--- citation: Naumanns tidskrift 1879 s. 206 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1879 s. 206 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1878-06-03 url: "https://ratiolex.se/naumann/1879/s-206/" source: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1879 s. 206 Beträffande efteriefvande makas rätt, när inbördes testamente makarne emellan är upprättadt, att genom nytt testamente förordna om qvarlåtenskapen. --- Den 9 Augusti 1839 upprättade Daniel Larsson i Tibble och hans hustru Christina Göthberg ett testamente af innehåll, att den efteriefvande maken skulle, utan inträng af arfvingar, innehafva och med samma fria och oinskränkta rätt som annan sin välfångna egendom ega, disponera och besitta all i boet vid dödstimman befintlig egendom samt att, om den efteriefvande maken ej skulle komma att i ett senare äktenskap få några barn, all deras öfriga egendom skulle tillfalla deras närmaste arfvingar sålunda, att slägterna och arftagarne, utan afseende på hvad lag föreskrefve, skulle taga i arf lika lotter å ömse sidor, eller att halfdelen skulle tillfalla hvardera slägten, som sedermera hade att dela sig emellan efter lag. Daniel Larsson afled den 31 Oktober 1839, efterlemnande såsom sterbhusdelegare fadern jemte enkan, Christina Göthberg, hvilken bevakade testamentet ocli satte sig i besittning af de efterlemnade tillgångarne, 13,600 rdr b:ko. Christina Göthberg ingick sedermera nytt gifte med häradsdomaren Daniel Danielsson i Horn, hvilken i ett föregående äktenskap egde dottern Carolina, gift med Adolf Hamnström. Den 8 Maj 1852 upprättade makarne Danielsson ett testamente, hvars 4:de punkt hade följande lydelse: »Äfven förordnar jag, Christina Göthberg, att om mina stjufdotterbarn (makarne Hamnströms barn) lefva efter mig ocli min man, så skola de ensamt vid min död vara egare till all min fasta och lösa egendom, men skulle min man öfverlefva mig, då tillfaller honom hela arfvet efter mig i första rummet»; och stadgades vidare, att, ehuru egendomen s. 207 Sida 207 i årgången börjar här vore testamenterad till Daniel Danielssons dotters barn, skulle dock dottern under sin lifstid njuta afkastningen deraf. Efter det makarne Danielsson aflidit utan att efterlemna några "dem emellan sammanaflade barn eller bröstarfvingar, bevakade Hamnström förenämnda år 1852 upprättade testamente, med anledning hvaraf enkan Anna Göthberg. såsom syster till Christina Göthberg, till Snefringe här.- rätt instämde Adolf Hamnström och hans hustru Carolina Hamnström samt deras son Oskar Hamnström under yrkande, att som 1839 års testamente, såvidt detsamma innehölle föreskrift huru med egendomen efter båda makarnes död skulle förfaras, icke utan begges samtycke kunnat lagligen ändras, ocli Christina Göthberg sålunda icke egt att genom 1852 års testamente förordna om sin lott i boet till förmån för senare mannens slägt, sistberörda testamente måtte, såvidt det på Anna Göthbergs rätt inverkade, förklaras ogiltigt samt Anna Göthberg berättigas att, utan hinder af samma testamente, ur Christina Göthbergs bo utbekomma den Anna Göthberg enligt lag ocli 1839 års testamente tillfallande arfslott. Sedermera under rättegångens handläggning anmälde sig såsom mellankommande parter åtskilliga afkomlingar af Christina Göthbergs tre aflidna systrar ocli gjorde gemensam sak med Anna Göthberg. Hamnström genmälde: Asigten, att ett inbördes testamente hade samma egenskap som ett kontrakt, hvilket bunde kontrahenterna vid hvad de öfverenskommit, vore numera föråldrad, hvaremot i lagskipningen den grundsats gjort sig gällande, att den efteriefvande maken vore oförhindrad att genom nytt testamente bestämma öfver sin egen lott i boet. I en annan tvist emellan Daniel Larssons arfvingar, å ena, och Hamnström, å andra sidan, hade dessa arfvingar tillagts den del i boet eller hälften, hvaröfver Daniel Larsson haft dispositionsrätt, och denna hälft hade redan ur boet utbrutits. På grund häraf yrkades käromålets ogillande. Här.r:n yttrade i utslag den 31 Augusti 1876: att, som genom det af Christina Göthberg och Daniel Danielsson s. 208 Sida 208 i årgången börjar här den 8 Maj 1852 upprättade inbördes testamente förordnats, bland annat, att, om Christina Gothbergs stjufdotterbarn lefde efter henne och hennes man, de ensamma skulle vid Christina Göthbergs död vara egare till all hennes fasta och lösa egendom, samt att, om Daniel Danielssons dotter i ett föregående gifte, Carolina, makarne öfverlefde, hon skulle efter makarnes död under sin lifstid njuta hela afkastningen af makarnes fasta och lösa egendom för sitt och barnens underhäll; alltså och då det utaf Christina Göthberg ocli hennes förut aflidne förre man Daniel Larsson den 9 Augusti 1839 upprättade inbördes testamente icke utgjort hinder för Christina Göthberg att öfver sin lott i Daniel Larssons och Christina Göthbergs bo genom ofvannämnda senare testamente förfoga, blefve Anna Göthbergs och hennes inedparters i saken förda talan ogillad. Anna Göthberg och hennes medparter vädjade till Svea hofrätt och yrkade i första hand, att Christina Göthberg måtte anses icke varit berättigad att ändra hvad i första testamentet stadgats. Äfven om Christina Göthberg skulle anses hafva egt befogenhet att disponera öfver sin lott i boet efter Daniel Larsson, vore dock här.r;ns utslag oriktigt, enär hennes lott i boet utgjort allenast 1/3 i det gemensamma boet, hvaremot genom 1839 års testamente blifvit bestämdt, att hälften i boet skulle tillfalla Christina Göthbergs arfvingar. Här.r:n hade sålunda åtminstone bort förklara, att Anna Göthbergs och hennes medparters klandertalan bifölles i afseende å skilnaden emellan hälften och 1s eller 1s. På grund häraf yrkades bifall till stämningspåståendena eller, om dessa ej kunde bifallas, att Anna Gothberg och hennes medparter måtte tillerkännas den mindre del af boet, som hofr:n kunde finna Christina Göthberg saknat befogenhet att genom testamente bortgifva. Genom dom den 26 April 1877 utlät sig hofr:n: att, som Christina Göthberg lagligen ej egt att, efter det Anna Göthberg ocli hennes medparter genom ofvanberörda den 9 Augusti 1839 upprättade testamente fått sig för det fall, som nu inträffat, tillagd hälften af Christina Göthbergs och s. 209 Sida 209 i årgången börjar här Daniel Larssons qvarlåtenskap, genom något efter Daniel Larssons död upprättadt testamente annorlunda förordna om mera af den vid Daniel Larssons död i boet befintliga egendom än sin giftorätt, eller 1/x af boet, jemte hvad som utgjort henne tillkommande morgongåfva och fördel af bo oskifto; alltså blefve öfverklagade utslaget sålunda ändradt, att Anna Göthberg ocli hennes medparter förklarades berättigade att, utan hinder af ifrågavarande den 8 Maj 1852 upprättade testamente, ur Daniel Larssons och Christina Göthbergs bo utbekomma, sedan derifrån afräknats Christina Göthbergs morgongåfva, fördel och giftorätt, hälften af återstoden. Adolf Hamnström och hans medparter sökte ändring hos Kongl. Maj:t och ansågo Christina Göthberg hafva varit berättigad att genom det sednare testamentet bortgifva all den egendom, till hvilken hon genom första testamentet fått eganderätt, äfven om någon del af samma egendom tillförene under mannens lifstid legat inom hans giftorätt. På grund häraf yrkades att, med ändring af hofr:ns dom, härms måtte gillas. Skulle deremot hofr:ns tydning af testamentet godkännas, tarfvade dock hofr:ns dom rättelse. Höfr:n hade nämligen föreskrifvit att, sedan Christina Göthbergs giftorättsandel, d. v. s. 1/3 jemte fördel och morgongåfva, afräknats, skulle Anna Göthberg och hennes medparter bekomma hälften af återstoden, d. v. s. nära 1/3 af det hela. Nu vore emellertid förhållandet, att Daniel Larssons arfvingar genom rättegång, som den 11 November 1875 af Kongl. Maj:t afgjorts, förklarats berättigade att, utan hinder af 1852 års testamente, af Daniel Larssons lott i hans och Christina Göthbergs bo utbekomma den del, hvartill de eljest varit berättigade. På grund af denna dom hade också Adolf Hamnström och hans medparter till dem utbetalt den hälft af bemälde makars qvarlåtenskap, som Daniel Larsson ansetts hafva skänkt åt egna anförvandter, till följd hvaraf utaf Daniel Larssons /3 i boet endast % blifvit öfver åt enkans slägt. Fördenskull yrkades åtminstone den ändring Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. 16:de årg. 14 s. 210 Sida 210 i årgången börjar här att vederparterne tillerkändes allenast 1/6 af boet, minskad med morgongåfva och fördel. N. Rev. (rev.sekr:ne von Bahr och Abergsson samt t. f. rev.sekr. Westman, föredragande) hemstälde i underdånighet, att Kongl. Maj:t ej måtte finna skäl att i hofr:ns dom göra annan ändring, än att Anna Göthberg och hennes medparter förklarades berättigade att, utan hinder af ifrågavarande den 8 Maj 1852 upprättade testamente, ur den genom Daniel Larssons och Christina Göthbergs testamente af den 9 Augusti 1839 Christina Göthbergs arfvingar tillagda hälft i dessa makars bo utbekomma hvad som återstode sedan från denna hälft afräknats hennes morgongåfva, fördel af bo oskifto och giftorätt. Saken föredrogs den 14 Maj 1878 inför H. D., hvars fleste ledamöter, just.råden Carleson, Naumann, von Hofsten, Olivecrona, Lindhagen och Wedberg, biföllo N. Rev.:s underdåniga betänkande. Just.rådet Wretman yttrade: »Emedan det emellan Daniel Larsson och hans hustru Christina Göthberg i lifstiden den 9 Augusti 1839 upprättade inbördes testamente, hvaraf den sistnämnda efter mannens död sig begagnat, angående delning af bemälda makars bo för det fall, som inträffat, eller att Christina Göthberg öfverlefde mannen och utan lifsarfvingar afled, innehåller, att, med undantag af Daniel Larssons ärfda fastighet, hvilken skulle öfvergå till hans arfvingar, makarnes öfriga vid dödstimman befintliga fasta och lösa egendom, som af Christina Göthberg finge under hennes lifstid egas, disponeras och besittas, skulle tillfalla mannens och hustruns arfvingar, halfdelen till hvardera slägten; ty och som vid sådant förhållande Christina Göthberg, enligt min åsigt, sedermera icke egt med laga verkan genom testamente förordna om större del af den utaf henne sålunda emottagna egendom, än som utgjort hennes lagliga lott i Daniel Larssons och hennes gemensamma bo; men Anna Göthberg och hennes medparter icke äro lagligen berättigade att utur Christina Göthbergs bo erhålla mer, än hvad utöfver denna lott må dem på grund af ofvanberörde s. 211 Sida 211 i årgången börjar här år 1839 upprättade testamente tillkomma, finner jag icke skäl att i hofr:ns dom göra annan ändring, än att Adolf Hamnström och hans medparter, hvilka öfvertagit all Christina Göthbergs efterlemnade egendom, förklarades icke vara skyldiga att deraf för Anna Göthberg och hennes medparter redovisa mera, än hvad af den egendom, som enligt sagde testamente skolat dem tillfalla, återstår, sedan derifrän afräknats hvad genom hofr:ns af Anna Göthberg och hennes medparter icke öfverklagade dom är vordet Adolf Hamnström och hans medparter tillerkändt, eller Christina Göthbergs giftorätt samt henne tillkommande morgongåfva och fördel i Daniel Larssons och hennes omförmäldte bo.» Kongl. Maj:ts dom utgafs den 3 Juni 1878. --- Källa: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.