---
citation: Naumanns tidskrift 1880 s. 21
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1880 s. 21
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1878-03-11
keywords:
  - Expropriationsnämnd
url: "https://ratiolex.se/naumann/1880/s-21/"
source: Naumanns tidskrift 1880, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1880 s. 21

Jäf mot ledamot i expropriationsnämnd, tillkommet innan nämndens utlåtande afgifvits, men först i Hofrätt anmäldt. K. F. den 14 April 8866, § 21.

---

Sedan Kongl. Maj:t förklarat Stockholms stad berättigad att för Klara Strandgatas framdragande genom qvarteret Lagerbärsträdet få exproprierad den för gatuläggningen nödiga del af tomten N:o 16 i nämnda qvarter, anhöll Stockholms stad genom dess ombudsman, efter uppdrag af drätselnämndens l:sta afdelning, om nämnds tillsättande och instämde tomtens égaré byggmästaren H. Hallström till Stockholms rådst.rätt under påstående, att han måtte inför nämnda

s. 22 Sida 22 i årgången börjar här

domstol utföra sin talan om ersättningens belopp och deltaga i val af nämnd.

Sedan Hallström utfört sin talan och staden förklarat sig villig lösa hela tomten, företogs den 4 Mars 1878 val af nämnd, dervid bland andra af staden utsågs direktören E. Fränckel.

Då något jäf hvarken anmäldes eller kunde utrönas, förklarades nämnden ojäfvig, hvarefter och sedan uteslutningar i behörig ordning egt rum, nämnden den 18 Mars 1878 aflade ed.

Härefter sammanträdde nämnden för värdering af tomten och afgaf den 18 April sitt utlåtande, hvilket genom rådst.r:ns beslut den 6 påföljde Maj förklarades skola lända till efterrättelse.

Administratorerne i Hallströms bo I. Hirsch, W. Ditzinger och O. Seippel samt fabrikören W. Wiklund, den sistnämnde såsom innehafvare af inteckningar i Hallströms tomt, hvilka icke kunnat ur löseskillingen till fullo gäldas, yrkade sedermera hos Svea hofrätt, att som, efter hvad de dåmera fått veta, Fränckel, sedan han blifvit vald till ledamot i nämnden, blifvit i Mars 1878 utsedd till stadsfullmäktig i Stockholm från den 1 derpåföljde April, och Fränckel sålunda egt i saken del då han den 18 i sistnämnda månad i nämndens utlåtande deltagit, berörda utlåtande och rättens beslut måtte upphäfvas och ärendet visas åter till rådst.r:n för ojäfvig nämnds tillsättande.

Klaganderne företedde transsumt af magistratens protokoll den 23 Mars 1878, enligt hvilket, vid föredragning af valprotokollen för 14—16 samt 21—22 Mars, befunnits, vid jemförelse af de för en hvar utförda röstetal, att Fränckel blifvit vald till stadsfullmäktig inom 2:dra valkretsen.

Uti infordrad förklaring bestred Stockholms stad berörda yrkande, enär, enligt 21 § i expropriationslagen, »hofrätt icke egde till pröfning upptaga jäf, som icke vid underrätt yppadt var, då nämnden sattes», hvartill komme, att jäfvet varit för handen redan då nämnden »sattes» eller den 18 Mars, vid hvilket tillfälle eden blifvit aflagd. Enligt

s. 23 Sida 23 i årgången börjar här

»transsumt af protokollet vid val af stadsfullmäktige för Stockholms 2:dra valkrets, hållet inför magistratens deputerade den 15 Mars 1878», hade Fränckel samma dag blifvit vald; och i allt fall kunde denne icke såsom stadsfullmäktig anses ega i saken del, då han ej kunde af densamma vänta större nytta eller skada än öfriga kommunens medlemmar.

Genom utslag den 25 September 1878 utlät sig hofr:n: att som klagandernes yrkande att nämndens utlåtande och rådst.r:ns beslut måtte undanrödjas grundade sig allenast derpå, att Fränckel, hvilken efter nämndens sättande blifvit vald till stadsfullmäktig och således skulle varit jäfvig, det oaktadt deltagit i nämnden, men, efter hvad handlingarne utvisade, jäfvet tillkommit redan den 15 Mars eller mera än en månad innan nämnden afgifvit sitt utlåtande, utan att klaganderne derförinnan eller sedermera innan rådst.r:ns beslut meddelades, vid rådst.r:n yppat detsamma, funne hofr:n, med afseende å grunderna till 21 § af K. F. den 14 April 1866, besvären icke kunna till pröfning upptagas.

Administratorerne jemte Hallström och Wiklund anförde hvar för sig besvär under samma yrkanden, som blifvit i hofr:n framstälda; yrkande Wiklund derjemte alternativt, att saken måtte till hofr.:n åter förvisas.

Administratorerne och Hallström ansågo ofvan åberopade 21 § af expropriationslagen icke vara tillämplig, då jäf tillkommit först efter nämndens sättande, och de varit fullkomligt okunniga om jäfvet; hvarjemte Wiklund erinrade, att utaf 3 § i nämnda lag, enligt hvilken redan innan uteslutningen egde rum ledamöterne skulle förklaras ojäfvige, torde följa, att pröfning af jäf efter det nämnden blifvit satt icke borde vid underrätt förekomma.

Stockholms stads ombudsman anmärkte, att 21 § tillkommit för att afklippa tillskapande af jäf sedan nämndens beslut blifvit kändt.

Målet föredrogs den 11 Mars 1878 inför H. D. (i närvaro af just.-råden Södergren, frih. Leuhusen, Wretman,

s. 24 Sida 24 i årgången börjar här

Naumann, Huss, Svedelius och Östergren); och fann H. D. skäl icke vara anfördt, som kunde verka ändring i hofr:ns öfverklagade utslag.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1880, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
