--- citation: Naumanns tidskrift 1879 s. 579 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1879 s. 579 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1878-12-11 url: "https://ratiolex.se/naumann/1879/s-579/" source: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1879 s. 579 Ogilladt fiskaliskt åtal mot t. f. Borgmästaren i Eskilstuna för det han beräknat lösen för bevis om boupptecknings inlemnande och inregistrering, oaktadt, enligt öfverenskommelse mellan stadsfullmäktige och magistraten, boupptecknings- och delningsprocent derstädes icke utgår, --- 1875 den 11 Mars väcktes inom stadsfullmäktige i Eskilstuna motion: a) att magistratens procent af auktionsverket skulle ingå till stadskassan; b) att för bouppteckningar och arfskiften inom staden arfvode icke skulle hos sterbhusen uttagas; c) att magistraten, derom anmodad, skulle, utan afgift af sterbhusen, förrätta bouppteckning och delning i hus, som egde att sjelfve välja förrättningsmän; d) att ordinarie rådmans lön skulle bestämmas till 300 kr.; e) att borgmästaren hade att för mistad inkomst af bouppteckningar, arfskiften och auktionsverket uppbära ersättning af stadskassan med 530 kr. för år; och yttrades i motionen bland annat, att magistraten fortfarande borde förrätta bouppteckningar och skiften samt att borgmästaren vid bouppteckningsarvodets bortfallande torde blifva berättigad till afgift för boupptecknings inregistrering efter expeditionstaxan. 1875 den 12 April beslöto stadsfullmäktige att föreslå magistraten bifall till motionen, dock med den förändring, att mom. b) skulle erhålla följande lydelse: »för bouppteckningar och arfskiften inom staden, hvilka magistraten fortfarande förrättade, uttages ej arvode af sterbhuset». Vid sammanträde den 24 påföljde Maj vägrade magistraten att antaga den föreslagna aflösningen och föreslog i dess ställe, att magistraten icke skulle förrätta bouppteckningar och arfskiften och sålunda ej heller derför uppbära arvode, samt att rådmännens lön skulle bestämmas till 400 kr. och borgmästarens ersättning till 700 kr. för år. Sedan vederbörande utskott den 3 November 1875 före- s. 580 Sida 580 i årgången börjar här slagit aflösningssummornas höjande till 400 kr. för rådmännen och 700 kr. för borgmästaren, deribland äfven ersättning för auktionsprovision, och stadsfullmäktige den 5 i samma månad godkänt förslaget och inbjudit magistraten att biträda detsamma, ingick magistraten den 3 påföljde December på förslaget utom i fråga om auktionsverket, hvarefter den 28 samma månad den öfverenskommelse träffades, a) att för bouppteckningar och arfskiften inom staden, hvilka magistraten fortfarande förrättade, arvode icke skulle af sterbhusen uttagas; b) att magistraten, derom anmodad, skulle, utan afgift af sterbhusen, förrätta bouppteckning och delning jemväl i hus, som egde att välja förrättningsman; c) att ordinarie rådmans lön bestämdes till 400 kr. för år; d) att borgmästaren hade att för mistad inkomst af boupptecknings- och arfskiftesförrättningar uppbära ersättning af stadskassan med 700 kr. för år. 1877 den 15 Maj förrättade två rådmän bouppteckning efter handlanden J. L. Ekströms hustru; och för bouppteckningens inregistrering debiterade och uppbar t. f. borgmästaren S. Alm den 28 Maj s. å. 39 kr. 20 öre. Efter anmälan af Ekström hos riksdagens justitie-ombudsman, och uppå förordnande af denne, tilltalades Alm af advokatfiskalen T. A. Billbergh hos Svea hofrätt under yrkande, att som K. F. den 30 November 1855 angående expeditionslösen stadgade, att, då för boupptecknings- och arfskiftes förrättande boupptecknings- och delningsprocent egde rum, särskild lösen icke finge fordras för bevis om bouppteckningens inlemnande och inregistrering, samt, efter det den 28 December 1875 i Eskilstuna, der sådan boupptecknings- och delningsprocent dittills utgått, den öfverenskommelse blifvit emellan stadsfullmäktige och magistraten träffad, att från och med den 1 Januari 1876 tills vidare och intill dess efter ett år förut å någondera sidan skedd uppsägning annorlunda kunde varda bestämdt, för bouppteckningar och arfskiften, hvilka magistraten fortfarande skulle förrätta. s. 581 Sida 581 i årgången börjar här arvode ej finge uttagas af sterbhusen, hvaremot borgmästaren för mistad inkomst af boupptecknings- och arfskiftesförrättningar hade att uppbära ersättning af stadskassan med 700 kr. årligen samt ordinarie rådmanslön bestämdes till 400 kr. om året, v. här.höfdingen Alm, såsom t. f. borgmästare i nämnda stad, från och med år 1876 påfört vederbörande sterbhus lösen för bevis om bouppteckningars inlemnande och inregistrering och särskildt af handlanden Ekström med 39 kr. 20 öre uppburit lösen för en af rådst.r:ns i Eskilstuna deputerade den 15 Maj 1877 förrättad bouppteckning efter Ekströms hustru, men Alm, vid det förhållande, att boupptecknings- och delningsprocent, såsom icke i Eskilstuna i laga ordning afskaffad, utan endast efter enskild öfverenskommelse tills vidare utbytt mot annan till beloppet bestämd årlig inkomst, derstädes fortfarande egde rum, så att af magistraten vore beroende att när som helst göra sin rätt dertill gällande på sätt genom samma öfverenskommelse blifvit aftaladt, icke varit till lösen af ofvanberörda beskaffenhet lagligen berättigad, Alm måtte, för det han under utöfningen af borgmästare-embetet i Eskilstuna åren 1876—1877 påfört och af vederbörande sterbhus uppburit sådan lösen, dömas att böta, jemlikt 25 kap. 17, 21 och 22 §§ Strafflagen, äfvensom förpligtas att till ofvanbemälde Ekström, såsom denne fordrat, återbära ofvanberörda af honom erlagda lösen. Advokatfiskalen anförde vidare: Genom den träffade öfverenskommelsen vore bouppteckningsprocenten icke borttagen, utan förvandlad till en viss summa för år. Detta vore tydligt sagdt i fråga om borgmästaren. Då bouppteckningsprocenten sålunda icke upphört, qvarstode förbudet i 12 § af expeditionstaxan emot lösen för inregistrering af bouppteckning. Grunden för stadgandet vore ju den, att vederbörande genom uppteckningsprocenten redan fått full godtgörelse för besväret, hvilken grund stode qvar, då ju ersättningen för procenten vore lika god som procenten sjelf. Om meningen varit att lösen för inregistreringen skulle få upphöra,, hade förbehåll derom bort göras. s. 582 Sida 582 i årgången börjar här Alm medgaf, att han af Ekström likasom af andra personer under åren 1876 och 1877 uppburit lösen för inregistrering, hvartill han dock varit berättigad, dä i följd af öfverenskommelsen ingen bouppteckningsprocent utginge. Den bestämda vissa afgiften vore icke någon procent. Det vore ock magistratens mening, att borgmästaren skulle undfå denna lösen, hvilket framginge deraf, att hans lott icke gjorts till dubbel mot rådmännens eller 760 kr. utan blott till 700 kr. Deraf syntes, att den bestämda afgiften icke vore bouppteckningsprocent utan löneförhöjning. Något förbehåll hade icke härom bort göras, enär enligt 12 § af expeditionstaxan lösen finge utgå, så snart bouppteckningsprocent icke egde rum. I andra städer, såsom i Grenna, der magistraten förrättade bouppteckningar och icke undfinge uppteckningsprocent, toges inregistreringsäfgift. Advokatfiskalen anmärkte, att praxis i andra städer saknade betydelse, då icke visadt vore, att bruket derstädes vore riktigt, likasom ock, om fördelningen emellan magistratens ledamöter skett ojemnt, då borgmästaren förklarat sig dermed nöjd. Hofr:n yttrade i utslag den 2 April 1878: att emedan boupptecknings- och delningsprocent till följd af ofvanberörda emellan stadsfullmäktige och magistraten i Eskilstuna träffade öfverenskommelse icke vid den tid, åtalet afsåge, derstädes utgått, samt den omständighet, att ersättning för berörda procent af stadens medel tillagts magistraten, icke kunde medföra befrielse från den sterbhus åliggande skyldighet att, då sådan procent icke egde rum, för bevis om boupptecknings inregistrering utgifva stadgad lösen, funne hofr:n advokatfiskalens i målet förda talan icke kunna bifallas. Om detta utslag förenade sig assessoren Gripensköld, fiskalen, frih. J. Staël von Holstein, referent, och v. här.höfdingen A. H. Öländer. Från beslutet var v. häradshöfdingen Ryman skiljaktig och yttrade: »Efter min uppfattning har icke den inom staden Eskilstuna för boupptecknings och arfskiftes förrättande befintliga upptecknings- och delningsprocent upp- s. 583 Sida 583 i årgången börjar här hört att ega rum på grund af omförmälda emellan magistraten och stadsfullmäktige der i staden träffade öfverenskommelse, hvarigenom borgmästare och rådmän, mot skyldighet att utan arvode af sterbhusen förrätta bouppteckningar och arfskiften, tillerkänts vederlag för nämnde procent i vissa årliga belopp, som af stadskassan utgå; och som i allt fall, änskönt boupptecknings- och delningsprocenten sålunda under den tid öfverenskommelsen eger bestånd icke omedelbart utgår af sterbhusen, den dessa författningsenligt tillkommande rätt att åtnjuta befrielse från att erlägga lösen för bevis om boupptecknings inlemnande och inregistrering icke torde kunna dem beröfvas genom ett emellan magistraten och stadsfullmäktige träffadt aftal om sättet för sagde procents utgörande; alltså finner jag Alm icke hafva egt laglig rätt att under den tid han förvaltat borgmästare-embetet i Eskilstuna taga lösen för bevis om bouppteckningars inlemnande och inregistrering, i följd hvaraf, om än Alm, med afseende å hvad han i målet till sin ursäkt anfört, icke må anses hafva genom åtalade förfarandet gjort sig saker till ansvar efter de af åklagaren åberopade lagrum, jag likväl pröfvar rättvist döma Alm att till Ekström återbära livad denne i lösen för bevis om inregistreringen af bouppteckningen efter sin hustru till Alm erlagt med 39 kr. 20 öre.» Efter förordnande af justitieombudsmannen fullföljde advokatfiskalen målet till Kongl. Maj:t och anförde: Den i lag stadgade bouppteckningsprocenten vore ju ej upphäfd derigenom, att den från stadskassan utginge med ett visst belopp för året. Öfverenskommelsen afsåge att lemna magistraten ersättning, men ej att lemna något utöfver ersättningen. Såsom Alm fattat öfverenskommelsen, skulle staden ådragits en dubbel afgift, nemligen först vederlaget och sedan lösen. Uti infordrad förklaring åberopade Alm hvad förut i målet anförts äfvensom att magistraten vid löneförhöjningen afsagt sig rätt att uppbära bouppteckningsprocent; företeende Alm intyg af fyra rådmän i Eskilstuna, att, vid öfverläggning om aftalet med stadsfullmäktige, alla magistrats- s. 584 Sida 584 i årgången börjar här ledamöterne varit af den åsigt, att borgmästaren skulle genom inregistreringsafgiften få någon inkomst, motsvarande den högre godtgörelsen åt rådmännen. Målet föredrogs den 11 December 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden Södergren, Wretman, von Hofsten, Olivecrona, Lindhagen, Svedelius och Ostergren), dervid H. D. fann skäl icke vara anfördt, som kunde verka ändring i hofr:ns öfverklagade utslag. --- Källa: Naumanns tidskrift 1879, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.