---
citation: Naumanns tidskrift 1879 s. 326
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1879 s. 326
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1878-09-11
keywords:
  - Byggnadsskyldighet
url: "https://ratiolex.se/naumann/1879/s-326/"
source: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1879 s. 326

Beträffande den »landssed» på Öland att församlingarna bygga och underhålla äfven sådana hus å deras kyrkherdars boställen, för hvilkas byggnad och vidmakthållande kyrkherdarne eljest enligt lag skulle svara.

---

Den 24 och 25 Juli 1877 hölls å Runstens församlings kyrkherdeboställe, i närvaro af församlings- och konsistoriiombud, af domare och nämnd i Ölands Norra Mot laga afoch tillträdessyn emellan kyrkherden O. Meléns sterbhusdelegare, afträdare, samt domkapitlet i Kalmar stift, tillträdare.

s. 327 Sida 327 i årgången börjar här

hvarvid, i afseende â boställets åbyggnader, hvilka utgjordes af boningshus, vedbod, spanmålsbod, brygghus, visthus, vagnsskjul, hemlighus, drängstuga, källare, en vester i gården belägen loglada om 84 fots längd, 35 fots bredd och 12 fots höjd, ett söder i gården liggande stenhus, innehållande fähus med 12 bås och stall med 3 spiltor, ett norr i gården varande stall och fähus samt ett svinhus, församlingens ombud anmärkte, att, ehuru församlingen dittills underhållit alla boställets hus, sådan skyldighet, hvad anginge de hus, som enligt Kongl. resolutionen på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 det tillkomme pastor att sjelf bygga och underhålla, dock ålegat Melén, som emottagit bostället utan att påkalla syn å husen, hvarför ombuden yrkade, att sterbhusdelegarne måtte kännas skyldige att ansvara för alla brister å pastors hus, och församlingen åtminstone i hvarje fall befrias från framtida byggnad och underhåll af samma hus.

Sterbhusdelegarne bestredo en sådan skyldighet, enär församlingen af gammal sedvänja städse underhållit berördahus, hvilka icke af församlingen genom laga syn öfverlemnats åt pastor.

Publika ombuden anmärkte vidare, att logladan på långt när icke försloge att rymma den säd och det foder, som skördades å bostället, hvarför de ansågo högeligen nödigt, att en ny loglada, inrymmande jemväl redskapshus och vagnsskjul, måtte uppföras.

Församlingens ombud genmälde, att de icke ansåge ny lada erforderlig, men att, om sådan skulle byggas, densamma borde af boställshafvaren uppföras, emedan 3/8 mtl af prestgården utgjordes af stomhemman, hvars bebyggande ålåge pastor. Skulle deremot icke kunna utrönas, huruvida stomhemman verkligen funnes, yrkade ombuden, att stenhusen söder i gården måtte till fähus användas, och stalloch fähusbyggnaden norr i gården till loglada, helst församlingen icke enligt Kongl. Resolutionen den 1 Augusti 1827 vore skyldig bygga ladugårdshus till större dimensioner än 84 fot i längd, 24 fot i bredd och 10 fot i höjd.

Sedan synerätten, efter å åbyggnaderne förrättad besigt-

s. 328 Sida 328 i årgången börjar här

ning, föreskrifvit åtskilliga förbättringar samt derjemte föreskrifvit, att vester i gärden emellan logladan och det norr i gärden belägna stall och fähus borde uppföras ytterligare en laduräcka af plank, 68 fot lång och till lika bredd och höjd med den gamla logladan, samt inredd till loge med 2 golf och redskapsskjul af 10 alnars längd, yttrade synerätten i slutligt utslag den 25 Juli 1877, att som församlingen af ålder byggt och underhållit alla boställets hus och icke någon del deraf till pastor efter vederbörlig syn i laga skick aflemnat, och det icke kunnat utrönas, huruvida stomhemman, hvars egor skulle vara med boställets sammanblandade, verkligen varit åt pastor anslaget, än mindre samma hemmans mantal och areal; alltså förpligtades församlingen att påsynade brister å hus och föreskrifven nybyggnad inom ett år derefer afhjelpa och verkställa, hvarefter församlingen, som befriades från att vidare bygga eller underhålla källare, drängstuga, vagnsskjul, redskapslider, svinhus, hemlighus, stenhuset söder i gården och norra logladan, fortfarande som hittills skulle bygga och underhålla boningshuset, brygghuset, spannmålsboden, bestående af vedboden jemte loftet deröfver, visthuset, södra logladan jemte det norr i gården belägna stall och fähus.

Församlingen anförde besvär hos Göta hofrätt och företedde åtskilliga handlingar för att derigenom styrka, att stomhemman varit åt pastor anslaget, samt yrkade, att då ostridigt vore, att detta hemman helt och hållet saknat åbyggnader, sterbhusdelegarne måtte varda ålagdt att bekosta ifrågavarande nybyggnad, enär såväl enligt lag som häfd och ortens sed det tillkomme pastor att bebygga stomhemman, samt dessutom de å bostället redan befintliga ladubyggnader voro tillräckliga för gårdsbrukets behof.

Sterbhusdelegarne bestredo stomhemmanets befintlighet och företedde åtskilliga handlingar till stöd för denna deras åsigt.

Hofr:n fann enligt utslag den 22 Januari 1878 skäl icke vara förebragt, ledande till ändring i synerättens beslut och utslag.

s. 329 Sida 329 i årgången börjar här

Ang. Jandtmätares skyldighet att redovisa för förrättningar. 320

Målet föredrogs den 11 September 1878 inför H. D., hvars fleste ledamöter (just.råden Carleson, von Hofsten, Lindhagen, Svedelius och Wedberg) funno skäl icke vara anfördt, som uti hofr:ns öfverklagade utslag kunde verka ändring.

Just.råden Naumann och Hernmarck yttrade: att, lika med domstolarne, just.råden väl ansåge det icke vara lagligen utredt att, på sätt â församlingens sida blifvit uppgifvet, en del af de egor, som under prestgården häfdades, tillhörde ett åt presten anslaget stomhemman; men enär, enligt 4 § i Kongl. Resolutionen på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 det ålåge, icke församlingen, utan boställshafvaren, att uppföra för boställets behof erforderlig lada med loge äfvensom redskapslider, samt den omständighet, att å ifrågavarande boställe samtliga husen hittills blifvit af församlingen byggda och underhållna, efter just.rådens uppfattning ej kunde emot församlingens nu gjorda bestridande medföra förpligtelse för densamma att verkställa .den, för inrymmande af boställets afkastning af säd och foder, utaf synerätten nödig ansedda nybyggnad af en loge jemte redskapsskjul, pröfvade just.råden skäligt att, med ändring af hofr:ns utslag derutinnan, befria församlingen från den henne ålagda skyldighet att omförmälda nybyggnad utföra; hvaremot i öfriga delar af målet öfverklagade utslaget af just.råden faststäldes.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
