AD 2025 nr 23

s. 1 Sida 1 av 32 i domstolens handling

• ARBETSDOMSTOLEN
• Dom nr 23/25 · Mål nr B 118/23

Tvisten har rört frågan om det funnits laglig grund för att avskeda eller säga upp en handläggare vid Försäkringskassan som i en egen ansökan om bostadsbidrag underlåtit att under bidragsperioden anmäla ändrade för- hållanden av betydelse för bedömningen av rätten till bostadsbidrag. Parterna har även tvistat om Försäkringskassans avskedande har grundats på omständigheter som Försäkringskassan känt till mer än två månader före underrättelse om tilltänkt avskedande, dvs. om Försäkringskassan åsidosatt den s.k. tvåmånadersfristen och om rättegångskostnadernas fördelning i tingsrätten.

Arbetsdomstolen har funnit att den anställde allvarligt åsidosatte sina skyldigheter genom att vid upprepade tillfällen underlåta att anmäla ändrade förhållanden av betydelse för rätt till bostadsbidrag och därmed felaktigt fått bostadsbidrag utbetalat. Försäkringskassans verksamhet ställer höga krav på förtroende och att Försäkringskassans anställda både i och utanför arbetet agerar korrekt och omdömesgillt. Att en handläggare hos Försäkringskassan agerat på ett sätt som medfört krav på återbetalning och polisanmäld miss- tanke om bidragsbrott, påverkade inte bara Försäkringskassans förtroende för den anställde, utan också allmänhetens förtroende för Försäkrings- kassans verksamhet. Arbetsdomstolen har funnit att handläggarens agerande orsakade en så allvarlig förtroendeskada att handläggaren därigenom grovt åsidosatte sina åligganden mot Försäkringskassan. Försäkringskassan hade därmed laglig grund att avskeda handläggaren från anställningen. Arbets- domstolen fann därtill att Försäkringskassan inte hade brutit mot tvåmåna- dersfristen och domstolen beslutade att rättegångskostnaderna i tingsrätten ska betalas med tillämpning av huvudregeln, att förlorande part ska ersätta motpartens rättegångskostnad. Arbetsdomstolen fastställde därmed tingsrättens dom.

s. 2 Sida 2 av 32 i domstolens handling

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 23/25
2025-04-25 Mål nr B 118/23
Stockholm

KLAGANDE A.P. Ombud och rättshjälpsbiträde: advokaten Anders Sjögren, Advokatbyrån Bodström & Partners Stockholm AB, Box 3431, 103 68 Stockholm

MOTPART Staten genom Försäkringskassan, 202100-5521, 103 51 Stockholm Ombud: biträdande chefsjuristen Carl Durling, Arbetsgivarverket, Mäster Samuelsgatan 60, 111 21 Stockholm

SAKEN ogiltigförklaring av avskedande

ÖVERKLAGAD DOM Borås tingsrätts dom den 24 november 2023 i mål nr T 3261-22

Tingsrättens dom, se bilaga.

Bakgrund

A.P. är jurist och var anställd hos Försäkringskassan som försäkringshandläggare. Under sin anställning gjorde hon en ansökan om bostadsbidrag som Försäkringskassan beviljade. Sedan det kommit till Försäkringskassans kännedom att A.P. under bidragsperioden hade underlåtit att anmäla ändrade förhållanden av betydelse för bedömningen av rätten till bostadsbidraget, avskedade Försäkringskassan A.P. från anställningen den 31 augusti 2022.

s. 3 Sida 3 av 32 i domstolens handling

I den överklagade domen fann tingsrätten att laga grund för avskedande förelegat, eftersom A.P. handlat på ett sätt som medfört att För- säkringskassans förtroende för henne som anställd förbrukats, när hon i egenskap av bidragstagare, underlåtit att anmäla ändrade förhållanden av betydelse för bedömningen av hennes rätt till bostadsbidrag. Tingsrätten fann även att avskedandet hade grundats på uppgifter som blivit kända för Försäkringskassan inom den s.k. tvåmånadersfristen. Tingsrätten ogillade därför A.P:s talan och förpliktade henne att betala staten genom Försäkringskassans (staten) rättegångskostnader samt fastställde ersättning enligt rättshjälpslagen.

Yrkanden m.m.

A.P. har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ska bifalla hennes i tingsrätten förda talan och befria henne från skyldigheten att ersätta statens rättegångskostnad i tingsrätten. Om Arbetsdomstolen inte skulle bifalla hennes i tingsrätten förda talan i sak, har A.P. yrkat att Arbetsdomstolen i första hand ska förordna att vardera part ska stå sin rättegångskostnad i tingsrätten och i andra hand att Arbetsdomstolen ska sätta ned statens rättegångskostnad till ett skäligt belopp.

Staten har motsatt sig ändring av tingsrättens dom och har i förhållande till tingsrättens dom förtydligat att staten inte kan vitsorda något ekonomiskt skadestånd efter den 3 januari 2023, eftersom A.P. varit sjukskriven sedan den 4 januari 2023 och därefter, från den 1 maj 2023, inte stått till arbetsmarknadens förfogande.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdom- stolen.

Målet har avgjorts utan huvudförhandling. Parterna har åberopat samma bevisning som i tingsrätten. A.P. har i Arbetsdomstolen också åberopat ett tjänstgöringsintyg. Arbetsdomstolen har tagit del av den muntliga bevisningen genom uppspelning av tingsrättens ljud- och bildupptagningar.

s. 4 Sida 4 av 32 i domstolens handling

Parternas talan

Parterna har till stöd för sin talan åberopat samma grunder och utvecklat talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten, varvid parternas grunder kan sammanfattas enligt följande.

Statens grunder

Det fanns laga skäl enligt 18 § anställningsskyddslagen för avskedandet av A.P. A.P. har grovt åsidosatt sina åligganden mot sin arbetsgivare genom att hon, sedan hon beviljats bostadsbidrag, låtit bli att anmäla ändrade uppgifter av betydelse för bedömningen av rätten till bostadsbidrag till Försäkringskassan, som var hennes anställningsmyndighet. Den s.k. tvåmånadersfristen i 18 § andra stycket anställningsskyddslagen iakttogs vid avskedandet.

Under alla förhållanden fanns det saklig grund för uppsägning av A.P. enligt 7 § anställningsskyddslagen, i den lydelse som gällde vid tidpunkten för avskedandet, och tvåmånadersfristen iakttogs. Det har inte varit skäligt att kräva att Försäkringskassan skulle omplacera A.P. till ett annat arbete hos sig.

Det saknas skäl att frångå huvudregeln om att förlorande part ska stå för motpartens rättegångskostnad. Den ersättning för rättegångskostnad i tings- rätten som staten tillerkänts är skälig.

A.P:s grunder

Försäkringskassan avskedade henne utan att det ens förelåg saklig grund för uppsägning, då hon av misstag låtit bli att anmäla ändrade uppgifter till För- säkringskassan avseende sitt bostadsbidrag. Försäkringskassan orsakade henne genom avskedandet ideell och ekonomisk skada i form av förlorad inkomst.

s. 5 Sida 5 av 32 i domstolens handling

De omständigheter som Försäkringskassan grundade avskedandet på var kända för Försäkringskassan i mer än två månader före underrättelsen om tilltänkt avskedande.

Eftersom A.P. haft skälig anledning att få sin sak prövad, och måste kunna få en rättslig prövning utan att riskera att betala höga rättegångskostnader, ska vardera parten stå sin rättegångskostnad i tingsrätten. I vart fall ska Arbetsdomstolen sätta ned statens rättegångskostnad i tingsrätten till ett skäligt belopp.

Tvisten

Tvisten gäller frågan om det har förelegat laglig grund för avskedandet, eller saklig grund för uppsägning, av A.P. Tvist föreligger även om avskedandet har grundats på omständigheter som Försäkringskassan känt till mer än två månader före underrättelsen om tilltänkt avskedande.

Domskäl

Det ostridiga händelseförloppet

A.P. anställdes i oktober 2017 som försäkringshandläggare och arbetade med assistansersättning hos Försäkringskassan. I december 2020 gjorde A.P. en ansökan om bostadsbidrag hos Försäkringskassan. Efter att Försäkringskassan hade begärt in vissa kompletteringar från A.P. fattade Försäkringskassan i mars 2021 beslut om att bevilja henne bostadsbidrag att betalas ut månadsvis för hela 2021.

Av ansökningshandlingen som A.P. fyllde i när hon ansökte om bostadsbidrag i december 2020, i hennes komplettering av ansökan i januari 2021 och av Försäkringskassans beslut om att bevilja bostadsbidrag i mars 2021, framgår att de uppgifter som lämnas på heder och samvete, ska vara riktiga och fullständiga och att det finns en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden. I beslutet om beviljat bostadsbidrag framgår också att om

s. 6 Sida 6 av 32 i domstolens handling

något ändras som kan ha betydelse för bidraget, t.ex. inkomst, bostad eller familjesituation, ska det anmälas så snart som möjligt men senast 14 dagar efter att bidragstagaren fått reda på förändringen.

I januari 2021 skrev A.P. på ett köpekontrakt för en ny bostad. I samband därmed betalade hon en handpenning, med pengar hon fick som gåva av sin mamma. I februari 2021 registrerade hon en enskild näringsverksamhet hos Skatteverket. I mars 2021 flyttade pappan till hennes barn in i hennes bostad och folkbokförde sig på den adressen. I april 2021 fick hon tillträde till sin nya bostad. I slutet av september 2021 flyttade A.P., från den bostad hon hade beviljats bostadsbidrag för, till den nya bostaden. A.P. anmälde inte något av dessa förhållanden till Försäkringskassan.

I november 2021 fick Försäkringskassan information från Skatteverket om att A.P. i september 2021 hade folkbokfört sig på en ny adress. Informationen föranledde Försäkringskassan att stoppa fortsatta utbetal- ningar av bostadsbidraget till A.P. och påbörja en utredning om bidragsbrott. Utredningen resulterade i att Försäkringskassan den 18 april 2022 begärde återbetalning med 16 800 kr på grund av felaktigt utbetalt bostadsbidrag. Den 27 april 2022 gjorde Försäkringskassan en polisanmälan om bidragsbrott med anledning av att A.P. inte hade anmält att hon varit sammanboende under delar av bidragsperioden.

Den 11 maj 2022 höll Försäkringskassan ett utredande samtal med A.P. Den 23 maj 2022 anmäldes hennes ärende till Försäkringskassans personalansvarsnämnd. Den 31 maj 2022 ändrade Försäkringskassan sitt beslut om återbetalning av det felaktigt utbetalade bostadsbidraget och korrigerade det belopp som A.P. skulle återbetala till 14 000 kr. Den 3 juni 2022 underrättade Försäkringskassan enligt 30 § anställningsskyddslagen A.P. om tilltänkt avskedande. A.P. delgavs underrättelsen den 7 juli 2022. Den 15 augusti 2022 genomfördes överläggning enligt 30 § anställningsskyddslagen med den arbetstagarorganisation som A.P. tillhörde. Den 31 augusti 2022 fattade personalansvarsnämnden beslut att

s. 7 Sida 7 av 32 i domstolens handling

avskeda A.P. Hennes sista arbetsdag hos Försäkringskassan var den 5 september 2022.

Har Försäkringskassan grundat avskedandet på omständigheter som För- säkringskassan känt till mer än två månader före underrättelsen om tilltänkt avskedande?

A.P. har anfört att Försäkringskassan grundade avskedandet på omständigheter som var kända för Försäkringskassan i mer än två månader före underrättelsen om tilltänkt avskedande. Tvåmånadersfristen ska enligt A.P. räknas från den 27 april 2022, dvs. från den tidpunkt då Försäkringskassan gjorde en polisanmälan mot henne och därmed hade kännedom om relevanta omständigheter. Hon fick del av Försäkrings- kassans underrättelse om tilltänkt avskedande mer än två månader senare. Försäkringskassan var därför förhindrad att lägga omständigheterna till grund för avskedandet.

Staten har anfört att A.P. vid tidpunkten för polisanmälan inte hade redogjort för sin inställning till det som lades henne till last. Hon gavs möjlighet att yttra sig under den utredning som föregick polisanmälan, men avhördes inte. Försäkringskassan fick därför inte kännedom om A.P:s inställning och om relevanta omständigheter förrän Försäkringskassans interna utredningsfunktion hade utrett ärendet. Tvåmånadersfristen började därför inte löpa förrän tidigast den 16 maj 2022, dvs. vid den tidpunkt då A.P. godkände anteckningarna från utredningssamtalet den 11 maj 2022. Avskedandet grundades därtill på flera andra omständigheter än den som låg till grund för Försäkringskassans polisanmälan, bl.a. att A.P. inte hade anmält att hon blivit ägare till en fastighet och att hon hade registrerat en enskild näringsverksamhet under bidragsperioden. Dessa omständigheter fick Försäkringskassan kännedom om senare än vid tidpunkten för polisanmälan. Försäkringskassan har därför inte agerat i strid med tvåmånadersregeln.

s. 8 Sida 8 av 32 i domstolens handling

M.S., som arbetar som regelefterlevnadsansvarig hos Försäkringskassan, har i sitt förhör uppgett bl.a. följande. Han utreder och hanterar misstänkta interna överträdelser. Vid misstanke om bidragsbrott som rör en anställd får hans enhet information om detta och påbörjar därefter en utredning om händelsen också har lett till en förtroendeskada. Han tog del av bl.a. den utredning, polisanmälan och beslut om återkrav som fanns i ärendet, och kallade därefter A.P. till ett utredande samtal den 11 maj 2022. Syftet med samtalet var att få A.P:s uppgifter om vad som hänt och utreda om omständigheterna kring händelsen medfört en förtroendeskada. Vid samtalet diskuterades framförallt det förhållandet att pappan till A.P:s barn hade flyttat in i bostaden. A.P. nämnde även i samtalet att hon hade köpt en ny bostad, som hon höll på att renovera. Han kände vid tidpunkten för det utredande samtalet inte till att A.P. under bidragsperioden hade registrerat en enskild näringsverksamhet. Han uppfattade att A.P. hade goda kunskaper om Försäkringskassans kontrollarbete och att hon visste att bidragstagare måste anmäla ändrade förhållanden. Den 23 maj 2022 upprättade han en utredningspromemoria avseende A.P:s agerande. Han lämnade därefter över A.P:s ärende till sin chef, som i sin tur beslutade att lämna över ärendet till Försäkringskassans personalansvarsnämnd. Personalansvarsnämnden begärde vissa kompletterande uppgifter. Han lämnade därför en kompletterande utredningspromemoria den 25 maj 2022, av vilken bl.a. framgår att A.P. den 17 februari 2022 hade startat en enskild näringsverksamhet.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning

En arbetsgivare som vill avskeda en arbetstagare ska, enligt 30 § anställ- ningsskyddslagen, underrätta arbetstagaren om detta minst en vecka i för- väg. Försäkringskassan underrättade den 3 juni 2022 A.P. om tilltänkt avskedande. Hon fick del av underrättelsen den 7 juli 2022.

Ett avskedande får, enligt 18 § andra stycket anställningsskyddslagen, inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till mer än två månader innan en underrättelse enligt 30 § anställningsskyddslagen lämnas.

s. 9 Sida 9 av 32 i domstolens handling

Syftet med tvåmånadersregeln är att åstadkomma en snabb handläggning av ärenden om avskedanden. En arbetsgivare som anser att det föreligger något förhållande som ger anledning att skilja en anställd från sin anställning måste alltså agera skyndsamt. En arbetstagare ska inte under en längre tid behöva sväva i ovisshet beträffande arbetsgivarens inställning i frågan om anställningen ska bestå eller inte, se t.ex. AD 2005 nr 44 och AD 2005 nr 107.

Den avgörande tidpunkten för tvåmånaderstvistens början är när det som läggs arbetstagaren till last blir känt för arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte omedelbart kan överblicka händelsen, börjar tidsfristen löpa först när de närmare omständigheterna har blivit utredda. Om en arbetsgivare åberopar en omständighet som blivit känd för arbetsgivaren inom tvåmånadersfristen, är arbetsgivaren oförhindrad att även åberopa omständigheter som denne tidigare känt till (se prop. 1973:129 s. 243, jfr prop. 1981/82:71 s. 125).

Av protokollet från Försäkringskassans personalansvarsnämnd framgår att Försäkringskassan den 31 augusti 2022 beslutade att avskeda A.P. Till grund för avskedandet åberopades att A.P. vid upprepade tillfällen under bidragsperioden underlåtit att lämna uppgifter om ändrade förhållanden till Försäkringskassan, nämligen att hushållet utökats med en person, att hon registrerat en enskild näringsverksamhet och att hon flyttat till en ny bostad.

Av de uppgifter M.S. lämnat framgår att Försäkringskassan den 11 maj 2022 höll ett utredande samtal med A.P. Samtalet hölls för att utreda om den händelse som lett fram till Försäkringskassans polisanmälan om misstänkt bidragsbrott, dvs. att hon under delar av bidragsperioden varit sammanboende med pappan till sina barn, också kunde ha lett till en förtroendeskada. Av hans uppgifter framgår vidare att det under och efter det utredande samtalet framkom omständigheter som inte var kända för Försäkringskassan när polisanmälan gjordes och som kunde påverka A.P:s rätt till ersättning. Vid utredningssamtalet framkom bl.a. att A.P. under bidragsperioden hade köpt en ny bostad. Först i samband med att den kompletterande utredningspromemorian upprättades i slutet av maj 2022

s. 10 Sida 10 av 32 i domstolens handling

framkom att A.P. under bidragsperioden hade registrerat en enskild näringsverksamhet. Det var således först i maj 2022 som Försäkringskassan fick kännedom om att A.P. underlåtit att underrätta Försäkringskassan om dessa ändrade förhållande under bidragsperioden.

A.P. fick del av Försäkringskassans underrättelse om tilltänkt avskedande den 7 juli 2022. Försäkringskassan fick därmed kännedom om att A.P. köpt en ny bostad och att hon registrerat en enskild näringsverksamhet under bidragsperioden inom tvåmånadersfristen. Försäkringskassan grundade således inte avskedandet av A.P. endast på uppgifter som Försäkringskassan känt till mer än två månader innan underrättelsen om tilltänkt avskedande lämnades. Försäkringskassan var därmed oförhindrad att åberopa dessa omständigheter och även övriga anförda omständigheter till grund för avskedandet av A.P.

Har Försäkringskassan haft laglig grund för avskedandet?

Staten har till grund för avskedandet av A.P. åberopat att hon grovt åsidosatt sina åligganden mot Försäkringskassan när hon vid upprepade tillfällen underlåtit att anmäla ändrade förhållanden av betydelse för bedömningen av hennes rätt till bostadsbidrag.

Staten har därutöver anfört följande. En viktig uppgift för Försäkringskassan och myndighetens anställda är att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott. När en handläggare hos Försäkrings- kassan agerar klandervärt avseende sin egen bidragsansökan påverkar det inte bara Försäkringskassans förtroende för den anställde, utan även allmän- hetens förtroende för myndigheten. A.P:s agerande har varit så klandervärt att det har medfört att Försäkringskassan förlorat förtroendet för henne. Hon har genom sitt agerande grovt åsidosatt sina åligganden mot Försäkringskassan och laga skäl för avskedandet föreligger.

A.P. har anfört att Försäkringskassan avskedat henne utan att det ens förelegat saklig grund att säga upp henne. Hon underlät av misstag att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan på grund av sin privata

s. 11 Sida 11 av 32 i domstolens handling

livssituation. Hon gjorde det som privatperson, inte i sin anställning. Hon har inte åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning

För att en arbetstagare ska kunna avskedas krävs enligt 18 § anställnings- skyddslagen att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbets- givaren. Därmed avses enligt lagens förarbeten sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen ska behöva tålas i något rättsför- hållande. Det framhålls särskilt i förarbetena att i fråga om brott som begås i anställningen eller som annars riktas mot arbetsgivaren eller begås på arbetsplatsen finns det anledning att tillämpa ett strängt betraktelsesätt över hela arbetsmarknaden, se prop. 1981/82:71 s. 72. Även brott som begåtts utom arbetet bör enligt förarbetena i vissa fall kunna föranleda avskedande, om brottet är ägnat att allvarligt skada förhållandet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, se prop. 1973:129 s. 254 f. Av Arbetsdomstolens praxis fram- går att det inte bara är vid brott som avskedande kan bli aktuellt. Även andra klandervärda ageranden från arbetstagarens sida, både i och utanför anställ- ningen, kan innebära ett grovt åsidosättande av arbetstagarens åligganden mot arbetsgivaren, se t.ex. AD 1999 nr 1, AD 1999 nr 31, AD 2007 nr 63, AD 2021 nr 10 och AD 2023 nr 39.

A.P. var anställd hos Försäkringskassan, den myndighet som ansvarar för bl.a. utbetalning av bostadsbidrag, hon är jurist och hon hade, när hon ansökte om bostadsbidrag, arbetat som handläggare inom assistansersättning hos Försäkringskassan i flera år.

Det är ostridigt att A.P., under pågående bidragsperiod, i februari 2021, registrerade en enskild näringsverksamhet hos Skatteverket, att pappan till hennes barn i mars 2021 flyttade in i hennes bostad och folkbokförde sig på den adressen och att hon i slutet av september 2021 flyttade från den bostad som hon hade beviljats bostadsbidrag för. Det är också ostridigt att hon i januari 2021 skrev på ett köpekontrakt för en ny bostad och att hon i samband därmed betalade en handpenning, med pengar hon fått som gåva

s. 12 Sida 12 av 32 i domstolens handling

av sin mamma. A.P. har vidgått att hon inte anmälde något av dessa förhållanden till Försäkringskassan, men anfört att det skett av misstag och på grund av att hon vid tidpunkten stod under stor press och stress i sitt privatliv. A.P. har berättat om sin privata situation i enlighet med vad som framgår av tingsrättens dom.

Av de handlingar som A.P. ostridigt tagit del av framgår tydligt skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden. Hon har uppgivit att hon kände till att hon varit skyldig att anmäla sådana ändrade förhållanden som skulle kunna påverka hennes rätt till bostadsbidrag. Hon anmälde inte de ändrade förhållandena bl.a. eftersom hon tänkte att endast sådana ändringar som skulle påverka hennes inkomstförhållanden behövde anmälas till För- säkringskassan. Eftersom pappan till hennes barn inte betalade någon hyra under den tid de bodde tillsammans och hennes enskilda näringsverksamhet gick med förlust, gjorde hon bedömningen att de ändrade förhållandena inte skulle påverka hennes rätt till bostadsbidrag.

Arbetsdomstolen kan konstatera att A.P. vid upprepade tillfällen, de flesta i nära anslutning till hennes ansökan om bostadsbidrag, har underlåtit att anmäla ändrade förhållanden av betydelse för rätten till bidrag till Försäkringskassan. Hon anmälde inte att hon flyttade från den bostad som hon erhöll bostadsbidrag för. Hon mottog därför bostadsbidrag under oktober 2021, trots att hon inte längre bodde i den bostad som hon hade beviljats bostadsbidrag för. Det var först sedan Skatteverket i början av november 2021 uppmärksammade Försäkringskassan på att A.P. hade folkbokfört sig på en ny adress, som fortsatta utbetalningar av hennes bostadsbidrag stoppades. A.P:s underlåtenhet att under bidragsperioden anmäla ändrade förhållanden medförde att hon fick 14 000 kr i bostadsbidrag, som hon inte var berättigad till. Hennes agerande har utan tvekan inneburit ett allvarligt åsidosättande av hennes skyldighet att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan.

s. 13 Sida 13 av 32 i domstolens handling

Försäkringskassan betalar ut bidrag med stora belopp och har bl.a. till upp- gift att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidrags- brott. Arbetsdomstolen har i tidigare praxis, se t.ex. AD 1999 nr 31 och AD 2020 nr 44, betonat att det måste ställas höga krav på statligt anställda, både i och utanför arbetet, för att upprätthålla allmänhetens förtroende för verksamheten. Försäkringskassans verksamhet ställer höga krav på för- troende hos allmänheten och att Försäkringskassans anställda både i och utanför arbetet agerar korrekt och omdömesgillt.

Att en handläggare hos Försäkringskassan agerar på ett sätt som medför krav på återbetalning av felaktigt utbetalat bostadsbidrag med 14 000 kr, och på ett sätt som medfört en polisanmäld misstanke om bidragsbrott, påverkar inte bara Försäkringskassans förtroende för den anställde, utan också allmänhetens förtroende för Försäkringskassans verksamhet. A.P:s underlåtenhet att fullgöra sin skyldighet som bidragsmottagare att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan, som också var hennes anställningsmyndighet, orsakade en allvarlig förtroendeskada. De förklaringar, som A.P. har lämnat till varför hon vid upprepade tillfällen underlät att underrätta Försäkringskassan om sina ändrade förhållanden kan, trots det hon har berättat om sin privata livssituation, inte medföra att hennes agerande var ursäktligt.

Arbetsdomstolen kommer till slutsatsen att A.P., genom att vid upprepade tillfällen underlåta att anmäla ändrade uppgifter av betydelse för bedömningen av hennes rätt till bostadsbidrag, har orsakat en så allvarlig förtroendeskada att hon genom sitt agerande grovt åsidosatt sina åligganden mot Försäkringskassan. Försäkringskassan har därmed haft laglig grund att avskeda henne från anställningen. A.P:s överklagande ska därmed avslås och tingsrättens dom i den delen ska stå fast.

Rättegångskostnaderna i tingsrätten

Vid denna utgång har A.P. yrkat att Arbetsdomstolen i första hand ska förordna att vardera parten ska stå sin rättegångskostnad i tingsrätten och i

s. 14 Sida 14 av 32 i domstolens handling

andra hand att statens rättegångskostnad ska sättas ned till ett skäligt belopp. Till stöd härför har A.P. anfört att hon har haft skälig anledning att få sin sak prövad och att hon måste kunna få en rättslig prövning utan att riskera att betala höga rättegångskostnader.

Staten har anfört att det saknas skäl att frångå huvudregeln att den part som förlorar ska stå för motpartens rättegångskostnad, och att den ersättning staten tillerkänts i tingsrätten är skälig utifrån målets omfattning och karaktär.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning

Enligt huvudregeln i 18 kap. 1 § rättegångsbalken ska den part som förlorar ett mål ersätta motpartens rättegångskostnad.

Enligt 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen kan rättegångskostnaderna i en arbetstvist kvittas mellan parterna, dvs. vardera parten får bära sin kostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Kvittningsbestämmelsen är avsedd att tillämpas t.ex. om båda parter har intresse av en uttolkning av rättsläget, vilket främst gör sig gällande i mål om tolkning av kollektivavtal. Det är också möjligt att låta parterna stå för sina egna rättegångskostnader, om utgången i målet berott på omständigheter som från början varit okända för den part som förlorat målet eller om rättsläget varit svårbedömt (se prop. 1974:77 s. 124 f.).

I detta mål föreligger inte sådana omständigheter som motiverar att huvud- regeln om rättegångskostnadernas fördelning frångås. A.P. ska därför som förlorande part ersätta statens rättegångskostnad i tingsrätten. Den ersättning staten begärt för sin rättegångskostnad i tingsrätten är skälig. Tingsrättens dom ska därför fastställas även avseende A.P:s skyldighet att ersätta statens rättegångskostnad.

s. 15 Sida 15 av 32 i domstolens handling

Rättegångskostnaderna i Arbetsdomstolen

A.P. har förlorat även i Arbetsdomstolen och ska därför ersätta statens rättegångskostnader. Staten har i Arbetsdomstolen yrkat ersättning med 20 000 kr avseende ombudsarvode. Yrkad ersättning är skälig.

Ersättning till rättshjälpsbiträdet

Anders Sjögren har begärt ersättning med 26 793 kr inklusive mervärdes- skatt, för 14 timmars arbete som rättshjälpsbiträde i Arbetsdomstolen. Den begärda ersättningen är skälig.

Domslut

1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens dom.

2. A.P. ska ersätta staten genom Försäkringskassan för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med 20 000 kr avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess full betalning sker.

3. Arbetsdomstolen fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen till Anders Sjögren med 26 793 kr. Av beloppet avser 21 434 kr ombudsarvode och 5 359 kr mervärdesskatt.

Ledamöter: Catharina Nordlander, Per Sundberg, Folke K Stenring, Gunnar Ekbrant, Stefan Lagervall, Elisabeth Haug, Dag Andersson. Enhälligt.

Rättssekreterare: Lina Cajvert

s. 16 Sida 16 av 32 i domstolens handling

Bilaga

BORÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr 2023-11-24 T 3261-22 Meddelad i Borås

PARTER

Kärande A.P.,

Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat Anders Sjögren Advokatbyrån Bodström & Partners Stockholm AB Kungsgatan 47D 753 21 Uppsala

Svarande Staten genom Försäkringskassan, 202100-5521

Ombud: Carl Durling c/o Arbetsgivarverket Mäster Samuelsgatan 60 111 21 Stockholm

DOMSLUT

1. Käromålet ogillas

2. A.P. ska ersätta Staten genom Försäkringskassans rättegångskostnader med 137 076 kr, varav 135 000 kr avser arbete och utlägg med 2 076 kr, samt lagstadgad ränta på totalbeloppet från den 24 november 2024 till dess betalning sker.

3. Tingsrätten fastställer ersättningen enligt rättshjälpslagen till Anders Sjögren med 83 140 kr, varav 60 073 kr avser arbete, 5 400 kr tidsspillan, 1 039 kr utlägg och 16 628 kr mervärdesskatt.

s. 17 Sida 17 av 32 i domstolens handling

YRKANDEN A.P. har yrkat att tingsrätten ska 1. ogiltigförklara avskedandet av A.P., 2. förpliktiga Staten genom Försäkringskassan (Försäkringskassan) att betala ekonomiskt skadestånd till A.P. avseende utebliven lön med 58 600 kr från den 6 september 2022 till och med den 30 oktober 2022 beräknat på en inkomst om 29 300 kr per månad samt, 3. förpliktiga Försäkringskassan att betala 4 300 kr per månad från och med den 31 oktober 2022 till och med den 30 april 2023 räknat på mellanskillnaden mellan tidigare inkomst från Försäkringskassan om 29 300 kr i månaden och inkomst om 25 000 kr i månaden från den nya arbetsgivaren, 4. förpliktiga Försäkringskassan att betala 29 300 kr per månad från och med den 1 maj 2023 till och med dagen för dom i målet, 5. förpliktiga Försäkringskassan att betala allmänt skadestånd till A.P. med 150 000 kr plus ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker.

Det yrkas även ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från den 25:e i varje månad varpå skadeståndet belöper till dess betalning sker.

Om tingsrätten skulle komma fram till att det inte förelegat grund för avskedande men väl saklig grund för uppsägning, så har A.P. i andra hand yrkat att tingsrätten ska

¶1. förplikta Försäkringskassan att betala ekonomiskt skadestånd till A.P. avseende utebliven lön med 58 600 kr från och med den 6 september 2022 till den 30 oktober 2022 samt 4 300 kr från och med den 31 oktober 2022 till och med den 5 december 2022 samt, 2. förplikta Försäkringskassan att betala allmänt skadestånd till A.P. med 100 000 kr plus ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker. Det yrkas även ränta på beloppen enligt 6 §

s. 18 Sida 18 av 32 i domstolens handling

räntelagen från den 25:e i varje månad varpå skadeståndet belöper till dess betalning sker.

Försäkringskassan har bestritt samtliga yrkanden. Inget allmänt skadestånd kan vitsordas som skäligt i och för sig. Om tingsrätten skulle komma fram till att Försäkringskassan brutit mot lagen (1982:80) om anställningsskydd, har Försäkringskassan yrkat att ett allmänt skadestånd ska jämkas till 0 kr eller det belopp som tingsrätten finner skäligt. Under den period som A.P. har en anställning konstateras att den skada som föreligger avser den mellanskillnad i lön om 4 300 kr mellan 25 000 kr och 29 300 kr per månad som ska beräknas per dag. Eftersom A.P. varit sjukskriven från den 4 augusti och erhållit sjukersättning har hon inte lidit någon skada. Något ekonomiskt skadestånd vitsordas inte från den 1 maj på grund av att A.P. varit arbetssökande. Sättet att beräkna ränta vitsordats som skäligt i och för sig. Staten genom Försäkringskassan yrkar ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som kommer att anges senare.

Båda parter har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

VAD PARTERNA ANFÖRT

A.P. Hon har varit anställd hos Försäkringskassan och var en lysande stjärna hos sin arbetsgivare. Hon har bara hört positiva saker därifrån. Som privatperson ansökte hon om stöd, bostadsbidrag, och beviljades det i mars 2021. Hon ansökte som ensamstående men sedan folkbokförde sig pappan till hennes barn på adressen. Försäkringskassan hade synpunkter till detta och att hon ej anmältatt hon registrerat en enskild näringsverksamhet. Hon hade inte heller anmält flytten den 29 september 2021. Den 7 oktober framförde hon och barnens pappa att de bott ihop och att hon flyttade ut den 29 september. Vad gäller ansökan har hon gjort misstag, och inte handlat med flit. Hon hade en situation privat och på arbetet. Hennes mamma var sjuk. Dottern var utsatt för hot och ett polisärende finns angående detta, det var

s. 19 Sida 19 av 32 i domstolens handling

anledningen till att pappan kom in i bilden. Socialtjänsten erbjöd skyddat boende men de valde att pappan flyttade in. De bodde dock inte under äktenskapsliknande förhållande och pappan flyttade inte med henne när hon flyttade ut.

När det kommer till antal avgjorda ärende på arbetet var hon en toppanställd. Vid tiden för ansökan hade hon inte en tanke på att ett fel hade begåtts. Hon betalade efter återkrav omgående tillbaka det felaktiga beloppet. Den 27 april 2022 gjordes en polisanmälan och i maj samma år ett utvecklingssamtal. Sedan avskedades hon.

Försäkringskassan. A.P. anställdes i oktober 2017, Hon är utbildad jurist och arbetade som handläggare. Under anställning fick hon utbildning i självbetjäning och arbetade som utredare av assistansersättning. Hon hade god kännedom om vad ändrade förhållanden innebär och hade i uppgift att granska felaktiga utbetalningar. Detta är omständigheten alla anställda är medvetna om.

Den 17 december 2020 kom hennes ansökan om bostadsbidrag in och avsåg Kaprisgatan 200. A.P. ansökte som ensamstående och angav även att hon hade sina barn boende hos sig. I ansökan ska man även fylla i om någon annan bor där det men det gjorde hon inte. Inflyttning i bostaden angavs till 2017. Under punkten 7 e i ansökan finns frågor om förmögenhet. Som exempel på förmögenhet anges fastighet. På sista sidan så har hon undertecknat ansökan. När uppgifterna förändras måste man meddela detta till Försäkringskassan. A.P. köpte därefter en ny bostad på Kyndelsvägen 2. Efter begäran från Försäkringskassan inkom hon med komplettering, tingsrättens aktbilaga 34. Det ska understrykas att A.P. även undertecknat denna. Ovan undertecknandet finns en kryssruta att ”jag bedriver näringsverksamhet” som inte är ifylld. Sex dagar efter att kompletteringen kom in registrerade hon en enskild närings-verksamhet vilket framkom i maj 2022.

Den 11 mars 2021 fattade Försäkringskassan beslut om bostadsbidrag. Beslutet innebar att man preliminärt skulle utbetala ett visst belopp från januari till december

s. 20 Sida 20 av 32 i domstolens handling

2021. På sidan 2 anges såväl hur bidraget beräknats samt att man måste anmäla ändrade förhållanden.

Det som sedan hände var att man under sommaren fattade beslut att höja bidraget med 525 kr per månad. Tre dagar efter beslutet folkbokförde sig barnens far, G.S., på samma adress. A.P. informerad inte Försäkringskassan om detta utan fortsatte att uppbära samma bidrag. A.P. flyttade och folkbokförde sig på Kyndelsvägen 2, den bostad hon köpt i början på året och som sedan renoverats. Det har hon inte informerat Försäkringskassan om. Att hon ska ha anmält detta den 7 oktober har inte framförts tidigare i målet. Hon lämnade inte information om nya bostaden men som framgår så uppbar hon fortfarande bidrag för gamla bostaden. Hon betalade inte tillbaka bidraget trots att hon inte bodde där. Försäkringskassan reagerade när man den 2 november 2021 fick information från Skatteverket om att A.P. under bidragsperioden folkbokfört sig på annat ställe. Man fattade ett interimistiskt om att stoppa bidraget. A.P. gavs möjlighet att yttra sig men gjorde inte det. Den 25 november fattade Försäkringskassan slutligt beslut.

Försäkringskassan får impulser från Skatteverket när någon byter folkbokföring men får inte impulser om någon annan byter adress, som G.S. Han tog kontakt med Försäkringskassan. Vid kontakt uppgav han att han varit folkbokförd sedan den 14 mars på Kaprisgatan 200. I samband med kontakterna fick Försäkringskassan information om att båda stod på hyreskontraktet daterat 2014. A.P. har felaktigt uppburit bostadsbidrag trots att G varit där sedan mitten av mars 2020.

Enheten GF Kontroll Nord är den enhet som utreder felaktigt utbetalade bidrag från Försäkringskassa. Arbetet gäller alla försäkringstagare för att undersöka eventuella återkrav och om man ska göra polisanmäla. Det finns skyldigheter i bidragslagen om att man ska göra så. Den 25 mars 2022 skickade man beslut om återkrav. Man

s. 21 Sida 21 av 32 i domstolens handling

bedömde G.S. som sammanboende och att 16 800 kr i bostadsbidrag felaktigt utbetalats. A.P. fick tillfälle att svara men gjorde inte det.

I enlighet med brevet beslutades den 18 april 2022 om återkrav på 16 800 kv. Den 27 april 2022 gjordes polisanmälan. Man ansåg att A.P. inte anmält sammanboende och underlåtit att anmäla näringsverksamhet och felaktigt fått utbetalt bostadsbidrag. Man såg det som ett medvetet handlandande och brott enligt bidragsbrottslagen.

Beslutet av Försäkringskassan var i dess egenskap av förvaltningsmyndighet i vilket man har som skyldighet att göra. Som arbetsgivare ska man anmäla brott enligt 22 § LOA vilket aktualiserades i slutet av maj men rekvisiten var inte uppfyllda varför man inte gjorde det. Efter polisanmälan kom rättsavdelning att göra en arbetsrättslig utredning. Det hölls utredningssamtal med A.P. den 11 maj 2022.

Vad som därefter händer var rättsavdelningens utredningspromemoria avseende A.P. daterad den 23 maj 2022. Denna är viktig för tvåmånadsregeln. Vad som framkom i den avsåg återkravets storlek. Även den nystartade verksamheten April dark impoire berördes. Den 3 juni upprättades en underrättelse om tilltänkt avskedande. Hon fick del av denna när hon kom tillbaka till sin arbetsplats den 27 juni 2022. Den 15 augusti 2022 hade man överläggningar med ST enligt 30 § LAS. Man konstaterade att samtliga invändningar framförs. Sedan fattas slutligt beslut av Personalansvarsnämnden den 31 augusti att avskeda A.P. Avskedande innebar att den 5 september var den sist betalda arbetsdagen.

UTREDNINGEN I MÅLET.

A.P. har som muntlig bevisning åberopat förhör under sanningsförsäkran med sig själv och därvid uppgett följande. Hon var anställd på Försäkringskassan sedan oktober 2017 och har jobbat som handläggare med assistentersättning. Hon har

s. 22 Sida 22 av 32 i domstolens handling

presterat på topp och har aldrig haft problem med kollegorna. Hennes produktivitet och kvalitet har varit på topp. Efter ett år av provanställning fick hon en tillsvidare anställning. I december 2018 fick hon en extra löneökning på grund av en exemplarisk topprestation. Hennes namn kom upp på listan på de tio bästa medarbetare. Hon har presterat topp månadsvis och verkningsgraden har varit mycket hög. Hon var uppskattat på arbetsplatsen och hade en god relation med kollegor och chefer.

När man jobbar med assistentersättning har man inte kunskap om bostadsbidrag. Det var hon som privatperson som blev beviljad bostadsbidrag.

Vid tidpunkten för ansökan arbetade hon på mycket extra, bland annat beordrad övertid. Eftersom hon brydde sig om människor har hon inte låtit sina privata bekymmer påverka arbetet. Ingen ska ha behövt få vänta på sin ersättning. Det har påverkat henne mycket och hon var som en arbetsnarkoman och ville prestera. Det har påverkat henne psykiskt att hon var trött och hon meddelade chefen att hon var trött och kunde inte ha samma fokus som tidigare. Det var sådana signaler att kroppen och hjärnan behövde vila. Hennes dotter hade det stressigt i sitt privatliv med pandemin och mycket med jobbet med omorganisationer. Därutöver drabbades hennes dotter av en misshandel i Göteborg vilket blev ett ärende hos polisen. En grupp personer misshandlade dottern och de gick i samma skola som dottern. De polisanmälde händelsen och orosanmälningar kom in. De fick leva under hotelser och dottern fick samtal. Det var förhör med dottern och i samband med detta blev hennes mamma opererad för sitt hjärta. Polisanmälan ledde inte till något och förundersökningen lades ner. Hon ringde socialtjänsten efter varje hotelse hon fått och socialjouren bad att de skulle gå till dem för skyddat boende. Hon accepterade inte det utan gav myndigheterna möjlighet att utreda. Hon ville inte flytta med sina barn. Hon tänkte att en flytt skulle innebära än mer stress och döttrarna tränade och tävlade på hög nivå. Barnen pappan har kampsportserfarenhet och är tränare. Hon bestämde att han skulle flytta in tillfälligt på Kaprisgatan utan att han skulle behöva betala något. Han skulle bara vara stöd för barnen och henne. Han har inte betalat hyra. Hon har själv betalat

s. 23 Sida 23 av 32 i domstolens handling

hyran och inflyttningen har inte gett henne någon ekonomisk fördel. Han var där för säkerhet och trygghet för barnen. Hon pendlade mellan sjukhuset, polisen, skolan och samtidigt presterade hon på jobbet. När flytten senare skedde följde pappan inte med. Det var endast en överenskommelse att han skulle bo där tills huset i Tranemo var renoverat. Att hennes mamma var sjuk påverkade henne mycket, hon är det enda barnet och hon har bara sin mamma i livet.

Vad gäller den ansökan som hon skickade in så fick hon göra en komplettering. Kompletteringen avsåg två saker. Det blev hon tillsagd i samband med kompletteringsbrevet. Hon hade missat fylla i adressen för bostadsbidraget samt inkomsterna på 2020 och 2021 som hon hade skrivit ungefär.

Hon har inte försökt att dölja G.S. flytt. Han folkbokfördes på adressen och sammanboendet var öppet. Enligt hennes kunskap vid tidpunkten innebar det ingen förändring i förhållande till Försäkringskassan. Hon trodde att Försäkringskassan själv skulle ta reda på det eftersom myndigheter skickar impulser till varandra. Hon var helt säker på att Försäkringskassan skulle få den informationen. Eftersom hon jobbar som handläggare har hon också skyldighet att lämna impulser till andra myndigheter och anteckna i journaler.

Eftersom G.S:s inflyttning i lägenheten inte bidragit ekonomiskt så skulle det inte påverka bostadsbidraget heller. Han har inte bidragit ekonomiskt någonting. Han var bara stöd för barnet. Den omständigheten inte påverka var hennes uppfattning. Det står även om det kan påverka bostadsbidrag men så länge förhållandena inte påverkade så ansåg hon att hon inte behöva anmäla detta.

Under februari 2021 registrerade hon en enskild verksamhet. Det var omöjligt att förutse hur verksamheten skulle utvecklas, om den skulle ge vinst eller inte. Hon fick vänta på länsstyrelsen angående godkännande av tillstånd. Näringsverksamheten avsåg partihandel med djur. Man kan inte driva aktiviteten utan tillstånd. Hon fick inte

s. 24 Sida 24 av 32 i domstolens handling

tillstånd och kunde inte veta i förväg om verksamheten skulle ge vinst. Hon hade inte deklarationen klar och Skatteverket skulle ge slutligt skattebesked samtidigt som hon inväntade tillståndet. Hon gick med förlust 23 000 kr och det skulle inte påverka bostadsbidraget. Hon tänkte att Skatteverket skulle fastställa resultatet från näringsverksamheten då man vet på svart på vitt att hon efter det skulle anmäla det till Försäkringskassan. Hon har informerat arbetsgivaren om att hon tänkte starta näringsverksamhet. Alla myndigheter har kontakt med varandra och alla kunde ta reda på det. Det var så hon resonerade vid tillfället.

Vad gäller huset hon köpte så hade hon en hotbild mot sina barn vilket gjorde att hon flyttade från Göteborg. Hon skrev under köpekontrakten den 25 januari 2021 i samband med handpenningen, som hon fått av sin mamma, överlämnades. Alla papper var dubbelkontrollerade mellan den rumänska banken och banken i Sverige. Hon flyttade in i huset den 29 september 2021. Efter en vecka hade G.S. ett samtal med Försäkringskassan. Samtalet initierades av Försäkringskassan och hon var med i samtalet med G.S. Det gällde bostadsbidrag för honom. Hon meddelade då samtidigt Försäkringskassan, då de ställde frågan till G.S. om sammanboendet och han svarade vilken tid, och bekräftade det i samtalet. Detta framgår inte eftersom det kanske inte var relevant att anteckna det eftersom ärendet inte rörde henne. Hon var övertygad om att det hon uppgett i samtalet skulle antecknas.

Vad gäller mötet i maj med M.S. så fick hon kännedom om det dagen innan. Då befann hon sig i chock och hon fick ingen information om vad samtalet skulle innehålla. Hon vet att hon har skyldighet att anmäla förhållanden som kan påverka bostadsbidraget. Men eftersom det inte skulle påverka något skulle hon inte behöva göra det. därför tänkte hon inte på att anmäla detta. Hon har inte vidgått att de varit sammanboende. Det var för barnens skull han flyttade in och det innebar inte någon ekonomisk vinning. G.S. var arbetssökande. Hon hade inte uppsåt att lura staten. Hon framförde flera gånger att hennes situation hon befann sig i var beklaglig. Hon mår fortfarande jättedåligt då hon inte gjort något medvetet fel. Hon förklarade

s. 25 Sida 25 av 32 i domstolens handling

exakt hur det var och varför det hänt. Om G.S. hade haft ett jobb och bidragit ekonomiskt skulle hon givetvis ha anmält detta till Försäkringskassan.

Denna process har påverkat henne jättemycket. Hennes stress har ökat och hon var redan innan utbränd. Hon blev drabbad ekonomiskt men hon har försökt att hitta jobb utan att få något. Det kom till den punkten att den nya arbetsgivaren skulle behöva referenser för tidigare chef men då blev det problem eftersom hon blev avskedad. Chefen gav inga detaljer om varför utan bara att hon blev avskedad. Till slut fick hon ett jobb men på grund av allt detta kunde hon inte arbeta. Efter en månad så blev hon sjukskriven vilket hon fortfarande är idag. I oktober fick hon en provanställning 6 månader men hon fick inte tillsvidareanställning. Hon har efter det försökt att få jobb men inte erhållit ett arbete. Det har påverkat hennes barn med. Om hon begått felaktigheter privat har det inte haft en koppling med hennes arbete.

Hon har betalat tillbaka återkravet men vet inte exakta datumet. Hon har ansökt om en avbetalningsplan och fått den godkänt men vet inte när. Hon har varit sjukskriven från december 2020.

Hon vet inte vilken handläggare hon pratade med när det var samtal med G.S.

Vad gäller det utredande samtalet i maj fick hon kännedom om att det skulle äga rum dagen innan och spontant tänkte hon att det var arbetsrelaterat. Hon svarade inte på att utbetalningen stoppades efter en impuls den 2 november. Hon minns bara att hon fått beslutet men inte någon kommunicering i övrigt. Hon har fått ett brev men bara beslutet om återbetalningen. Hon har inte fått brevet om interimistiskt beslut, bara beslutet.

Hon förstod inte att G.S. inflyttning skulle påverka bostadsbidraget. Det faktum att han inte betalt något gör att hon inte skulle anmäla det. Hon har accepterat

s. 26 Sida 26 av 32 i domstolens handling

beslutet fast sammanboendet inte påverkat bostadsbidraget. I hennes resonemang har det inte påverkat bostadsbidraget.

Försäkringskassan har som muntlig bevisning åberopat förhör med vittnet M.S. som uppgett följande. Han arbetar som regelrättsansvarig på Försäkringskassan och hanterar misstänkta interna överträdelser samt utreder dem. Han är polis i grunden och har jobbat i kontrollenheter på Försäkringskassan tidigare. På Försäkringskassan finns kontrollenhetsfunktion och när de gjort en utredning där man kan misstänka bidragsbrott som rör en anställd skickas en impuls till dem så att de kan utreda det. Så gjordes också i detta fall. När det kommer ett ärende kollar de utredningen och de handlingar som ligger till grund för kontrollutredningen. Nästa åtgärd blir att granska den och se vad som hänt och därefter kallar de medarbetaren till ett samtal för att höra kring omständigheterna. Syftet med samtalet är att ställa frågor kring varför personen agerat som den gjort för att utreda en förtroendeskada. Om man uppfattar det som en förtroendeskada så föredras ärendet för beslutfattare som rekommenderade anmälan till ansvarsnämnden.

Han höll det utredande samtalet den 11 maj 2022. Det hölls på länk och han presenterade sig själv och syftet med samtalet. A.P., hennes chef samt dennes chef var med. Han ställde frågor till A.P. och dokumenterade svaren. Hans minnesbild är att A.P. inte hade motsatt sig kontrollbeslutet, att hon förstod att det var fel att inte anmäla ändrade förhållanden och att hon förstod att man är skyldig att göra det. Hon förklarade varför hon inte gjort det, att hon inte tänkt på det och förklarade särskilda omständigheter i sitt liv som haft betydelse vid tidpunkten. Hon tyckte att situationen var pinsam och jobbig. Hans bedömning har varit att A.P. och G.S. varit sammanboende och hon motsatte sig inte det. Under intervjun tog hennes enskilda näringsverksamhet inte upp eftersom han inte visste om det då. Att hon flyttade ut tog de upp, att huset var under renovering osv. A.P. har tagit del av minnesanteckningarna.

s. 27 Sida 27 av 32 i domstolens handling

Han har haft andra kontakter om sammanboende person som inneboende, en specialist konsulterades och han återkopplade det till Personalansvarsnämnden. Om man ansökt och sagt att man hade en inneboende så hade man fått räkna av den ytan som personen bor på. Om den inneboende är förälder till gemensamma barn ser man dem som sammanboende. Hade man uppgett förälder som inneboende så hade det lett till att man gjort en granskning och att de setts som sammanboende. Att båda står på hyreskontraktet vet han inte om det hade inverkat på sammanboendet. Han tror att det hade inverkat. När han håller ett dylikt samtal inleder han med att presentera sig själv och uppge syftet med samtalet. Då berättar han en bakgrund och han gjorde ingen en bedömning innan samtalet men kontrollenheten har gjort en bedömning.

Han uppfattade A.P:s kännedom om Försäkringskassans kontroller som att hon hade goda kunskaper. Förvisso inte om bostadsbidrag men hon vet att man måste anmäla förändrade förhållanden. Han hade inget behov att fördjupa sig i varför man behöver anmäla nya förhållanden och uppfattade det som att A.P. hade en god kunskap om detta.

A.P. har inte åberopat någon skriftlig bevisning.

Försäkringskassan har som skriftlig bevisning åberopat protokoll från Personalansvarsnämnden, ansökan om bostadsbidrag, beslut om bostadsbidrag, utredande samtal med A.P., komplettering, kontrakt avseende bostad, anmälan om brott, utredningspromemorior, överläggningsprotokoll, beslut om återbetalning.

DOMSKÄL Det synes ostridigt i målet att A.P. i december 2020 ansökte om bostadsbidrag för den bostad hon då bodde i tillsammans med sina två barn och att hon cirka en dryg månad senare ingav en komplettering avseende uppgifter om sina

s. 28 Sida 28 av 32 i domstolens handling

inkomster. Hon har därefter, efter beslut den 11 mars 2021, beviljats bostadsbidrag med visst belopp per månad utifrån de uppgifter hon lämnat. Det kan konstateras att det på ansökningshandlingar, vid underskriften, anges att man försäkrar på heder och samvete att uppgifterna är korrekta och att felaktiga uppgifter kan medföra straffansvar. Det torde vara allmänt veterligt att man ska lämna korrekta uppgifter när man ansöker om någon förmån från välfärdssystemet. Detta torde i allra högsta grad förutsättas hos en anställd vid Försäkringskassan, även för den som inte arbetar med handläggning av bostadsbidrag. I den ingivna kompletteringen framgår även att man ska ange om man bedriver näringsverksamhet.

Det kan konstateras vad gäller den aktuella bostaden att hyreskontraktet för den undertecknades redan i maj 2014 av såväl A.P. som hennes barn fader, G.S. Genom den skriftliga bevisningen i målet är visat att G.S., tre dagar efter Försäkringskassans beslut om bostadsbidrag, den 14 mars 2021 folkbokförde sig i den aktuella lägenheten. Nämnda förhållande har inte anmälts till Försäkringskassan av A.P. under åberopande att han inte betalade någon hyra.

Vidare är visat att A.P. före det att hon beviljades bostadsbidrag startade en enskild näringsverksamhet, en uppgift hon enligt den kompletteringsblankett hon lämnade in den 1 februari 2021 skulle informera Försäkringskassan. A.P. har i denna del uppgett att rörelsen inte gav någon vinst.

Slutligen kan konstateras att A.P. inte informerat Försäkringskassan om att hon avflyttat från den aktuella bostaden utan fortsatt att uppbära bostadsbidrag för den trots att hon inte längre bodde där. A.P. har i denna del, och även generellt, åberopat att hon haft en pressad levnadssituation.

s. 29 Sida 29 av 32 i domstolens handling

Enligt tingsrättens mening framstår A.P:s påståenden om varför hon kontinuerligt underlåtit att lämna de uppgifter hon skulle som efterhandskonstruktioner. Det kan, utöver vad som åberopats från Försäkringskassans sida, även noteras att hon i början av 2012 köpt en fastighet för medel hon erhållit som gåva från sin mor enligt vad hon själv uppgett. Även en sådan omständighet skulle ha anmälts då de innebar en förmögenhetsökning som kunde påverka rätten till bostadsbidrag. Hon synes helt ha undvikit att göra de anmälningar som hon skulle ha gjort. Hon måste bedömas ha gjort så antingen uppsåtligen eller genom en sådan grov vårdslöshet som närmast är att jämföra med ett uppsåtligt handlande. Tingsrätten delar vidare Försäkringskassan påstående att det måste vara uppenbart för henne att det inte går information om allt som händer mellan olika myndigheter utan att det åligger den enskilde att själv lämna de uppgifter som kan påverka rätten till olika bidrag.

Genom att så i sådan omfattning underlåta de skyldigheter som ålegat henne i egenskap av bidragstagare har hon handlat på ett sätt som medfört att hennes arbetsgivare förbrukat sitt förtroende för henne. Tingsrätten delar Försäkringskassans uppfattning att grund för avsked förelegat.

Tingsrätten delar vidare Försäkringskassan inställning att fråga är om två olika avdelningar inom Försäkringskassan som handlagt frågorna och att avskedandet därmed endast grundats på uppgifter blivit kända inom tvåmånadersfristen. Käromålet ska därför sammanfattningsvis ogillas.

Vid denna utgång ska A.P. ersätta Försäkringskassans rättegångskostnader. A.P. har i första hand åberopat att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad jämlikt 5 kap 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, i andra hand att det antal timmar Försäkringskassan yrkat ersättning avseende nedlagt arbete före huvudförhandlingen ska sättas ned från 51 timmar till 37 timmar.

s. 30 Sida 30 av 32 i domstolens handling

Enligt tingsrättens mening är inte omständigheterna sådana att det föreligger skäl att förordna att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad. Det antal timmar nedlagt arbete som Försäkringskassan yrkat ersättning för är inte så högt att det finns skäl att sätta ner antalet timmar. A.P. ska därför ersätta Försäkringskassans kostnader fullt ut.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 1 (TR-04) Överklagande senast den 15 december 2023, ställs till Arbetsdomstolen Prövningstillstånd krävs

På tingsrättens vägnar

Boris Preijde

s. 31 Sida 31 av 32 i domstolens handling

Bilaga 1

Hur man överklagar Dom i arbetsvist, tingsrätt TR-04 (AD) Vill du att domen ska ändras i någon del kan 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. du överklaga. Här får du veta hur det går till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Vill du ha nya förhör med någon som redan Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- förhörts eller en ny syn (till exempel besök stolen inom 3 veckor från domens datum. Sista på en plats), ska du berätta det och förklara datum för överklagande finns på sista sidan i varför. domen. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Överklaga efter att motparten överklagat Lämna aktuella och fullständiga uppgifter Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den om var domstolen kan nå dig: postadresser, andra parten också rätt att överklaga även om e-postadresser och telefonnummer.

Anvisningar för överklagande TR-04 - Dom i arbetstvist • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 tiden har gått ut. Det kallas att anslutnings- Om du har ett ombud, lämna också överklaga. ombudets kontaktuppgifter. En part kan anslutningsöverklaga inom en 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt extra vecka från det att överklagandetiden har ombud göra det. gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste alltså komma in inom 4 veckor från domens 6. Skicka eller lämna in överklagandet till datum. tingsrätten. Du hittar adressen i domen.

Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller Vad händer sedan? av något annat skäl inte går vidare. Tingsrätten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det Så här gör du innebär att domen gäller. 1. Skriv tingsrättens namn och målnummer. Om överklagandet kommit in i tid, skickar 2. Förklara varför du tycker att domen ska tingsrätten överklagandet och alla handlingar i ändras. Tala om vilken ändring du vill ha målet vidare till Arbetsdomstolen. och varför du tycker att Arbetsdomstolen ska ta upp ditt överklagande (läs mer om Har du tidigare fått brev genom förenklad prövningstillstånd längre ner). delgivning, kan även Arbetsdomstolen skicka brev på detta sätt.

Sida 1 av 2

www.domstol.se

s. 32 Sida 32 av 32 i domstolens handling

Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen När överklagandet kommer in till Arbets- domstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Arbetsdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.

• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att tingsrätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.

Vill du veta mer? Ta kontakt med tingsrätten om du har frågor.