---
citation: Naumanns tidskrift 1879 s. 252
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1879 s. 252
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1878-07-16
keywords:
  - Testamente
url: "https://ratiolex.se/naumann/1879/s-252/"
source: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1879 s. 252

Uti testamente tillförsäkrad eganderätt eller blott besittningsrätt. Ovisshet cm rätter arfvinge lefde och hvar han vistades.

---

Häradsdomaren A. P. Andersson och hans hustru Johanna Erika Wilhelmina Utter upprättade den 2 Januari 1873 ett testamente, så lydande: »Undertecknade äkta makar förklara härigenom vår yttersta och oföränderliga vilja

s. 253 Sida 253 i årgången börjar här

vara, att hvilkendera af oss den andre öfverlefver skall förblifva i full och orubbad besittning af hela värt gemensamma bo af hvad beskaffenhet det vara må, löst eller fast, att deröfver efter eget godtfinnande styra och råda, såsom öfver all annan dess lagligen förvärfvade egendom.»

Hustrun afled först och efterlemnade, enligt bouppteckningen, såsom sterbhusdelegare sin man jemte en syster, enkan Lovisa Ulrika Lönnqvist. Mannen bevakade testamentet, som delgafs enkan Lönnqvist.

Efter det mannen affidit, efterlemnande en dotter i ett föregående äktenskap, gift med landtbrukaren G. Svensson, uttog enkan Lönnqvist till Svartlösa här.rätt stämning å makarne Svensson, hvilka öfvertagit makarne Anderssons hela qvarlåtenskap, och yrkade, att testamentet, såsom innefattande stadgande endast om besittningsrätt, måtte förklaras icke utgöra hinder för enkan Lönnqvist att utbekomma sin arfslott i makarne Anderssons bo, samt makarne Svensson förty förpligtas att till enkan Lönnqvist genast utgifva hälften af verkliga behållningen i boet efter makarne Andersson, jemte 6 procent ränta derå från mannen Anderssons dödsdag den 20 September 1875 till dess full betalning skedde.

Under rättegången upplystes, att Johanna Erika Wilhelmina Utter före sitt äktenskap med Andersson varit gift med trädgårdsmästaren Fredrik Wallström och med honom haft en son med samma namn, hvilken icke funnits upptagen i bouppteckningen efter modren, men deremot i bouppteckningen efter mannen Andersson stått antecknad med tillägg: »numera myndig, hvilken vistades å okänd ort, i anledning hvaraf hans rätt bevakades af organisten S.»

Enkan Lönnqvist påstod, att Wallström vore död utan bröstarfvingar, hvadan hon således vore sin systers närmaste arfvinge, till bevis hvarom företeddes dels intyg af pastor i Hackås församling af Jemtlands län, af innehåll, att arbetaren Fredrik Wallström, hvilkens kyrkskrifningsort icke kunnat utrönas, affidit den 26 April 1870, dels bevis från Huddinge församling om Wallströms födelseår, äfvensom att han vid 4 års ålder med föräldrarne ditflyttat från Brännkyrka.

s. 254 Sida 254 i årgången börjar här

Makarne Svensson invände, att enkan Lönnqvist ingalunda med dessa intyg kunde anses hafva styrkt att Wallström afiidit, helst förstnämnda bevis icke lemnade någon upplysning om personens födelseår eller föräldrar.

Med anledning häraf åberopade enkan Lönnqvist den efter systern upprättade bouppteckning, som tydligt utvisade, att mannen Andersson ansett hennes son död.

Enkan Lönnqvist företedde vidare ett bref från pastor i Hackås, att Wallströms rätta hemvist icke kunnat utrönas, men att, med anledning af framstälda förfrågningar, ömsom Huddinge och Brännkyrka uppgifvits såsom hans födelseort, ehuru någon bestämd upplysning i berörda hänseende icke kunnat lemnas.

I dom den 28 April 1877 utlät sig här.r:n: att som ifrågakomne emellan A. P. Andersson och hans hustru J. E. W. Andersson, född Utter, den 2 Januari 1873 upprättade inbördes testamente, hvilket, sedan detsamma efter hustru Anders- .sons död blifvit af A. P. Andersson bevakadt, den 23 Augusti 1875 delgifvits Lovisa Ulrika Lönnqvist, föreskrefve, att hvilkendera af makarne, som den andra öfverlefde, skulle förblifva i full och orubbad besittning af hela gemensamma boet, af hvad beskaffenhet det än vore, löst eller fast, att deröfver efter eget godtfinnande styra och råda såsom öfver all annan dess lagligen förvärfvade egendom-, alltså och då A. P. Andersson vunnit eganderätt till sin bemälda aflidna hustrus lott i boet, samt Lovisa Ulrika Lönnqvist sålunda på grund af arfsrätt efter hustru J. E. W. Andersson icke i A. P. Anderssons efterlemnade bo kunde göra något anspråk gällande, ogillades Lovisa Ulrika Lönnqvists talan.

Enkan Lönnqvist vädjade till Svea hofrätt.

Hofr:n gillade i dom den 8 November 1877 här.- r:ns dom.

Enkan Lönnqvist fullföljde saken till Kongl. Maj:t.

N. Her. (konst. rev.sekr:ne Herslow, Lilienberg, föredragande, och Westman} yttrade i afgifvet betänkande: »Emedan ifrågavarande emellan A. P. Andersson och hans hustru J. E. W. Utter upprättade testamente, ehuru den efterlef-

s. 255 Sida 255 i årgången börjar här

vande medgifvits rättighet att efter eget godtfinnande styra och råda öfver hela det gemensamma boet såsom öfver all annan dess lagligen förvärfvade egendom, likväl icke kan anses innebära, att den först aflidna makans arfvingar skulle vara uteslutna från arfsrätt till egendom, som af den efterlefvande icke föryttrades, utan efter dess död funnes i boet qvar; ty och som upplyst är, att, i händelse J. E. W. Utters son i ett föregående äktenskap Fredrik Wallström, om hvilken i bouppteckningen efter A. P. Andersson antecknats, att han vistades å okänd ort, är såsom enkan Lönnqvist uppgifvit afliden, denna sistnämnda såsom syster till J E. W. Utter är hennes närmaste arfvinge, men det icke blifvit styrkt, att Fredrik Wallström aflidit, hemställer N. Rev. i underdånighet att Kongl. Maj:t, med ändring af hofr:ns dom hvad hüfvudsaken angår, måtte pröfva rättvist på det sätt bifalla käromålet, att enkan Lönnqvist på grund af 15 kap. 5 § Ä. B. förklaras berättigad att, emot borgen, som af här.- r:n godkännes, utbekomma den andel i qvarlåtenskapen efter A. P. Andersson, som vid lagligen förrättadt arfskifte kan varda J. E. W. Utters arfvingar tilldelad.»

Saken föredrogs den 27 Juni 1878 inför H. D.; och emedan upplyst vore, att J. E. W. Utter före sitt äktenskap med A. P. Andersson varit gift med trädgårdsmästaren F. Wallström och med honom haft en son; ty och som icke visadt vore, att den sistnämnde, hvilken, om han öfverlefvat sin moder, varit till arf efter henne närmare än enkan Lönnqvist, aflidit före modern, eller att de åtgärder blifvit iakttagna, som för det fall, att ovisst vore, om rätter arfvinge lefde och hvar han vistades, lagen i 15 kap. 5 § Ä. B., jemförd med K. F. den 30 Maj 1835, föreskrefve såsom vilkor för fjermare arfvinges rätt att träda till arf; vid hvilket förhållande enkan Lönnqvist för närvarande icke kunde anses behörig att på grund af sin skyldskap med J. E. W. Utter föra den af henne instämda talan; alltså och då följaktligen enkan Lönnqvists käromål ej bort komma under pröfning, blefvo domstolarnes beslut i sjelfva saken af H. D:s fleste

s. 256 Sida 256 i årgången börjar här

ledamöter (just.råden Södergren, frih. Leuhusen, Rabe, von Segebaden, Svedelius och Ostergren) undanröjda.

Just.rådet Huss pröfvade rättvist fastställa hof.r;ns dom.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 16 Juli 1878.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
