--- citation: Högsta domstolen, mål B 3440-24 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/nja/" type: DOM_ELLER_BESLUT decision_form: dom date: 2026-03-11 published: 2026-03-11 retrieved: 2026-09-08 case_numbers: - B 3440-24 - B 415-25 - B 2746-25 - B 4433-25 case_name: Knivinnehavet I–IV keywords: - Kniv - Artbrott - Befogat innehav - Domstolslokal - Knivförbud - Påföljdsval - Rubricering - Straffvärde lagrum: - 1 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål - 4 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål cites: - https://ratiolex.se/nja/2016/s-30/ - https://ratiolex.se/nja/2023/s-1052/ - https://ratiolex.se/nja/2024/s-335/ - https://ratiolex.se/nja/2025/s-834/ url: "https://ratiolex.se/nja/2026/mal-b-3440-24/" source: "https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/4659fcfd-b69b-4d93-aa0c-69fb3ad3a2ad" source_organization: Domstolsverket license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Högsta domstolen, mål B 3440-24 *Knivinnehavet I–IV* Frågor om ansvar, rubricering och påföljd i mål om innehav av kniv i gatumiljö respektive domstolslokaler (I–IV). --- s. 1 Sida 1 av 10 i domstolens handling - HÖGSTA DOMSTOLENS DOM · meddelad i Stockholm den 11 mars 2026 - Mål nr · B 3440-24 ## PARTER Klagande A.H. Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2024-04-04 i mål B 4522-23 ## DOMSLUT Högsta domstolen – som noterar att rätt lagrum är 4 § andra stycket lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål – ändrar s. 2 Sida 2 av 10 i domstolens handling på det sättet hovrättens dom att påföljden bestäms till penningböter, 1 200 kr. ## YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN A.H. har yrkat att han ska frikännas. Riksåklagaren har motsatt sig att hovrättens dom ändras. ## DOMSKÄL ### Bakgrund 1. A.H. skulle den 28 september 2023 närvara som åhörare vid en huvudförhandling i Jönköpings tingsrätt. Vid inpasseringskontrollen påträffades en fällkniv i hans ryggsäck. Han uppgav att han hade glömt kvar kniven där efter att han senast hade använt den. 2. Tingsrätten dömde A.H. för oaktsamt brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål till 50 dagsböter. Hovrätten har fastställt tingsrättens dom. ### Vad målet handlar om 3. Målet rör frågan hur ett oaktsamt innehav av kniv i domstolslokaler ska bedömas. ### Allmänt om brott mot knivförbudslagen 4. Knivar får inte innehas på allmän plats, inom vissa skolområden eller i fordon på allmän plats. Det gäller dock inte om innehavet med hänsyn till knivens art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat. (Se 1 § knivförbudslagen.) s. 3 Sida 3 av 10 i domstolens handling 5. Den som uppsåtligen bryter mot förbudet döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst två år. I ringa fall utgör gärningen inte brott. (Se 4 §.) 6. Förbudet syftar till att motverka att knivar kommer till användning vid våldsbrott (jfr prop. 1987/88:98 s. 6). Utanför förbudet faller ett sådant innehav av kniv som framstår som rimligt och naturligt i samhället. I förarbetena till lagen uttalas att förbudet bör tillämpas med förnuft och generositet, så att det inte med fog kan uppfattas som ett otillbörligt ingrepp i den personliga sfären (se prop. 1989/90:129 s.12). ### Befogat innehav 7. Innehav av en kniv får som regel anses vara befogat om den behövs för arbete eller fritidsaktiviteter. Detsamma gäller innehav på väg till eller från platsen för sådan verksamhet eller vid hemtransport av en inköpt kniv. Det kan därvid ha betydelse hur kniven förvaras eller är paketerad. (Jfr ”Kniven i handväskan” NJA 2016 s. 30.) 8. Vidare har knivens utformning betydelse för bedömningen av om innehavet är befogat. I de flesta fall måste exempelvis innehav av en mindre fickkniv, av typen pennkniv, godtas. Endast om det föreligger speciella omständigheter som gör att det finns en mera påtaglig risk för att kniven kommer att användas som vapen är innehav av sådana knivar avsedda att omfattas av förbudet. (Se prop. 1989/90:129 s. 21 och ”Multiverktyget” NJA 2023 s. 1052 p. 7.) s. 4 Sida 4 av 10 i domstolens handling ### Ansvarsfrihet för ringa fall 9. Regeln om ansvarsfrihet i ringa fall är tillämplig då knivinnehavet visserligen inte är befogat men ändå kan anses utgöra en mindre allvarlig överträdelse av förbudet. Ett exempel på en sådan situation är att det rör sig om oaktsamhet som visserligen är straffbar men som måste uppfattas som lindrig (se ”Kniven i handväskan” p. 28). 10. I oaktsamma fall av knivinnehav där det inte föreligger några försvårande omständigheter kan brottet många gånger anses som ringa. En bedömning måste dock göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, och då bör bland annat graden av oaktsamhet beaktas. ### Grovt brott 11. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det enligt 4 § tredje stycket särskilt beaktas om föremålet har innehafts i ett sammanhang där det kan befaras komma till användning vid brottsligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person, föremålet har varit av särskilt farlig beskaffenhet, innehavet, överlåtelsen eller saluhållandet har avsett flera föremål, eller gärningen på annat sätt har varit av särskilt farlig art. 12. Omständigheter som talar för att gärningen är av särskilt farlig art kan bland annat vara att gärningsmannen är påverkad av alkohol eller narkotika, ingår i en kriminell gruppering, tidigare visat sig vara beredd att ta till våld eller har vidtagit åtgärder för att kniven ska kunna bäras dold eller vara lätt tillgänglig. Det handlar alltså om förhållanden som typiskt sett är ägnade att påtagligt öka risken för att kniven kommer till brottslig användning. Även platsen för innehavet har betydelse för bedömningen, exempelvis när det handlar om en brottsutsatt plats eller om en plats som är särskilt skyddsvärd. (Jfr prop. 2021/22:192 s. 25 f.) s. 5 Sida 5 av 10 i domstolens handling ### Rubricering och bedömning av straffvärde 13. Utgångspunkten för rubricering av en gärning som är att hänföra till ett gradindelat brott är straffbestämmelsens utformning och de intressen som skyddas genom den. När det, som vid grovt brott mot knivförbudslagen, finns kvalifikationsgrunder som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt tar rubriceringen sin utgångspunkt i dessa omständigheter. Det är dock inte nödvändigt att bedöma brottet som grovt när någon av dessa föreligger. Inte heller är det uteslutet att döma för grovt brott i andra fall, men då krävs i princip att omständigheterna i det enskilda fallet framstår som försvårande i motsvarande grad som normalt gäller i de fall som anges i de särskilda kvalifikationsgrunderna. En samlad bedömning måste alltid göras. (Jfr ”Vinkelslipen” NJA 2024 s. 335 p. 4 och 5.) 14. Det finns ett nära samband mellan gradindelning och straffvärde- bedömning. Det beror på att gradindelningen inte kan göras utan att det sker en värdering av hur allvarlig brottsligheten är. Sambandet är särskilt tydligt i de fall där det inte finns några kvalifikationsgrunder angivna eller när dessa är allmänt hållna. (Jfr ”Vinkelslipen” p. 6.) 15. Vid bedömning av straffvärdet av ett brott mot knivförbudslagen ska som en utgångspunkt beaktas den fara som innehavet av kniv inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft (jfr 29 kap. 1 § andra stycket brottsbalken). 16. De omständigheter som läggs till grund för bedömningen måste vara täckta av gärningsmannens uppsåt eller, vid oaktsamhetsbrott, av hans eller hennes oaktsamhet. Det är åklagaren som ska bevisa de omständigheter som åberopas som försvårande. Samma beviskrav gäller som normalt tillämpas i brottmål. s. 6 Sida 6 av 10 i domstolens handling ### Straffskalor och straffmätning 17. Straffskalorna för normalgraden och för grovt brott mot knivförbudslagen skärptes 2022. Syftet var att åstadkomma en höjd straffnivå för allvarligare knivbrott. Det framhölls då att det höjda minimistraffet för grovt knivbrott också skapar ett utrymme för en i praktiken mer differentierad straffmätning vid brott av normalgraden, till exempel när brottet haft försvårande inslag men vid en helhetsbedömning ändå inte är att bedöma som grovt. Samtidigt infördes en särskild straffskala för oaktsamhetsbrott som motsvarar den tidigare straffskalan för normalbrottet. Avsikten var att straffskärpningarna skulle träffa endast uppsåtliga gärningar. (Jfr prop. 2021/22:192 s. 18 f.) 18. Det saknas mot denna bakgrund skäl att ändra den praxis som innebär att oaktsamma brott mot knivförbudslagen normalt bör leda till penningböter (jfr a. prop. s. 8). Är omständigheterna försvårande kan detta beaktas genom ett högre bötesbelopp eller genom att dagsböter döms ut. Endast i undantagsfall bör straffvärdet ligga på fängelsenivå. 19. För uppsåtliga brott av normalgraden bör straffet som utgångspunkt bestämmas till dagsböter (jfr a. prop. s. 14). Enstaka försvårande omständigheter av mindre allvarligt slag kan beaktas genom en höjning av antalet dagsböter. I allvarligare fall kan fängelse aktualiseras. Därvid bör hela utrymmet i straffskalan upp till minimistraffet för det grova brottet utnyttjas för att åstadkomma en nyanserad straffmätning, så att allvarligare fall bestraffas strängare än mindre allvarliga fall utan att några påtagliga tröskeleffekter uppstår (jfr a. prop. s. 19). 20. Minimistraffet för grovt brott mot knivförbudslagen är fängelse i sex månader. För att ett så strängt straff ska vara motiverat bör det krävas att omständigheterna är i hög grad försvårande. Så kan vara fallet om det s. 7 Sida 7 av 10 i domstolens handling föreligger flera omständigheter som talar för att det finns en påtaglig risk för att kniven ska komma till användning vid brott mot liv eller hälsa, eller om en enskild omständighet med särskild styrka talar för detta. ### Innehav av kniv i domstolars lokaler 21. Domstolars lokaler utgör en sådan särskilt skyddsvärd plats som enligt förarbetena kan tala för att ett där begånget brott mot knivförbudslagen ska bedömas som grovt (jfr prop. 2021/22:192 s. 26). 22. För att kunna eftersöka vapen och andra föremål, som kan användas för att begå brott som innebär allvarlig fara för någons liv eller hälsa, får säkerhetskontroll genomföras i domstolar. Kontrollen innebär att personer som ska besöka domstolen får kroppsvisiteras och väskor genomsökas. Om ett sådant föremål som avses i lagen påträffas, och det inte tas i beslag enligt rättegångsbalken, ska personen uppmanas att lämna föremålet ifrån sig för förvaring. Vägrar personen att göra det får han eller hon avlägsnas från domstolen. (Se 1, 5 och 7 §§ lagen, 1981:1064, om säkerhetskontroll i domstol.) 23. I lagen finns inte någon närmare definition av de föremål som får eftersökas. Det står emellertid klart att det handlar om en vidare krets av föremål än de som avses i knivförbudslagen. Såsom lagen tillämpas i praktiken torde besökare uppmanas att lämna ifrån sig även sådana tillhörigheter som är fullt legitima att föra med sig i andra sammanhang, men som är olämpliga att inneha i en domstolslokal, till exempel paraplyer, glasflaskor eller hårspray. 24. Mot denna bakgrund bör det särskilt skyddsvärda området inom en domstolslokal anses utgöras av de utrymmen som ligger innanför säkerhetskontrollen, när en sådan finns. En person som kommer till s. 8 Sida 8 av 10 i domstolens handling domstolen med ett föremål som får innehas på allmän plats men inte i domstolen ges på så sätt möjlighet att närma sig säkerhetskontrollen och där lämna ifrån sig föremålet. 25. Med en sådan avgränsning bör ett oaktsamt innehav av en kniv som upptäcks i säkerhetskontrollen inte bedömas strängare än om innehavet skett på annan allmän plats. Är det däremot så att någon uppsåtligen innehar en kniv och försöker passera säkerhetskontrollen utan att visa upp den, bör detta anses utgöra en försvårande omständighet som i vissa fall kan leda till att brottet är att bedöma som grovt (jfr a. prop. s. 26). ### Bedömningen i detta fall 26. A.H. har av oaktsamhet haft med sig en fällkniv med ett omkring sju cm långt knivblad till Jönköpings tingsrätt. Innehavet upptäcktes vid säkerhetskontrollen. Han har berättat att han hade lagt kniven i sin ryggsäck ungefär en månad tidigare för att han skulle skära bort grenar som sträckte sig in på en parkeringsplats. Den blev därefter kvar i ryggsäcken. Vid ett senare tillfälle, när han var på resa, upptäckte han kniven i ryggsäcken men glömde sedan på nytt bort att ta ur den. 27. Kniven utgör inte en sådan mindre fickkniv som normalt inte omfattas av knivförbudslagen (jfr p. 8). Inte heller kan innehavet bedömas som befogat av andra skäl. Det är i stället fråga om en sådan oaktsam gärning som träffas av lagens förbud. 28. Vid en samlad bedömning kan oaktsamheten inte anses så obetydlig att det är fråga om ett sådant ringa fall som inte utgör brott. A.H. ska därför dömas för oaktsamt brott mot knivförbudslagen (4 § andra stycket). Några försvårande omständigheter föreligger inte. Påföljden bör i enlighet med detta bestämmas till penningböter (jfr p. 18). s. 9 Sida 9 av 10 i domstolens handling 29. Hovrättens dom ska således ändras när det gäller påföljden. I avgörandet har deltagit justitieråden Anders Eka, Malin Bonthron, Eric M. Runesson (skiljaktig), Anders Perklev (referent) och Erik Sjöman. Föredragande har varit justitiesekreteraren Mikael Wibeck. s. 10 Sida 10 av 10 i domstolens handling ## SKILJAKTIG MENING Justitierådet Eric M. Runesson är skiljaktig i fråga om utgången och anför följande. Jag anser att punkterna 28–29 borde lyda: 28. Betydelsen av A.H.s glömska, vilken som utgångspunkt kan anses vara oaktsam, bör bedömas mot bakgrund av hans förklaring att kniven behövdes för ett återkommande behov av att beskära ett buskage vid en parkeringsplats. Kniven medfördes då fram och tillbaka hem. En sådan användning av ett verktyg medför för många människor en risk att någon distraktion gör att verktyget glöms kvar i en väska eller liknande efter avslutad användning. Den ytterligare oaktsamhet som består i att A.H. själv har sagt att han vid ett tillfälle upptäckte att han glömt att lägga ifrån sig kniven och att han på nytt glömt bort saken, bör inte ges någon avgörande betydelse mot bakgrund av den av lagstiftaren anbefallda generositeten kring innehavsförbudet (jfr p. 6). Kniven förvarades också på ett sådant sätt att risken för att den skulle komma att användas för våldsutövning får anses vara liten (jfr ”Kniven i handväskan” p. 30). Vid en samlad bedömning får det anses röra sig om ett ringa fall av knivinnehav (jfr p. 10). 29. Hovrättens dom ska således ändras och A.H. frikännas. Med den utgång målet har fått i skuldfrågan är jag ense med majoriteten i fråga om påföljd. s. 1 Sida 1 av 9 i domstolens handling - HÖGSTA DOMSTOLENS DOM · meddelad i Stockholm den 11 mars 2026 - Mål nr · B 415-25 ## PARTER Klagande M.V. Ombud och offentlig försvarare: Advokat E.Z. Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2024-12-12 i mål B 7251-24 s. 2 Sida 2 av 9 i domstolens handling ## DOMSLUT Högsta domstolen ändrar hovrättens dom på det sättet att M.V. döms för brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål enligt 1 § första stycket och 4 § första stycket samt att påföljden bestäms till villkorlig dom och 120 dagsböter om 50 kr. E.Z. ska få ersättning av allmänna medel för försvaret av M.V. i Högsta domstolen med 1 983 kr. Av beloppet avser 1 586 kr arbete och 396 kr 50 öre mervärdesskatt. Staten ska svara för kostnaden. ## YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN M.M. M.V. har yrkat att han ska dömas för oaktsamt brott och att påföljden ska lindras. Riksåklagaren har motsatt sig att hovrättens dom ändras. Högsta domstolen har meddelat det prövningstillstånd som framgår av punkten 3. ## DOMSKÄL ### Bakgrund 1. M.V. innehade den 22 augusti 2024 en kniv på allmän plats trots att det inte var befogat. 2. Tingsrätten dömde M.V. för grovt brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål och för ett fall av ringa narkotikabrott till fängelse i fyra månader. Tingsrätten fann utrett att M.V. begått gärningen med uppsåt, att han vid tillfället var påverkad av narkotika samt att kniven förvarats lättillgänglig. Som skäl för att rubricera s. 3 Sida 3 av 9 i domstolens handling brottet som grovt anförde tingsrätten därutöver att innehavet skett i centrala delar av Mölndal där det rört sig människor. Vid straffmätningen beaktade tingsrätten att M.V. endast var 19 år vid gärningen. Hovrätten har fastställt tingsrättens dom. 3. Högsta domstolen har med utgångspunkt i vad hovrätten funnit utrett rörande gärningen och M.V.s uppsåt till denna meddelat prövningstillstånd i fråga om rubricering och påföljd. ### Vad målet handlar om 4. Målet rör rubricering och straffmätning vid brott mot knivförbudslagen. ### Allmänt om brott mot knivförbudslagen 5. Knivar får inte innehas på allmän plats, inom vissa skolområden eller i fordon på allmän plats. Det gäller dock inte om innehavet med hänsyn till knivens art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat. (Se 1 § knivförbudslagen.) 6. Den som uppsåtligen bryter mot förbudet döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst två år. I ringa fall utgör gärningen inte brott. (Se 4 §.) 7. Förbudet syftar till att motverka att knivar kommer till användning vid våldsbrott (jfr prop. 1987/88:98 s. 6). Utanför förbudet faller ett sådant innehav av kniv som framstår som rimligt och naturligt i samhället. I förarbetena till lagen uttalas att förbudet bör tillämpas med förnuft och generositet, så att det inte med fog kan uppfattas som ett otillbörligt ingrepp i den personliga sfären (se prop. 1989/90:129 s.12). s. 4 Sida 4 av 9 i domstolens handling ### Befogat innehav 8. Innehav av en kniv får som regel anses vara befogat om den behövs för arbete eller fritidsaktiviteter. Detsamma gäller innehav på väg till eller från platsen för sådan verksamhet eller vid hemtransport av en inköpt kniv. Det kan därvid ha betydelse hur kniven förvaras eller är paketerad. (Jfr ”Kniven i handväskan” NJA 2016 s. 30.) 9. Vidare har knivens utformning betydelse för bedömningen av om innehavet är befogat. I de flesta fall måste exempelvis innehav av en mindre fickkniv, av typen pennkniv, godtas. Endast om det föreligger speciella omständigheter som gör att det finns en mera påtaglig risk för att kniven kommer att användas som vapen är innehav av sådana knivar avsedda att omfattas av förbudet. (Se prop. 1989/90:129 s. 21 och ”Multiverktyget” NJA 2023 s. 1052 p. 7.) ### Ansvarsfrihet för ringa fall 10. Regeln om ansvarsfrihet i ringa fall är tillämplig då knivinnehavet visserligen inte är befogat men ändå kan anses utgöra en mindre allvarlig överträdelse av förbudet. Ett exempel på en sådan situation är att det rör sig om oaktsamhet som visserligen är straffbar men som måste uppfattas som lindrig (se ”Kniven i handväskan” p. 28). 11. I oaktsamma fall av knivinnehav där det inte föreligger några försvårande omständigheter kan brottet många gånger anses som ringa. En bedömning måste dock göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, och då bör bland annat graden av oaktsamhet beaktas. ### Grovt brott 12. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det enligt 4 § tredje stycket särskilt beaktas om föremålet har innehafts i ett sammanhang där s. 5 Sida 5 av 9 i domstolens handling det kan befaras komma till användning vid brottsligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person, föremålet har varit av särskilt farlig beskaffenhet, innehavet, överlåtelsen eller saluhållandet har avsett flera föremål, eller gärningen på annat sätt har varit av särskilt farlig art. 13. Omständigheter som talar för att gärningen är av särskilt farlig art kan bland annat vara att gärningsmannen är påverkad av alkohol eller narkotika, ingår i en kriminell gruppering, tidigare visat sig vara beredd att ta till våld eller har vidtagit åtgärder för att kniven ska kunna bäras dold eller vara lätt tillgänglig. Det handlar alltså om förhållanden som typiskt sett är ägnade att påtagligt öka risken för att kniven kommer till brottslig användning. Även platsen för innehavet har betydelse för bedömningen, exempelvis när det handlar om en brottsutsatt plats eller om en plats som är särskilt skyddsvärd. (Jfr prop. 2021/22:192 s. 25 f.) ### Rubricering och bedömning av straffvärde 14. Utgångspunkten för rubricering av en gärning som är att hänföra till ett gradindelat brott är straffbestämmelsens utformning och de intressen som skyddas genom den. När det, som vid grovt brott mot knivförbudslagen, finns kvalifikationsgrunder som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt tar rubriceringen sin utgångspunkt i dessa omständigheter. Det är dock inte nödvändigt att bedöma brottet som grovt när någon av dessa föreligger. Inte heller är det uteslutet att döma för grovt brott i andra fall, men då krävs i princip att omständigheterna i det enskilda fallet framstår som försvårande i motsvarande grad som normalt gäller i de fall som anges i de särskilda kvalifikationsgrunderna. En samlad bedömning måste alltid göras. (Jfr ”Vinkelslipen” NJA 2024 s. 335 p. 4 och 5.) 15. Det finns ett nära samband mellan gradindelning och straffvärde- bedömning. Det beror på att gradindelningen inte kan göras utan att det sker en värdering av hur allvarlig brottsligheten är. Sambandet är särskilt tydligt s. 6 Sida 6 av 9 i domstolens handling i de fall där det inte finns några kvalifikationsgrunder angivna eller när dessa är allmänt hållna. (Jfr ”Vinkelslipen” p. 6.) 16. Vid bedömning av straffvärdet av ett brott mot knivförbudslagen ska som en utgångspunkt beaktas den fara som innehavet av kniv inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft (jfr 29 kap. 1 § andra stycket brottsbalken). 17. De omständigheter som läggs till grund för bedömningen måste vara täckta av gärningsmannens uppsåt eller, vid oaktsamhetsbrott, av hans eller hennes oaktsamhet. Det är åklagaren som ska bevisa de omständigheter som åberopas som försvårande. Samma beviskrav gäller som normalt tillämpas i brottmål. ### Straffskalor och straffmätning 18. Straffskalorna för normalgraden och för grovt brott mot knivförbudslagen skärptes 2022. Syftet var att åstadkomma en höjd straffnivå för allvarligare knivbrott. Det framhölls då att det höjda minimistraffet för grovt knivbrott också skapar ett utrymme för en i praktiken mer differentierad straffmätning vid brott av normalgraden, till exempel när brottet haft försvårande inslag men vid en helhetsbedömning ändå inte är att bedöma som grovt. Samtidigt infördes en särskild straffskala för oaktsamhetsbrott som motsvarar den tidigare straffskalan för normalbrottet. Avsikten var att straffskärpningarna skulle träffa endast uppsåtliga gärningar. (Jfr prop. 2021/22:192 s. 18 f.) 19. Det saknas mot denna bakgrund skäl att ändra den praxis som innebär att oaktsamma brott mot knivförbudslagen normalt bör leda till penningböter (jfr a. prop. s. 8). Är omständigheterna försvårande kan detta beaktas genom ett högre bötesbelopp eller genom att dagsböter döms ut. Endast i undantagsfall bör straffvärdet ligga på fängelsenivå. s. 7 Sida 7 av 9 i domstolens handling 20. För uppsåtliga brott av normalgraden bör straffet som utgångspunkt bestämmas till dagsböter (jfr a. prop. s. 14). Enstaka försvårande omständigheter av mindre allvarligt slag kan beaktas genom en höjning av antalet dagsböter. I allvarligare fall kan fängelse aktualiseras. Därvid bör hela utrymmet i straffskalan upp till minimistraffet för det grova brottet utnyttjas för att åstadkomma en nyanserad straffmätning, så att allvarligare fall bestraffas strängare än mindre allvarliga fall utan att några påtagliga tröskeleffekter uppstår (jfr a. prop. s. 19). 21. Minimistraffet för grovt brott mot knivförbudslagen är fängelse i sex månader. För att ett så strängt straff ska vara motiverat bör det krävas att omständigheterna är i hög grad försvårande. Så kan vara fallet om det föreligger flera omständigheter som talar för att det finns en påtaglig risk för att kniven ska komma till användning vid brott mot liv eller hälsa, eller om en enskild omständighet med särskild styrka talar för detta. ### Påföljdsval 22. Brott mot knivförbudslagen utgör, i fall där påföljden inte kan stanna vid böter, brott av sådan art som kan utgöra skäl att bestämma påföljden till fängelse även i fall där varken straffvärdet eller den tilltalades tidigare brottslighet utgör hinder mot att välja en icke frihetsberövande påföljd (se a. prop. s. 20). 23. Brottslighetens art kan i olika grad tala för att bestämma påföljden till fängelse. För flera brottstyper, bland annat misshandel, betyder detta att brottslighetens art inte hindrar att döma till villkorlig dom eller skyddstillsyn – i förekommande fall i kombination med skyldighet att fullgöra samhällstjänst – om straffvärdet endast uppgår till någon eller några månaders fängelse. Är straffvärdet så högt att det motsvarar fängelse i sex månader eller mer krävs det däremot mycket starka skäl för att s. 8 Sida 8 av 9 i domstolens handling bestämma påföljden till annat än ett fängelsestraff. (Se ”Koppleri och art” NJA 2025 s. 834 p. 9.) 24. Brott mot knivförbudslagen bör i detta hänseende anses jämförbara med misshandel av normalgraden. Brottslighetens art bör därför inte utgöra hinder mot att välja en icke frihetsberövande påföljd när straffvärdet endast uppgår till någon eller några månaders fängelse. ### Bedömningen i detta fall 25. Hovrätten har funnit utrett att M.V. på allmän plats uppsåtligen innehaft en fällkniv med ett ca tio cm långt knivblad, att han vid tillfället var påverkad av narkotika samt att kniven förvarats lättillgänglig. 26. Av utredningen i övrigt framgår att M.V. ingick i ett sällskap av omkring åtta personer som blev kontrollerade av polis när de sent på eftermiddagen befann sig på en gata utanför en förskola. Förutom dessa personer och poliserna fanns det inte så många människor på platsen. M.V. uppträdde lugnt och följde polisens instruktioner. Det har inte framkommit att han var märkbart påverkad av narkotika. Han visiterades vid två tillfällen innan kniven upptäcktes. 27. De omständigheter som hovrätten funnit utredda är visserligen försvårande men inte i sådan grad att brottet mot knivförbudslagen är att anse som grovt. Straffvärdet får, med beaktande även av det ringa narkotikabrottet, anses motsvara fängelse i två månader. 28. M.V. var 19 år vid gärningen. Han har tidigare vid två tillfällen gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott med böter som påföljd. Vid straffmätningen ska hans ålder beaktas. Något hinder mot att i stället för fängelse döma till en icke frihetsberövade påföljd föreligger inte. Denna bör bestämmas till villkorlig dom i kombination med böter. s. 9 Sida 9 av 9 i domstolens handling 29. Hovrättens dom ska ändras i enlighet med detta. I avgörandet har deltagit justitieråden Anders Eka, Malin Bonthron, Eric M. Runesson, Anders Perklev (referent) och Erik Sjöman. Föredragande har varit justitiesekreteraren Mikael Wibeck. s. 1 Sida 1 av 9 i domstolens handling - HÖGSTA DOMSTOLENS DOM · meddelad i Stockholm den 11 mars 2026 - Mål nr · B 2746-25 ## PARTER Klagande A.S. Ombud och offentlig försvarare: Advokat G.S. Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2025-02-28 i mål B 5324-24 s. 2 Sida 2 av 9 i domstolens handling ## DOMSLUT Högsta domstolen ändrar hovrättens dom och frikänner A.S. från åtalet, befriar honom från skyldighet att betala avgift till brottsofferfonden samt ogillar yrkandet om förverkande av den i beslag tagna kniven (Polismyndigheten, 2023-5000-BG52434.1). G.S. ska få ersättning av allmänna medel för försvaret av A.S. i Högsta domstolen med 6 939 kr. Av beloppet avser 5 551 kr arbete och 1 387 kr 75 öre mervärdesskatt. Staten ska svara för kostnaden. ## YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN A.S. har yrkat att han ska frikännas. Riksåklagaren har motsatt sig att hovrättens dom ändras. ## DOMSKÄL ### Bakgrund 1. A.S. skulle den 5 maj 2023 närvara som åhörare vid en huvudförhandling i Örebro tingsrätt. Vid säkerhetskontrollen påträffades en fällkniv i hans jackficka. Han uppgav att han hade glömt kvar kniven där efter att han senast hade använt den. 2. Tingsrätten dömde A.S. för oaktsamt brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål till 40 dagsböter samt förklarade kniven förverkad. Hovrätten har satt ned antalet dagsböter till 30, men i övrigt fastställt tingsrättens dom. ### Vad målet handlar om 3. Målet rör frågan när ett innehav av en kniv är att anse som befogat med beaktande bland annat av att kniven medförts till en domstol. s. 3 Sida 3 av 9 i domstolens handling ### Allmänt om brott mot knivförbudslagen 4. Knivar får inte innehas på allmän plats, inom vissa skolområden eller i fordon på allmän plats. Det gäller dock inte om innehavet med hänsyn till knivens art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat. (Se 1 § knivförbudslagen.) 5. Den som uppsåtligen bryter mot förbudet döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst två år. I ringa fall utgör gärningen inte brott. (Se 4 §.) 6. Förbudet syftar till att motverka att knivar kommer till användning vid våldsbrott (jfr prop. 1987/88:98 s. 6). Utanför förbudet faller ett sådant innehav av kniv som framstår som rimligt och naturligt i samhället. I förarbetena till lagen uttalas att förbudet bör tillämpas med förnuft och generositet, så att det inte med fog kan uppfattas som ett otillbörligt ingrepp i den personliga sfären (se prop. 1989/90:129 s.12). ### Befogat innehav 7. Innehav av en kniv får som regel anses vara befogat om den behövs för arbete eller fritidsaktiviteter. Detsamma gäller innehav på väg till eller från platsen för sådan verksamhet eller vid hemtransport av en inköpt kniv. Det kan därvid ha betydelse hur kniven förvaras eller är paketerad. (Jfr ”Kniven i handväskan” NJA 2016 s. 30.) 8. Vidare har knivens utformning betydelse för bedömningen av om innehavet är befogat. I de flesta fall måste exempelvis innehav av en mindre fickkniv, av typen pennkniv, godtas. Endast om det föreligger speciella omständigheter som gör att det finns en mera påtaglig risk för att kniven kommer att användas som vapen är innehav av sådana knivar avsedda att s. 4 Sida 4 av 9 i domstolens handling omfattas av förbudet. (Se prop. 1989/90:129 s. 21 och ”Multiverktyget” NJA 2023 s. 1052 p. 7.) ### Ansvarsfrihet för ringa fall 9. Regeln om ansvarsfrihet i ringa fall är tillämplig då knivinnehavet visserligen inte är befogat men ändå kan anses utgöra en mindre allvarlig överträdelse av förbudet. Ett exempel på en sådan situation är att det rör sig om oaktsamhet som visserligen är straffbar men som måste uppfattas som lindrig (se ”Kniven i handväskan” p. 28). 10. I oaktsamma fall av knivinnehav där det inte föreligger några försvårande omständigheter kan brottet många gånger anses som ringa. En bedömning måste dock göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, och då bör bland annat graden av oaktsamhet beaktas. ### Grovt brott 11. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det enligt 4 § tredje stycket särskilt beaktas om föremålet har innehafts i ett sammanhang där det kan befaras komma till användning vid brottsligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person, föremålet har varit av särskilt farlig beskaffenhet, innehavet, överlåtelsen eller saluhållandet har avsett flera föremål, eller gärningen på annat sätt har varit av särskilt farlig art. 12. Omständigheter som talar för att gärningen är av särskilt farlig art kan bland annat vara att gärningsmannen är påverkad av alkohol eller narkotika, ingår i en kriminell gruppering, tidigare visat sig vara beredd att ta till våld eller har vidtagit åtgärder för att kniven ska kunna bäras dold eller vara lätt tillgänglig. Det handlar alltså om förhållanden som typiskt sett är ägnade att påtagligt öka risken för att kniven kommer till brottslig användning. Även platsen för innehavet har betydelse för bedömningen, s. 5 Sida 5 av 9 i domstolens handling exempelvis när det handlar om en brottsutsatt plats eller om en plats som är särskilt skyddsvärd. (Jfr prop. 2021/22:192 s. 25 f.) ### Rubricering och bedömning av straffvärde 13. Utgångspunkten för rubricering av en gärning som är att hänföra till ett gradindelat brott är straffbestämmelsens utformning och de intressen som skyddas genom den. När det, som vid grovt brott mot knivförbudslagen, finns kvalifikationsgrunder som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt tar rubriceringen sin utgångspunkt i dessa omständigheter. Det är dock inte nödvändigt att bedöma brottet som grovt när någon av dessa föreligger. Inte heller är det uteslutet att döma för grovt brott i andra fall, men då krävs i princip att omständigheterna i det enskilda fallet framstår som försvårande i motsvarande grad som normalt gäller i de fall som anges i de särskilda kvalifikationsgrunderna. En samlad bedömning måste alltid göras. (Jfr ”Vinkelslipen” NJA 2024 s. 335 p. 4 och 5.) 14. Det finns ett nära samband mellan gradindelning och straffvärde- bedömning. Det beror på att gradindelningen inte kan göras utan att det sker en värdering av hur allvarlig brottsligheten är. Sambandet är särskilt tydligt i de fall där det inte finns några kvalifikationsgrunder angivna eller när dessa är allmänt hållna. (Jfr ”Vinkelslipen” p. 6.) 15. Vid bedömning av straffvärdet av ett brott mot knivförbudslagen ska som en utgångspunkt beaktas den fara som innehavet av kniv inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft (jfr 29 kap. 1 § andra stycket brottsbalken). 16. De omständigheter som läggs till grund för bedömningen måste vara täckta av gärningsmannens uppsåt eller, vid oaktsamhetsbrott, av hans eller hennes oaktsamhet. Det är åklagaren som ska bevisa de omständigheter som s. 6 Sida 6 av 9 i domstolens handling åberopas som försvårande. Samma beviskrav gäller som normalt tillämpas i brottmål. ### Straffskalor och straffmätning 17. Straffskalorna för normalgraden och för grovt brott mot knivförbudslagen skärptes 2022. Syftet var att åstadkomma en höjd straffnivå för allvarligare knivbrott. Det framhölls då att det höjda minimistraffet för grovt knivbrott också skapar ett utrymme för en i praktiken mer differentierad straffmätning vid brott av normalgraden, till exempel när brottet haft försvårande inslag men vid en helhetsbedömning ändå inte är att bedöma som grovt. Samtidigt infördes en särskild straffskala för oaktsamhetsbrott som motsvarar den tidigare straffskalan för normalbrottet. Avsikten var att straffskärpningarna skulle träffa endast uppsåtliga gärningar. (Jfr prop. 2021/22:192 s. 18 f.) 18. Det saknas mot denna bakgrund skäl att ändra den praxis som innebär att oaktsamma brott mot knivförbudslagen normalt bör leda till penningböter (jfr a. prop. s. 8). Är omständigheterna försvårande kan detta beaktas genom ett högre bötesbelopp eller genom att dagsböter döms ut. Endast i undantagsfall bör straffvärdet ligga på fängelsenivå. 19. För uppsåtliga brott av normalgraden bör straffet som utgångspunkt bestämmas till dagsböter (jfr a. prop. s. 14). Enstaka försvårande omständigheter av mindre allvarligt slag kan beaktas genom en höjning av antalet dagsböter. I allvarligare fall kan fängelse aktualiseras. Därvid bör hela utrymmet i straffskalan upp till minimistraffet för det grova brottet utnyttjas för att åstadkomma en nyanserad straffmätning, så att allvarligare fall bestraffas strängare än mindre allvarliga fall utan att några påtagliga tröskeleffekter uppstår (jfr a. prop. s. 19). s. 7 Sida 7 av 9 i domstolens handling 20. Minimistraffet för grovt brott mot knivförbudslagen är fängelse i sex månader. För att ett så strängt straff ska vara motiverat bör det krävas att omständigheterna är i hög grad försvårande. Så kan vara fallet om det föreligger flera omständigheter som talar för att det finns en påtaglig risk för att kniven ska komma till användning vid brott mot liv eller hälsa, eller om en enskild omständighet med särskild styrka talar för detta. ### Innehav av kniv i domstolars lokaler 21. Domstolars lokaler utgör en sådan särskilt skyddsvärd plats som enligt förarbetena kan tala för att ett där begånget brott mot knivförbudslagen ska bedömas som grovt (jfr prop. 2021/22:192 s. 26). 22. För att kunna eftersöka vapen och andra föremål, som kan användas för att begå brott som innebär allvarlig fara för någons liv eller hälsa, får säkerhetskontroll genomföras i domstolar. Kontrollen innebär att personer som ska besöka domstolen får kroppsvisiteras och väskor genomsökas. Om ett sådant föremål som avses i lagen påträffas, och det inte tas i beslag enligt rättegångsbalken, ska personen uppmanas att lämna föremålet ifrån sig för förvaring. Vägrar personen att göra det får han eller hon avlägsnas från domstolen. (Se 1, 5 och 7 §§ lagen, 1981:1064, om säkerhetskontroll i domstol.) 23. I lagen finns inte någon närmare definition av de föremål som får eftersökas. Det står emellertid klart att det handlar om en vidare krets av föremål än de som avses i knivförbudslagen. Såsom lagen tillämpas i praktiken torde besökare uppmanas att lämna ifrån sig även sådana tillhörigheter som är fullt legitima att föra med sig i andra sammanhang, men som är olämpliga att inneha i en domstolslokal, till exempel paraplyer, glasflaskor eller hårspray. s. 8 Sida 8 av 9 i domstolens handling 24. Mot denna bakgrund bör det särskilt skyddsvärda området inom en domstolslokal anses utgöras av de utrymmen som ligger innanför säkerhetskontrollen, när en sådan finns. En person som kommer till domstolen med ett föremål som får innehas på allmän plats men inte i domstolen ges på så sätt möjlighet att närma sig säkerhetskontrollen och där lämna ifrån sig föremålet. 25. Med en sådan avgränsning bör ett oaktsamt innehav av en kniv som upptäcks i säkerhetskontrollen inte bedömas strängare än om innehavet skett på annan allmän plats. Är det däremot så att någon uppsåtligen innehar en kniv och försöker passera säkerhetskontrollen utan att visa upp den, bör detta anses utgöra en försvårande omständighet som i vissa fall kan leda till att brottet är att bedöma som grovt (jfr a. prop. s. 26). ### Bedömningen i detta fall 26. A.S. har utan att vara medveten om det haft med sig en fällkniv med ett knappt fyra cm långt knivblad till Örebro tingsrätt. Kniven låg i fickan på hans ytterjacka. Innehavet upptäcktes vid säkerhetskontrollen. Han har berättat att han hade på sig jackan för första gången för säsongen och att kniven måste ha legat kvar i fickan sedan han under föregående säsong hade använt den vid fiske eller trädgårdsarbete. 27. Det är fråga om en sådan mindre fickkniv som är avsedd att omfattas av knivförbudet endast om det föreligger speciella omständigheter som gör att det finns en mera påtaglig risk för att kniven kommer att användas som vapen (se p. 8). Att A.S., omedveten om innehavet, hade med sig kniven när han skulle passera säkerhetskontrollen utgör inte en sådan omständighet (jfr p. 24 och 25). Inte heller i övrigt har det framkommit något som talar för att kniven skulle riskera att komma till brottslig användning. Innehavet har alltså inte omfattats av knivförbudet och är därmed inte straffbart. s. 9 Sida 9 av 9 i domstolens handling 28. A.S. ska därför frikännas från åtalet. Vid denna utgång saknas grund för att förverka kniven. I avgörandet har deltagit justitieråden Anders Eka, Malin Bonthron, Eric M. Runesson, Anders Perklev (referent) och Erik Sjöman. Föredragande har varit justitiesekreteraren Mikael Wibeck. s. 1 Sida 1 av 9 i domstolens handling - HÖGSTA DOMSTOLENS DOM · meddelad i Stockholm den 11 mars 2026 - Mål nr · B 4433-25 ## PARTER Klagande E.K. Ombud och offentlig försvarare: Advokat D.G. Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Övre Norrlands dom 2025-04-23 i mål B 224-25 s. 2 Sida 2 av 9 i domstolens handling ## DOMSLUT Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut. D.G. ska få ersättning av allmänna medel för försvaret av E.K. i Högsta domstolen med 9 913 kr. Av beloppet avser 7 930 kr arbete och 1 982 kr 50 öre mervärdesskatt. Staten ska svara för kostnaden. ## YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN E.K. har yrkat att tidigare utdömd påföljd ska anses omfatta även den i målet aktuella brottsligheten eller att påföljden i vart fall ska lindras. Riksåklagaren har motsatt sig att hovrättens dom ändras. ## DOMSKÄL ### Bakgrund 1. E.K. innehade den 20 juni 2024 en kniv på allmän plats trots att det inte var befogat. Han var vid samma tillfälle påverkad av cannabis och hade på sig två tabletter buprenorfin som är narkotika. 2. Tingsrätten dömde E.K. för uppsåtligt brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål och för två fall av ringa narkotikabrott till en månads fängelse. Tingsrätten beaktade att brotten var nyupptäckta i förhållande till en tidigare dom. Hovrätten har fastställt tingsrättens dom. ### Vad målet handlar om 3. Målet rör frågan om straffmätning för ett uppsåtligt brott mot knivförbudslagen av normalgraden. s. 3 Sida 3 av 9 i domstolens handling ### Allmänt om brott mot knivförbudslagen 4. Knivar får inte innehas på allmän plats, inom vissa skolområden eller i fordon på allmän plats. Det gäller dock inte om innehavet med hänsyn till knivens art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat. (Se 1 § knivförbudslagen.) 5. Den som uppsåtligen bryter mot förbudet döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst två år. I ringa fall utgör gärningen inte brott. (Se 4 §.) 6. Förbudet syftar till att motverka att knivar kommer till användning vid våldsbrott (jfr prop. 1987/88:98 s. 6). Utanför förbudet faller ett sådant innehav av kniv som framstår som rimligt och naturligt i samhället. I förarbetena till lagen uttalas att förbudet bör tillämpas med förnuft och generositet, så att det inte med fog kan uppfattas som ett otillbörligt ingrepp i den personliga sfären (se prop. 1989/90:129 s.12). ### Befogat innehav 7. Innehav av en kniv får som regel anses vara befogat om den behövs för arbete eller fritidsaktiviteter. Detsamma gäller innehav på väg till eller från platsen för sådan verksamhet eller vid hemtransport av en inköpt kniv. Det kan därvid ha betydelse hur kniven förvaras eller är paketerad. (Jfr ”Kniven i handväskan” NJA 2016 s. 30.) 8. Vidare har knivens utformning betydelse för bedömningen av om innehavet är befogat. I de flesta fall måste exempelvis innehav av en mindre fickkniv, av typen pennkniv, godtas. Endast om det föreligger speciella omständigheter som gör att det finns en mera påtaglig risk för att kniven s. 4 Sida 4 av 9 i domstolens handling kommer att användas som vapen är innehav av sådana knivar avsedda att omfattas av förbudet. (Se prop. 1989/90:129 s. 21 och ”Multiverktyget” NJA 2023 s. 1052 p. 7.) ### Ansvarsfrihet för ringa fall 9. Regeln om ansvarsfrihet i ringa fall är tillämplig då knivinnehavet visserligen inte är befogat men ändå kan anses utgöra en mindre allvarlig överträdelse av förbudet. Ett exempel på en sådan situation är att det rör sig om oaktsamhet som visserligen är straffbar men som måste uppfattas som lindrig (se ”Kniven i handväskan” p. 28). 10. I oaktsamma fall av knivinnehav där det inte föreligger några försvårande omständigheter kan brottet många gånger anses som ringa. En bedömning måste dock göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, och då bör bland annat graden av oaktsamhet beaktas. ### Grovt brott 11. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det enligt 4 § tredje stycket särskilt beaktas om föremålet har innehafts i ett sammanhang där det kan befaras komma till användning vid brottsligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person, föremålet har varit av särskilt farlig beskaffenhet, innehavet, överlåtelsen eller saluhållandet har avsett flera föremål, eller gärningen på annat sätt har varit av särskilt farlig art. 12. Omständigheter som talar för att gärningen är av särskilt farlig art kan bland annat vara att gärningsmannen är påverkad av alkohol eller narkotika, ingår i en kriminell gruppering, tidigare visat sig vara beredd att ta till våld eller har vidtagit åtgärder för att kniven ska kunna bäras dold eller vara lätt tillgänglig. Det handlar alltså om förhållanden som typiskt s. 5 Sida 5 av 9 i domstolens handling sett är ägnade att påtagligt öka risken för att kniven kommer till brottslig användning. Även platsen för innehavet har betydelse för bedömningen, exempelvis när det handlar om en brottsutsatt plats eller om en plats som är särskilt skyddsvärd. (Jfr prop. 2021/22:192 s. 25 f.) ### Rubricering och bedömning av straffvärde 13. Utgångspunkten för rubricering av en gärning som är att hänföra till ett gradindelat brott är straffbestämmelsens utformning och de intressen som skyddas genom den. När det, som vid grovt brott mot knivförbudslagen, finns kvalifikationsgrunder som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt tar rubriceringen sin utgångspunkt i dessa omständigheter. Det är dock inte nödvändigt att bedöma brottet som grovt när någon av dessa föreligger. Inte heller är det uteslutet att döma för grovt brott i andra fall, men då krävs i princip att omständigheterna i det enskilda fallet framstår som försvårande i motsvarande grad som normalt gäller i de fall som anges i de särskilda kvalifikationsgrunderna. En samlad bedömning måste alltid göras. (Jfr ”Vinkelslipen” NJA 2024 s. 335 p. 4 och 5.) 14. Det finns ett nära samband mellan gradindelning och straffvärde- bedömning. Det beror på att gradindelningen inte kan göras utan att det sker en värdering av hur allvarlig brottsligheten är. Sambandet är särskilt tydligt i de fall där det inte finns några kvalifikationsgrunder angivna eller när dessa är allmänt hållna. (Jfr ”Vinkelslipen” p. 6.) 15. Vid bedömning av straffvärdet av ett brott mot knivförbudslagen ska som en utgångspunkt beaktas den fara som innehavet av kniv inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft (jfr 29 kap. 1 § andra stycket brottsbalken). s. 6 Sida 6 av 9 i domstolens handling 16. De omständigheter som läggs till grund för bedömningen måste vara täckta av gärningsmannens uppsåt eller, vid oaktsamhetsbrott, av hans eller hennes oaktsamhet. Det är åklagaren som ska bevisa de omständigheter som åberopas som försvårande. Samma beviskrav gäller som normalt tillämpas i brottmål. ### Straffskalor och straffmätning 17. Straffskalorna för normalgraden och för grovt brott mot knivförbudslagen skärptes 2022. Syftet var att åstadkomma en höjd straffnivå för allvarligare knivbrott. Det framhölls då att det höjda minimistraffet för grovt knivbrott också skapar ett utrymme för en i praktiken mer differentierad straffmätning vid brott av normalgraden, till exempel när brottet haft försvårande inslag men vid en helhetsbedömning ändå inte är att bedöma som grovt. Samtidigt infördes en särskild straffskala för oaktsamhetsbrott som motsvarar den tidigare straffskalan för normalbrottet. Avsikten var att straffskärpningarna skulle träffa endast uppsåtliga gärningar. (Jfr prop. 2021/22:192 s. 18 f.) 18. Det saknas mot denna bakgrund skäl att ändra den praxis som innebär att oaktsamma brott mot knivförbudslagen normalt bör leda till penningböter (jfr a. prop. s. 8). Är omständigheterna försvårande kan detta beaktas genom ett högre bötesbelopp eller genom att dagsböter döms ut. Endast i undantagsfall bör straffvärdet ligga på fängelsenivå. 19. För uppsåtliga brott av normalgraden bör straffet som utgångspunkt bestämmas till dagsböter (jfr a. prop. s. 14). Enstaka försvårande omständigheter av mindre allvarligt slag kan beaktas genom en höjning av antalet dagsböter. I allvarligare fall kan fängelse aktualiseras. Därvid bör hela utrymmet i straffskalan upp till minimistraffet för det grova brottet s. 7 Sida 7 av 9 i domstolens handling utnyttjas för att åstadkomma en nyanserad straffmätning, så att allvarligare fall bestraffas strängare än mindre allvarliga fall utan att några påtagliga tröskeleffekter uppstår (jfr a. prop. s. 19). 20. Minimistraffet för grovt brott mot knivförbudslagen är fängelse i sex månader. För att ett så strängt straff ska vara motiverat bör det krävas att omständigheterna är i hög grad försvårande. Så kan vara fallet om det föreligger flera omständigheter som talar för att det finns en påtaglig risk för att kniven ska komma till användning vid brott mot liv eller hälsa, eller om en enskild omständighet med särskild styrka talar för detta. ### Påföljdsval 21. Brott mot knivförbudslagen utgör, i fall där påföljden inte kan stanna vid böter, brott av sådan art som kan utgöra skäl att bestämma påföljden till fängelse även i fall där varken straffvärdet eller den tilltalades tidigare brottslighet utgör hinder mot att välja en icke frihetsberövande påföljd (se a. prop. s. 20). 22. Brottslighetens art kan i olika grad tala för att bestämma påföljden till fängelse. För flera brottstyper, bland annat misshandel, betyder detta att brottslighetens art inte hindrar att döma till villkorlig dom eller skyddstillsyn – i förekommande fall i kombination med skyldighet att fullgöra samhällstjänst – om straffvärdet endast uppgår till någon eller några månaders fängelse. Är straffvärdet så högt att det motsvarar fängelse i sex månader eller mer krävs det däremot mycket starka skäl för att bestämma påföljden till annat än ett fängelsestraff. (Se ”Koppleri och art” NJA 2025 s. 834 p. 9.) 23. Brott mot knivförbudslagen bör i detta hänseende anses jämförbara med misshandel av normalgraden. Brottslighetens art bör därför inte utgöra s. 8 Sida 8 av 9 i domstolens handling hinder mot att välja en icke frihetsberövande påföljd när straffvärdet endast uppgår till någon eller några månaders fängelse. ### Bedömningen i detta fall 24. E.K. har i enlighet med hovrättens dom gjort sig skyldig till uppsåtligt brott mot knivförbudslagen av normalgraden. Av utredningen framgår att han på allmän plats hade på sig en slidkniv med ett ca elva cm långt knivblad. Han bar kniven nedstucken i byxlinningen på ett sätt som gjorde att den var mycket lätt tillgänglig. Vid tillfället var han tydligt narkotikapåverkad och han hade narkotika på sig. 25. Vid en sammantagen bedömning får omständigheterna anses vara i förhållandevis hög grad försvårande. Straffvärdet för brottet mot knivförbudslagen bör därför anses uppgå till fängelse i åtminstone tre månader. De två ringa narkotikabrott som han därutöver döms för har endast marginell betydelse för det sammanlagda straffvärdet. 26. Utöver den nu aktuella brottsligheten förekommer E.K. under nio avsnitt i belastningsregistret. Han dömdes den 18 mars 2024 för bland annat brott mot knivförbudslagen till dagsböter. Därefter dömdes han den 26 juni 2024, alltså en knapp vecka efter att de nu aktuella brotten begicks, till fängelse i tre månader för bland annat brott mot knivförbudslagen som hade begåtts i mars samma år. Straffvärdet för de nu aktuella brotten – som alltså är att betrakta som nyupptäckta – är inte utan nämnvärd betydelse i förhållande till den senaste domen (jfr 34 kap. 3 § första stycket brottsbalken). Ny påföljd ska därför bestämmas för de tillkommande brotten (jfr 1 § första stycket). 27. Påföljden bör vara fängelse även för den nyupptäckta brottsligheten. Tingsrätten och hovrätten har med beaktande av att påföljderna tillsammans inte ska överstiga vad som skulle ha dömts ut för den samlade s. 9 Sida 9 av 9 i domstolens handling brottsligheten bestämt fängelsestraffets längd till en månad (jfr 34 kap. 2 §). Det saknas skäl att sätta detta lägre. 28. Hovrättens dom ska därför fastställas. I avgörandet har deltagit justitieråden Anders Eka, Malin Bonthron, Eric M. Runesson, Anders Perklev (referent) och Erik Sjöman. Föredragande har varit justitiesekreteraren Mikael Wibeck. --- Källa: Domstolsverkets rättspraxisdatabas. Kontrollera mot originalet innan avgörandet åberopas: https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/4659fcfd-b69b-4d93-aa0c-69fb3ad3a2ad