--- citation: Naumanns tidskrift 1880 s. 513 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1880 s. 513 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1879-12-17 url: "https://ratiolex.se/naumann/1880/s-513/" source: Naumanns tidskrift 1880, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1880 s. 513 I anledning af träffadt aftal om köp af vara (42 fat sprit), som skulle betalas genom godkännande af vexel, utställes vexeln genom misskrifning till högre belopp än vederborde. Köparen vägrar vexelns godkännande. Vexel-lagen af d. 23 aug. 1851, § 24. --- I stämning till Svartlösa häradsrätt yrkade handlanden Rudolf Jonas i St. Petersburg: att, enär han i December månad 1874 med »vin- och spirituosa-aktiebolaget» träffat aftal om försäljning af ett parti sprit, som skulle levereras i Reval och inlastas å en af bolaget befraktad ångare, så att denne erhölle full last, samt Jonas i följd deraf låtit å ångaren »Götha», som för bolagets räkning blifvit befraktad att afgå från Reval till Stockholm, inlasta dels under tiden emellan Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. I7:de årg. 33 s. 514 Sida 514 i årgången börjar här den 13 och 23 December nyssnämnda år 748 fat och dels sedermera, med anledning af särskild anmodan från bolaget, 42 fat såsom däckslast, eller tillhopa 790 fat sprit, men bolaget, som behörigen infriat de af Jonas för förstnämnda parti sprit utstälda vexlar, vägrat att gälda hvad för de 42 faten belöpte, bolaget alltså måtte förpligtas att till Jonas derför erlägga betalning mad 9,532 riksmark 8 pfennige jemte ränta. Jonas uppgaf, att betalningen för det försålda partiet skulle erläggas sålunda, att Jonas droge vexlar på Pontoppidan et c:ni i Hamburg, som emot erhållande af connossement accepterade vexlarne, hvilket jemväl skedde med de vexlar, som af Jonas utstäldes för de först inlastade 748 faten sprit. Då emellertid Jonas till Pontoppidan et c:ni öfversände konnossementen å de 42 fat, som sedermera levererades jemte de för dem dragna vexlar (i hvilka genom misskrifning summan upptagits till 10,515 riksmark 38 pfennige i stället för 9,532 riksmark: 8 pfennige), hade vin- och spirituosaaktiebolaget gifvit order till Pontoppidan et c:ni att dessa vexlar icke skulle accepteras, i följd hvaraf godkännande också vägrats. Bolaget bestred afseende å stämningen under förklarande, att detsamma icke mottagit mer än 748 fat, hvilka dessutom innehållit mindre sprit än vederbort. I ôfrigt hade Jonas vållat obehörigt uppskof med lastningen af fartyget, hvarigenom stor skada tillskyndats bolaget. Beträffande myckenheten af den sprit, som blifvit i fartyget inlastadt, företedde Jonas dels intyg från tullförvaltningen i Reval af den 3 December 1876, dels befälhafvarens å »Götha» märkrulla den 27 December 1874, och dels afskrift af en till Stockholms sjötullkammare ingifven anmälan från bolaget, deri uppgafs, att bolaget ämnade ändra destinationsorten för 790 fat, som inkommit med Götha, till Christiania, hvadan spritfaten komme att förblifva liggande i fartyget. Här.r:n meddelade dom den 27 April 1878, hvarigenom här.r:n dels af anförda skäl förklarade, att en af bolaget gjord anhållan om uppskof för bemötande af hvad veder- s. 515 Sida 515 i årgången börjar här parten anfört icke kunde bifallas, dels ock i ôfrigt yttrade: att enär ångaren Götha blifvit för vin- och spirituösa-aktiebolagets räkning befraktad att i December år 1874 från Reval till Stockholm föra den spritlast, hvarom i samma månad emellan aktiebolaget och Jonas slutats handel; enär genom det från tullförvaltningen i Reval utgifna intyg, att i December månad år 1874 med ångaren Götha, skepparen Isberg, från Reval utförts 790 ankaren spiritus, jemfördt med den af skepparen Isberg upprättade märkrulla öfver fartygets last, måste anses styrkt, att 790 fat spiritus blifvit i ångaren Götha för vin- och sprituosa-aktiebolagets räkning inlastade; enär vid sådant förhållande aktiebolagets invändning, att bolaget icke fått emottaga 790 fat sprit, icke förtjenade afseende; enär bolaget ej ens uppgifvit, än mindre visat, att någon del af faten vid inlastningen innehållit mindre sprit, än Jonas debiterat; och enär bolaget icke i saken framstält anmärkning emot de af Jonas i afgifven räkning påförda pris, ansåges vin- och spirituosa-aktiebolaget hafva varit skyldigt att till Jonas utgifva betalning för 790 fat sprit efter de pris, som i hans räkning upptagits, utgörande, jemte lemnadt fraktförskott, tillhopa 137,234 riksmark 24 pfennige, i följd hvaraf och då bolaget derå guldit allenast 127,702 riksmark 16 pfennige, bolaget förpligtades att till Jonas eller hans i sådant afseende befullmäktigade ombud, v. här.höfdingen O. A. Beckman, genast utgifva återstående 9,532 riksmark 8 pfennige, antingen i nämnda mynt eller i svenskt efter den kurs, som betalningsdagen å Stockholms börs högst gälde, jemte 5 procent årlig ränta derå från stämningsdagen till dess betalning skedde. Bolaget vädjade till Svea hofrätt under yrkande om målets återförvisning. Här.r:n hade nämligen felaktigt förfarit derutinnan att den, sedan Jonas vid 3:dje tinget ingifvit åtskilliga handlingar, vägrat bolaget rådrum för att granska dessa och förebringa motbevisning. Bolaget ansåge visserligen onödigt att förebringa vidare bevisning, men kunde dock icke underlåta att anmärka här.r:ns förfarande såsom för rättsskipningen vådligt. Bolaget hade icke emottagit s. 516 Sida 516 i årgången börjar här ifrågavarande 42 fat. Skepparen hade nämligen â ifrågavarande 42 fat utfärdat särskildt till order stäldt konnossement, hvilket aldrig kommit bolaget tillhanda. Först den 8 Januari 1875 hade skepparen fått veta, att firman Guillemot et Weylandt innehade konnossementet, hvilket Jonas till dem öfversändt. Sedan skepparen förgäfves protesterat emot fördröjd lossning, hade de 42 faten blifvit till gäldande af frakt och andra omkostnader å auktion försålde för 1,600 kr. till C. H. Backert, som den 28 April 1875 afyttrat desamma till bolaget, hvilket då först kommit i besittning af faten. Bolaget hade sålunda aldrig af Jonas bekommit ifrågavarande fat. Hofr:n pröfvade i dom den 31 December 1878 rättvist gilla här.r:ns dom. Bolaget fullföljde saken till Kongl. Maj:t under yrkande om sakens återförvisning i ändamål att styrka, att i Reval inlastats mindre sprit än fakturan upptoge, äfvensom att kärlen varit okrönta. Antagligen skulle bolaget, ehuru det härtill icke förbundit sig, hvilket Jonas icke heller visat, icke hafva emotsatt sig att liqvidera fakturabeloppet för de öfriga faten på samma sätt, om allt gått i god ordning. Men då så icke skedde, utan Jonas genom dröjsmålet bröt aftalet, och för ôfrigt till bolagets kännedom kom, att de inlastade 748 faten voro af dålig beskaffenhet samt att kröningen å desamma var osäker, så att antagas kunde att faten icke innehölle hvad kröningen utvisade, hade bolaget dragit i betänkande att på förhand, innan bolaget fått emottaga lasten, utbetala liqviden för det senare beloppet. Dessutom hade vexlarne varit utstälda å för högt belopp. Jonas bestred sakens återförvisning, under åberopande af hvad förut anfördt blifvit, samt anmärkte, att vexlarnes större belopp icke utgjort hinder för deras accepterande till rätta beloppet. Uppgiften att faten voro okrönta vore icke med sanna förhållandet öfverensstämmande. N. Rev. (rev.sekr. Herslow samt t. f. rev.sekr. Hasselrot och Dickson, föredragande) yttrade i afgifvet betänkande: »N. Rev. hemställer i underdånighet, att Kongl. Maj:t s. 517 Sida 517 i årgången börjar här ej måtte finna skäl att bifalla bolagets begäran om vittnesförhör eller sakens återförvisning till här.r:u; och emedan i saken blifvit upplyst, att Jonas, efter med bolaget slutad handel, låtit i Reval å fartyget »Götha» inlasta dels 748 fat sprit och dels, i anledning af särskild anmodan från bolaget, ytterligare 42 fat sprit, för hvilken sprit, enligt tullförvaltningens i Reval intyg uppgående till 2,744,859 ^1^ mått, äfvensom för jernfat och fraktförskott Jonas tillgodofört sig 137,234 riksmark 24 pfennige; att Jonas, hvilken vid öfversändande af konnossementet å berörda 748 fat sprit för motsvarande belopp 127,702 riksmark 16 pfennige dragit vexlar å handelshuset Pontoppidan et c:ni i Hamburg, som, enligt aftal med bolaget, godkänt vexlarne och tillstält bolaget konnossementet, derefter, med öfversändande till Pontoppidan et c:ni af konnossementet å ifrågavarande 42 fat sprit, å bemälda handelshus dragit vexlar för återstående belopp, hvilket dervid origtigt upptagits till 10,515 riksmark 38 pfennige i stället för 9,532 riksmark 8 pfennige, men att bolaget beordrat Pontoppidan et c:ni att icke godkänna sist berörda vexlar, i följd hvaraf bolaget ej heller erhållit det senare konnossementet; samt att af sådan anledning inträffat att, sedan vid fartygets ankomst till Stockholm ingen anmält sig till emottagande af berörda 42 fat sprit, dessa blifvit till gäldande af frakt och andra kostnader å auktion försålda; ty och som bolaget dess mindre egt fog att vägra emottaga dessa 42 fat sprit, som hvad bolaget till stöd för en sådan åtgärd uppgifvit, eller att Jonas skulle vållat att aflastningen i Reval dröjt längre än vederbort och att anledning skulle funnits till antagande det dessa och öfriga faten icke innehölle ofvan uppgifna myckenhet sprit, icke blifvit i någon mån styrkt, samt bolaget följaktligen ock saknat anledning att vägra vexlarnes godkännande till det belopp, hvarå de bort lyda, eller 9,532 riksmark: 8 pfennige; alltså och då vid sådant förhållande torde böra antagas, ej mindre att Jonas fullgjort hvad honom enligt aftalet ålegat, än äfven att bolaget sjelft varit vållande dertill, att konnossementet å ifråga- s. 518 Sida 518 i årgången börjar här varande 42 fat sprit ej kommit det tillhanda; hemställer N. Rev. i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa domstolarnes beslut.» Sedan handlingarne cirkulerat, företogs saken till afgörande den 11 November 1879 i Н. D., hvarvid, beträffande sökandebolagets anhållan om sakens återförvisande till här.- r:n eller vittnesförhör med uppgifne personer, N. Rev:s betänkande blef af H. D. bifallet. Vidkommande sjelfva saken, förenade sig H. D:s fleste ledamöter (just.råden Södergren, Wretman, Rabe och Wedberg) om följande yttrande: »Af handlingarne inhemtas, att, sedan sökandebolaget med Jonas träffat aftal om köp af en last sprit, Jonas i anledning deraf låtit i Reval å fartyget Götha, som skulle afgå till Stockholm och varit af sökandebolaget befraktadt, inlasta bland annat omstämda 42 fat sprit emot konnossement, stäldt till order; att Jonas i ändamål att indraga köpeskillingen för berörda 42 fat sprit utstält särskilda vexlar på handelshuset Pontoppidan et c:ni i Hamburg, men att sökandebolaget förvägrat godkännande af vexlarne, hvilket på grund deraf icke meddelats; samt att, då efter fartyget Göthas ankomst till Stockholm icke någon anmält sig till emottagande af omförmälda 42 fat sprit, fartygsbefälhafvaren låtit å offentlig auktion försälja desamma för utfående af frakt och åtskilliga ersättningar. Nu emedan ifrågavarande 42 fat sprit, derigenom att de äro vordne af Jonas i följd af det mellan honom och sökandebolaget träffade köpeaftalet inlastade, på sätt ofvan är nämndt, å fartyget Götha, icke kunna anses hafva blifvit till sökandebolaget levererade; ty och som, om ock antagas må, icke allenast att Jonas, såsom han påstått, egt enligt köpeaftalet att emot konnossementets öfverlemnande till handelshuset Pontoppidan et c:ni indraga köpeskillingen medelst vexlar å bemälda handelshus, utan ock att Jonas, efter hvad han uppgifvit, till Pontoppidan et c:ni öfversändt konnossementet med rätt att deröfver förfoga, i händelse Jonas’ s. 519 Sida 519 i årgången börjar här vexlar godkändes, sökandebolaget likväl, vid det upplysta förhållande, att de af Jonas dragna vexlar lydt å högre belopp än vederbort, icke varit pligtigt att låta berörda vexlar godkännas, samt bolaget följaktligen genom sin vägran af vexlarnes godkännande icke ådragit sig skyldighet att, äfven om bolaget ej erhölle konnossementet, godset betala; alltså och då icke visadt är, att konnossementet blifvit sökandebolaget tillstäldt, så att bolaget lagligen kunnat och egt godset från det dermed befraktade fartyget utbekomma, pröfvas rättvist att, med ändring af domstolarnes beslut, ogilla Jonas’ instämda talan.» Just.råden frih. Leuhusen, von Segebaden och Hernmarck voro ense om följande mening: »Af handlingarne inhemtas: att, sedan sökandebolaget med Jonas träffat aftal om köp af en last sprit, Jonas i anledning häraf låtit i Reval å fartyget Götha, som skulle afgå till Stockholm och varit af sökandebolaget befraktadt, inlasta bland annat omstämda 42 fat sprit, derå Jonas erhållit konnossement; att på grund af sökandebolagets order till handelshuset Pontoppidan et c:ni godkännande vägrats å de vexlar, som Jonas, i ändamål att indraga köpeskillingen för berörda 42 fat sprit, utstält på nämnda handelshus; samt att, i anseende dertill, att efter ångfartyget Göthas ankomst till Stockholm icke någon anmält sig till emottagande af ifrågavarande 42 fat sprit, dessa blifvit på fartygsbefälhafvarens begäran till gäldande af frakt och åtskilliga ersättningar å offentlig auktion försålda; och emedan hvad sökandebolaget till bemötande af Jonas’ fordringsanspråk invändt derom, att Jonas skulle vållat att aflastningen i Reval blifvit öfver den bestämda tiden fördröjd och att anledning skulle funnits till antagande af att de å Götha inlastade faten icke innehölle den af Jonas uppgifna myckenhet sprit, ej blifvit i någon mån styrkt; samt sökandebolaget ej heller ådagalagt något annat förhållande, som lagligen kunnat medföra rättighet för sökandebolaget att undandraga sig emottagandet af förenämnda af bolaget reqvirerade vara; ty och som den i saken åstadkomna utredning gifver tillförlitligt stöd åt Jo- s. 520 Sida 520 i årgången börjar här nas’ uppgift, att han enligt köpeaftalet egde att emot konnossementets öfverlemnande till Pontoppidan et c:ni indraga köpeskillingen medelst vexlar pä detta handelshus, samt att Jonas jemväl till Pontoppidan et c:ni öfversändt konnossement med rätt att deröfver förfoga i händelse Jonas’ vexlar godkändes; samt den omständighet att, efter hvad ostridigt är, de af Jonas dragna vexlarne lydt å tillhopa 10,515 riksmark 38 pfennige i stället för 9,532 riksmark 8 pfennige, med hänsyn till stadgandet i 24 § vexellagen, icke innefattat giltigt skäl för sökandebolaget att vägra vexlarnes godkännande till det belopp, hvarå de bort utställas; alltså och då sökandebolaget följaktligen måste anses sjelft varit vållande dertill, att konnossementet å meranämnda 42 fat sprit ej kommit det tillhanda, samt bolaget vid sådant förhållande ej kan undgå att, oaktadt godset blifvit, såsom ofvan förmäles, för andras räkning föryttradt, derför till Jonas erlägga den emellan parterna aftalade betalningen, varder det slut, N. Rev:s betänkande innehåller, gilladt.» Kongl. Maj:ts dom utgafs den 17 December 1879. --- Källa: Naumanns tidskrift 1880, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.