man gjuter några droppar, ungefärligen en thesked, i ett spetsglas cognac eller bränvin såsom en appetitsbäsk till måltiden —. Damer kunna njuta den i litet kaffe eller thé för att dricka sin första kopp. Denna bitter är sammansatt af de verksammaste och finaste ingredienser och är ett ovanligt verksamt medel till att underhålla helsan och styrka lifsfunktionerna, så att den med rätta kan betraktas såsom ett universalmedel för såväl friska som sjuka, ett medel, som ständigt bör begagnas i helsans intresse ocli ständigt hafvas till hands för att förebygga större sjukdomar. — Den styrker och bevarar mot all invertes svaghet, ocli dess erkända gagneliga verkan visar sig isynnerhet vid feberaktiga sjukdomar, indigestion, magsvaghet m. m. Büllner och Lassen genmälde: De hade uti den flaskorna omslutande bruksanvisningen uttryckligen förklarat, att ämnet icke vore ett läkemedel; och om de än uti tidningarne rekommenderat varans helsogifvande och medicinska egen- s. 202 Sida 202 i årgången börjar här skaper, så förändrade sådant icke varans natur — en oskyldig och nyttig essens, som tillsamman med spirituösa utgjorde en appetitsbäsk till måltiderna, men kunde icke i och för sig begagnas såsom spritdryck eller skänka ringaste rus. Varan innehölle ämnen som måste lösas i sprit. — Tillverkare af lackfernissor och parfymer måste ju ock använda sprit för upplösning af hartser och æteriska oljor, utan att dessa fabrikater kunde betraktas såsom spritvaror. — Büllner och Lassen hade icke någon försäljningslokal, der varan i minut hölles till salu åt allmänheten, hvaremot uti deras fabrik funnes ett särskildt förvaringsrum, der flaskor voro upplagda, för att efter reqvisition af apothekare och handlande inpackas i lådor om 25, 50 à 100 flaskor och till reqvirenter försändas. På grund häraf kunde icke flaskorna, såsom icke i försäljningsrummet upplagda, vara beslag underkastade. Åklagaren ansåg det vara likgiltigt i huru stort qvantum varan försåldes. Densamma hade i allt fall vid beslagstillfället förvarats inom kontorslägenheten. Sistberörde förhållande medgafs af Büllner och Lassen. Rådst.r:n förfrågade sig hos Kongl. Sundhetskollegium, huruvida den i beslag tagna varan, deraf en flaska öfversändes, till sina beståndsdelar eller dessas sammansättning vore att anse såsom ett läkemedel af den beskaffenhet, att detsamma författningsenligt icke finge af annan än apothekare till salu hållas. Sundhetskollegium lät dock icke föranstalta om särskild undersökning af flaskans innehåll, utan antog densamma vara enahanda med en tinktur, som kollegium år 1874 låtit undersöka och hvilken varit tillverkad af Büllner och Lassen samt befunnits bestå af en färgad sprithaltig vätska om 42 procent alkoholhalt, innehållande, bland andra icke bestämda ämnen, aloe och sannolikt saffran. Aloë vore ett läkemedel, som således endast af apothekare finge afyttras; men för öfrigt vore det dels de af tillverkarne utbasunerade verkningarne mot vissa sjukdomar, såsom i förenämnde fall, och dels den form, hvarunder medlet utbjödes, som vore s. 203 Sida 203 i årgången börjar här bestämmande för att afgöra om försäljning finge ske af någon annan än apothekare. Dessa föreskrifter, gällande äfven i Tyskland, vore nödiga för att så vidt ske kunde inskränka den mer än tvetydiga industri, som ockrade på allmänhetens lättrogenhet. Den, som försålde ett sådant hemligt medel, uppträdde icke allenast med förbjuden handel, utan äfven såsom idkare af qvacksalveri; och kunde också inträffa, att försäljaren af detta sprithaltiga arcanum under denna form bedrefve oloflig handel med spritdrycker. Büllner och Lassen anmärkte, att, då sundhetskollegium icke föranstaltat om särskild analys af den i beslag tagna varan, vore dess utlåtande icke mycket att bygga på och föga ledande till upplysning om varans verkliga sammansättning. Aloë begagnades till hvarjehanda industriella ändamål, såsom vid betsning af trä och färgning af bomull, ylle och silke m. m. Rådst.r:n yttrade i utslag den 26 Juli 1877: att som ostridigt vore, att Büllner och Lassen i Malmö försålt en vara, af dem benämnd »Brama-Taffel-Bitter», och att de uti sin handelslägenhet haft, för att i mån af åtgång försäljas, upplagda de i beslag tagna 2,103 flaskor sådan vara; alltså och då berörda »Brama-Taffel-Bitter», hvilken, enligt ett af apothekaren Algot Björkbom och provisorn G. P. Kinman efter förutgången undersökning afgifvet intyg, innehölle, bland annat, aloë, i följd häraf och då den enligt bruksanvisning vore ämnad att såsom läkemedel användas, på sätt Kongl. sundhetskollegium uti utlåtande den 11 Juni 1877 upplyst, icke finge af andre än apothekare försäljas; ty och som de flaskor, hvari varan förvarats, desto hellre måste behandlas på enahanda sätt som sjelfva varan, som de uppenbarligen varit afsedda att gemensamt försäljas, pröfvade rådst.r:n, som vid det förhållande, att varan, såvidt visadt blifvit, icke innehölle æther, funne K. F. den 8 December 1876 icke vara på förevarande fall tillämplig, rättvist, jemlikt Kongl. privilegierna för apothekaresocieteten den 28 Juni 1683 och 31 punkten i Kongl. privilegierna för collegium medicum den 30 Oktober 1688, jemförd med K. Br. den 20 December s. 204 Sida 204 i årgången börjar här 1776, döma Büllner och Lassen att för oloäig handel med läkemedel hvar för sig böta 12 kr. 50 öre, till lika fördelning emellan Kongl. sundhetskollegii fiskal och Malmö stads fattige, samt förklara den i beslag tagna »Brama-Taffel- Bitter» jemte de 2,103 flaskor, hvari den förvarats, förbrutne till kronan; och skulle denna vara, derest den kunde till behörig person afyttras, genom Aschans försorg försäljas och till anteckning i saköreslängden redovisas, men i annat fall förstöras. Parterna besvärade sig & ömse sidor hos hofr:n öfver Skåne och Blekinge. Aschan hemstälde, huruvida icke K. F. den 8 December 1876 eller förordningen om bränvinsförsäljning vore pä förevarande fall mera tillämplig än de af rådst.r:n åberopade författningar. Büllner och Lassen ansågo, att en apothekare och en provisor icke vore kompetente personer att afgifva sådant utlåtande i frågan, att dom borde derpå grundas, helst de icke bestämdt förklarat, att aloë såsom en beståndsdel inginge i varan, utan endast antydt, att aloë möjligen förekomme bland bitterämnena; och då Kongl. sundhetskollegium grundat sitt utlåtande på gissningar, borde ej heller detta läggas till grund för domslutet. Hofr:n yttrade i utslag den 15 Januari 1878: att enär Büllner och Lassen i sin handelslägenhet i Malmö försålt en af dem i åtföljande bruksanvisning såsom »ett universalmedel för såväl friska som sjuka» uppgifven vara, benämnd »Brama-Taffel-Bitter», som, enligt hvad upplyst vore, innehölle 40 volum-procent sprit, pröfvade hofr:n, med ändring af rådst.r:ns utslag i fråga om de af Aschan i målet franstälda påståenden, rättvist, jemlikt 2 § i K. F. angående handel med æther samt æther- eller sprithaltiga läkemedel den 8 December 1876, döma Büllner och Lassen att, för hvad de sålunda låtit komma sig till last, hvardera böta 50 kr., samt förklara de af Aschan i beslag tagna 2,103 flaskor »Brama-Taffel-Bitter» förbrutna; och skulle jemlikt 3 § i nyssnämnda K. F., jemförd med 54 § i K. F, angående vil- s. 205 Sida 205 i årgången börjar här koren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den 18 September 1874, berörda böter, äfvensom värdet af omförmälda parti »Brama- Taffel-Bitter», derest detsamma kunde varda i vederbörlig ordning försåldt, fördelas så, att /3 tillfölle Aschan och 3/s Malmö stads fattigkassa. Büllner och Lassen fullföljde saken till Kongl. Maj:t under yrkande om fullkomligt frikännande och anmärkte, att de, ehuru utgörande en firma, blifvit dömda hvar för sig till böter. Målet föredrogs den 11 Juli 1878 inför H. D., hvars fleste ledamöter, just.råden frih. Leuhusen, Almqvist, Rabe, von Segebaden, Svedelius ocli Östergren, funno, jemlikt 37, 41 och 54 §§ i K. F. den 18 September 1874, ej skäl att på Büllners och Lassens besvär i hofr.ns utslag göra ändring. Just.rådet Huss yttrade: »Som icke visadt är, att ifrågavarande vätska utgör en blandning af æther och sprit, eller att densamma är af beskaffenhet att böra såsom läkemedel betraktas, och vid sådant förhållande hvarken K. F. den 8 December 1876 eller de af rådst.r:n åberopade författningar äro i förevarande fall tillämpliga, samt nämnda vätska, såvidt utredt blifvit, ej heller, e. m. o., är att hänföra till brända eller distillerade spirituösa drycker, finner jag, med upphäfvande af domstolarnes beslut, skäligt ogilla det emot Büllner och Lassen anstälda åtal, i följd hvaraf stadsfiskalen Aschan åligger att de i beslag tagna 2,103 flaskor »Brama-Taffel-Bitter» till Büllner och Lassen återställa; men då desse icke i någon mån styrkt sin uppgift om den skada, som genom Aschans berörda åtgärd skall blifvit dem tillskyndad, finner jag ej skäl att göra ändring i domstolarnes beslut, hvarigenom Büllners och Lassens i berörda hänseende framstälda ersättningsanspråk blifvit lemnadt utan afseende.» --- Källa: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.