--- citation: Naumanns tidskrift 1880 s. 464 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1880 s. 464 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1879-11-13 keywords: - Bouppteckning url: "https://ratiolex.se/naumann/1880/s-464/" source: Naumanns tidskrift 1880, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1880 s. 464 Beträffande den fråga huruvida egendom, som afliden person efterlemnat utrikes, bör upptagas i bouppteckning, hvilken här i riket upprättas efter den aflidne och ingifves till svensk domstol. --- På derom gjord ansökning hade hofr:n öfver Skåne och Blekinge år 1860 på grund af läkarebetyg och enligt fränders tillstyrkan förklarat, att fröken Sofia Charlotta Magdalena von Blixen Finecke, född år 1823 af svenska föräldrar, skulle, hvad hennes i Sverige befintliga egendom anginge, stå under förmynderskap. Detta beslut blef den 6 November 1862 af Kongl. Maj:t faststäldt äfven på den grund, att det icke visats att fröken von Blixen Finecke upphört att vara svensk undersåte. Förmynderskapet utöfvades till en början af hennes svåger och derefter, sedan år 1872, af f. d. ryttmästaren friherre Otto Axel Povel Ramel, gift med fröken von Blixen Fineckes broders dotter Charlotte Antoinette Louise Ulrique von Blixen Finecke. Den 17 December 1878 afled fröken von Blixen Finecke s. 465 Sida 465 i årgången börjar här i staden Bromberg i Tyskland och efterlemnade utom andre arfvingar, förbemälda brorsdotter. Den 31 Mars 1879 förrättades i Lund af v. auditören M. Larsson bouppteckning å fröken von Blixen Fineckes i Sverige befintliga egendom, bestående af hvarjehanda svenska obligationer och fordringar. Egendomen uppgafs af friherre Ramel. Som särskild uppteckning och utredning af fröken von Blixen Fineckes i Tyskland befintliga qvarlåtenskåp pågick, beslöts att med arfskiftet skulle anstå. Den i Lund upprättade boförteckningen inlemnades af Larsson till hofr:n för inregistrering; men genom utslag den 5 Maj 1879 utlät sig hofr:n: att enär bouppteckningen, hvari endast upptoges värdet af den aflidnas i Sverige befintliga qvarlåtenskap, tillika utvisade, att den aflidna å annan ort efterlemnat egendom, men uppteckning och värdering deraf ej bifogats, funne hofr:n, som för närvarande ej kunde förordna om inregistrering af den ingifna bouppteckningen, med stöd af K. K. den 20 Sept. 1878 angående stämpelpappersafgiften, skäligt ålägga friherre Ramel att inom 2 månader, efter det han erhållit del af utslaget, till hofr:n inlemna behörig bouppteckning, såvidt anginge den aflidnas annorstädes befintliga qvarlåtenskap. Sedan friherre Ramel af detta utslag undfått del, ingaf han till hofr:n en skrift, deri han anförde, att han ej omhänderhaft den aflidnas i Tyskland efterlemnade egendom och följaktligen ej kunnat eller bort uppgifva densamma till uppteckning. Han vore ej heller berättigad eller pligtig att der föranstalta om bouppteckning, hvilken vederbörande myndighet redan skulle hafva ombesörjt, utan att han kunnat begära eller erhållit del deraf. Af dessa orsaker kunde han ej efterkomma hofr:ns föreskrift. Han vore förmyndare endast för hvad den aflidna vid dödsfallet egde i Sverige. Den af hofr:n åberopade författning vore ej tillämplig på egendom i främmande land. Den aflidna hade aldrig varit mantalsskrifven i Sverige eller ens någon tid vistats der. Hon vore född i Danmark och der myndig förklarad, hvarföre Naumann, Tidskr. f. laystifin. etc. 17:de årg. s. 466 Sida 466 i årgången börjar här hon under mera än 20 år varit bosatt i Bromberg. Der vore den aflidna upptagen i offentliga handlingarne, hvadan ock »Erbschaftssteuer» der ej allenast toges af hennes tyska qvarlåtenskap utan äfven fordrats af hvad hon i Sverige egt. Denna afgift, från hvilken befrielse ej vunnits, kunde ej undgås på annan grund än att den aflidna bevisligen varit svensk undersåte. Hofr:n fann denna skrift ej föranleda annat yttrande, än att friherre Ramel, om han ej åtnöjdes med hofr:ns utslag, egde deröfver anföra und. besvär. Friherre Ramel besvärade sig hos Kongl. Maj:t under anhållan att bouppteckningen måtte varda inregistrerad. Målet föredrogs den 13 November 1879 inför H. D., (i närvaro af just.råden Södergren, frih. Leuhusen, Wretman, Rabe, Olivecrona, Lindhagen och Hernmarck), dervid H. D:s fleste ledamöter förenade sig i det yttrande, att, enär klaganden icke hade lagligt åliggande att låta uppteckna den del af den aflidnas qvarlåtenskap, som funnes utom riket, blef hofr:ns öfverklagade beslut undanröjdt; och egde hofr:n att till förnyad pröfning upptaga frågan om inregistrering af den till hofr:n inlemmade bouppteckningen. Just.råden Rabe och Lindhagen yttrade: att de, efter hvad i målet blifvit upplyst, funne den af hofr:n åberopade omständigheten, att den aflidna skulle, utöfver hvad ifrågakomna bouppteckning upptoge, efterlemnat utrikes befintlig egendom, icke hafva utgjort lagligt hinder för inregistrering af bouppteckningen eller laglig anledning till det meddelade föreläggandet, i följd hvaraf det öfverklagade beslutet af hemälde justitieråd undanröjdes. --- Källa: Naumanns tidskrift 1880, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.