Källor

Källor och täckning

Rättsinformationen delas i Sverige i fyra slag: förarbeten, föreskrifter och allmänna råd, rättspraxis samt svensk och internationell lag. Det är indelningen på lagrummet.se, statens egen karta över var rättsinformationen finns. Sidan nedan följer samma indelning och lägger till det lagrummet inte kan säga: vad som finns i fulltext här och vad som bara finns som länk. Siffrorna räknas vid varje bygge.

Vill du ha ordförklaringar hittar du lagrummets ordlista där; vår motsvarighet är benämningarna — de korta namn Högsta domstolen själv använder när ett avgörande citeras — och sökorden, som är Domstolsverkets egna.

Förarbeten

Vad lagstiftaren ville. Kedjan från kommittédirektiv till riksdagsskrivelse.

1. Propositioner, utredningar, promemorior, betänkanden och skrivelser Finns i fulltext här · 53 943 dokument och 2 904 660 indexerade sidor

   Regeringens förslag och hela beredningskedjan bakom dem, sida för sida med länk till riksdagens original-PDF på just den sida du står på. Det är kontrollmöjligheten som är funktionen: OCR:n i äldre tryck har artefakter, och både människa och maskin ska kunna läsa mot bilden innan något används skarpt. Källa: Sveriges riksdag.

   Hos utgivaren: riksdagens öppna data

2. Äldre SOU:er som riksdagen inte har Finns bara som länk

   Kungliga biblioteket har digitaliserat statens offentliga utredningar från 1922 och framåt. Det som saknas i riksdagens data finns där; vi speglar det inte.

   Hos utgivaren: Kungliga biblioteket

3. Regeringens egna sidor Finns bara som länk

   Departementspromemorior och propositioner i regeringens egen publicering. Länkas när riksdagens data saknar dokumentet.

   Hos utgivaren: Regeringskansliet

Föreskrifter och allmänna råd

Myndigheternas egna bindande regler och rekommendationer.

1. Myndigheternas föreskrifter och allmänna råd Finns bara som länk

   Varje myndighet ger ut sin egen författningssamling — SKVFS, HSLF-FS, MSBFS och ett åttiotal till. De finns inte samlade någonstans, och de finns inte här. lagrummet.se förtecknar dem myndighet för myndighet, och det är den vägen som gäller tills någon samlad källa finns.

   Hos utgivaren: lagrummet.se

Rättspraxis

Hur reglerna har tillämpats. Domstolarnas vägledande avgöranden. Var Högsta domstolens avgöranden före 1981 finns står på Högsta domstolens avgöranden — var de finns.

1. AD 2025 och framåt — Arbetsdomstolens egen webbplats Finns i fulltext här · 166 domar och beslut 2025–2026, 69 med domens text

   Domstolsverkets rättspraxisdatabas slutar med AD 2024. Arbetsdomstolen publicerar själv varje meddelad dom på sin webbplats: sammanfattningen, målnumret, parterna, lagrummen och de hänvisade rättsfallen, och för de refererade avgörandena hela domen som PDF. Domstolen refererar bara en del av sina domar; från AD 2025 nr 6 publiceras en anonymiserad fil också för domar som inte refereras, och de står här med domstolens egen uppgift om saken och utgången. Texten läses maskinellt ur PDF:en och återges ord för ord. Avidentifieringen är domstolens; vi kontrollerar den före publicering och publicerar inte ett dokument där personnummer, e-postadress eller telefonnummer står kvar. Källa: Arbetsdomstolen. Ratio Lex är inte Arbetsdomstolen och företräder den inte.

   Hos utgivaren: Arbetsdomstolen

2. Vägledande avgöranden från svenska domstolar Finns i fulltext här · 17 317 avgöranden från 22 domstolar, 1981 och framåt

   Referat, notiser, domar och beslut samt meddelade prövningstillstånd, ord för ord som myndigheten avidentifierat dem. Vid sidan av texten står nyckelord, lagrum, förarbeten och en omvänd citeringsgraf: vilka senare avgöranden som hänvisar till det du läser. Ingen publiceringstyp utesluts. Ett avgörande publiceras ofta som domstolens egen dom eller beslut i PDF månader innan referatet skrivs; den handlingen hämtas och dess text läses maskinellt ur PDF:en, med domstolen — inte Domstolsverket — som angiven källa på sidan. Texten ändras inte, men den kontrolleras före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet tills en människa sett det.

   Hos utgivaren: Domstolsverket

3. EU-domstolen och tribunalen Finns bara som länk

   De europarättsliga avgöranden ett svenskt referat hänvisar till står i klartext på avgörandesidan, men texten finns inte här. Den läses hos EU-domstolen.

   Hos utgivaren: EU-domstolen och EUR-Lex

4. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna Finns bara som länk

   Samma sak: hänvisningarna återges, domarna läses i Europarådets egen databas.

   Hos utgivaren: HUDOC

5. NJA före 1981 — Ratio Lex egen skanning Finns i fulltext här · 157 avgöranden 1889–1980, 1 157 sidor

   Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981; äldre NJA finns bara i tryck och bakom betalvägg. Ratio Lex har skannat och OCR-läst ett urval ur de tryckta banden, styrt av vad den öppna avtalsrättsliga litteraturen citerar. Brödtexten är omläst men tillfälligt nedtagen i väntan på pseudonymisering av personuppgifter; sidorna bär bandets rubrikmening, lagrum, hänvisningar och citeringsgraf. Urvalet är inte ett komplett årgångsuttag, och varje årsindex före 1981 säger det rakt ut.

   Hos utgivaren: det tryckta bandet Nytt Juridiskt Arkiv, avd. I

6. RH före 1993 — Ratio Lex egen skanning Sammanfattning och register här · 1 210 avgöranden ur årgångarna 1980, 1981, 1989, 1990, 1991, 1992, 2 426 sidor

   Domstolsverket publicerar Rättsfall från hovrätterna fritt från 1993. Åren dessförinnan finns bara i tryck. Ratio Lex har skannat hela årsböcker — både de fullständiga referaten och årsbokens egna summariska avdelningar — och antalet dokument stämmer mot förordets nummerspann. Fulltexten är inte publicerad: OCR-läsningen håller inte för det, och sidorna visar årsbokens egna uppgifter — sammanfattning, lagrum, instanser, målnummer och register — tills texten är transkriberad och kontrolläst. Enskilda är avidentifierade med initialer redan i källan och Ratio Lex lägger ingenting till. Källa: Domstolsverket. Ratio Lex är inte Domstolsverket och företräder det inte.

   Hos utgivaren: de tryckta årsböckerna Rättsfall från hovrätterna, utgivna av Domstolsverket

7. RÅ 1992 — Ratio Lex egen skanning Sammanfattning och register här · 759 referat ur årgången 1992, 817 sidor

   Domstolsverket publicerar Regeringsrättens referat fritt från 1993. RÅ 1992 finns inte digitalt någon annanstans. Ratio Lex har skannat hela referatavdelningen — Ref 1–108 — och årsbokens två register, och antalet dokument stämmer mot bandets egen sammanfattningsavdelning. Rubrikmeningen och lagrumsraden är lästa ur sidbilden av två modeller oberoende av varandra. Fulltexten är inte publicerad: OCR-läsningen håller inte för det, och sidorna visar årsbokens egna uppgifter tills texten är transkriberad och kontrolläst. Enskilda är avidentifierade i källan med förnamn och efternamnets initial och Ratio Lex lägger ingenting till. Källa: Domstolsverket. Ratio Lex är inte Domstolsverket och företräder det inte.

   Hos utgivaren: den tryckta årsboken Regeringsrättens årsbok, utgiven av Domstolsverket

8. SvJT:s rättsfallsavdelning 1916–1980 — Ratio Lex egen skanning Katalogpost här · 422 referat ur årgångarna 1916, 1917, 1918, 1919, 1920, 1921, 1922, 404 tryckta sidor

   Svensk Juristtidning refererade hovrätternas avgöranden från första häftet i april 1916 till och med årgång 1980, då Domstolsverket startade det som blev RH — omkring 3 300 referat under 65 årgångar. Från 1918 är avdelningen en egen rättsfallsbilaga med egen sidnumrering, och den finns inte i tidskriftens nätarkiv: bara huvudpagineringen ligger där. Ratio Lex skannar häftena och publicerar dem i katalogform — rubrikmeningen ordagrant, hovrätten, avgörandedagen, den tryckta sidan, referatnumret och hänvisningsraden. Referattexten publiceras inte: ingenting är avidentifierat i det här trycket, och texten väntar på transkribering. Uppgifterna är avskrivna ur sidbilden av språkmodeller och avgjorda mot bilden; ingen människa har läst korrektur. Källa: Svensk Juristtidning, rättsfallsavdelningen. Ratio Lex ger inte ut Svensk Juristtidning och företräder inte tidskriften.

   Hos utgivaren: de tryckta häftena av Svensk Juristtidning

9. Myndigheters och nämnders praxis Finns bara som länk

   JO, JK, ARN, Skatterättsnämnden och ett hundratal andra beslutsorgan publicerar var för sig. Ratio Lex hämtar dem inte; lagrummet.se är statens egen förteckning över var de finns.

   Hos utgivaren: lagrummet.se

Svensk och internationell lag

Författningstexten själv, och de överenskommelser Sverige är bunden av.

1. Svensk författningssamling i konsoliderad lydelse Finns i fulltext här · 11 262 författningar och 203 743 paragrafer

   Lagtexten finns numera i fulltext här: grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, paragraf för paragraf, med egen sida per paragraf och den rättspraxis som anger just det lagrummet. Det är den konsoliderade lydelsen, inte originaltrycket — den autentiska författningen ges ut i Svensk författningssamling och det är den som gäller vid en avvikelse. Upphävda författningar står kvar och är märkta som upphävda, därför att rättspraxis hänvisar till dem.

   Hos utgivaren: riksdagens öppna data

2. Ändringsförfattningarna Finns bara som länk

   Riksdagen publicerar grundförfattningarna konsoliderade, inte de enskilda ändringsförfattningarna. Varje ändrad paragraf bär därför en not — Lydelse enligt SFS 2003:626 — som länkar till den autentiska författningen från och med 2018, och dessförinnan till lagens ändringsregister hos Regeringskansliet, där hela ändringshistoriken står med sina förarbeten.

   Hos utgivaren: Svensk författningssamling och Regeringskansliets rättsdatabaser

3. Lydelse vid en viss tidpunkt Finns bara som länk

   Ratio Lex visar den lydelse som gäller i dag, och en rad om den som är beslutad men ännu inte trädd i kraft. Historiska lydelser finns inte här.

   Hos utgivaren: Regeringskansliets rättsdatabaser

4. EU-rätten Finns bara som länk

   Fördrag, förordningar och direktiv på alla EU-språk, med svensk lydelse. Ratio Lex hämtar ingen EU-rätt.

   Hos utgivaren: EUR-Lex

5. Internationella överenskommelser Finns bara som länk

   Traktater Sverige tillträtt, i Sveriges internationella överenskommelser.

   Hos utgivaren: Regeringskansliet (SÖ)

Rättsvetenskaplig litteratur

Inte en av lagrummets fyra kategorier — men en rättskälla, och den enda av dem som ingen myndighet publicerar.

1. Rättsvetenskaplig litteratur Finns i fulltext här · 966 verk och 294 501 indexerade sidor

   Monografier, avhandlingar, festskrifter och äldre tidskrifter, sökbara sida för sida. Ratio Lex speglar inte verken utan indexerar dem: du söker här och läser hos källan. Juridikbok står under CC BY-NC 4.0; universitetsbibliotekets äldre verk är fria från upphovsrätt. Villkoren och bearbetningarna står under Litteratur nedan.

   Hos utgivaren: Stiftelsen juridikbok.se och Stockholms universitetsbibliotek

Täckning per domstol

Tabellen visar Ratio Lex faktiska täckning, inte myndighetens. Årsspannet är det vi har, och kolumnen Varifrån säger vilken del som kommer från Domstolsverkets API och vilken del vi har skannat och OCR-läst ur tryckta band. De två har olika ursprung, olika kvalitet och olika förbehåll, och de ska därför aldrig läsas som en enda siffra.

Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 (NJA) respektive 1993 (RH, RÅ, AD). Sedan mars 2025 publicerar myndigheten även domar och beslut samt meddelanden om prövningstillstånd. Ratio Lex publicerar alla publiceringstyper som myndigheten avidentifierat dem, märkta med typ på varje sida. Bilagor hämtas aldrig. Kolumnen längst till höger gäller bara API-delen — ett skannat band har inget publiceringsdatum hos myndigheten.

De skannade delarna redovisas var för sig under NJA före 1981 och RH före 1993.

Den motsvarande datamängden hos lagen.nu upphörde att uppdateras 2022. Ratio Lex hämtar därför direkt från myndighetens API i stället för att bygga vidare på äldre kopior — och bygger om arkivet från källan varje gång sajten uppdateras.

Bearbetning

• Referattexten återges ord för ord. Ingreppen är typografiska: mjuka bindestreck och inline-stilar tas bort, rubriknivåer normaliseras, numrerade punkter får ankare, och instansernas egna rubriker — ”Tingsrätten”, ”Domskäl”, ”Domslut” — sätts som rubriker där källans typografi säger det entydigt. Träffar regeln inte säkert sätts ingen rubrik alls.
• Versaler i en rubrik som källan satt versalt skrivs om till gemener (”DOMSKÄL” blir ”Domskäl”). Ingen bokstav i löptexten rörs.
• Metadata (referatnummer, målnummer, datum, rubrik, nyckelord, lagrum, förarbeten, litteratur, hänvisningar) kommer från samma API-post.
• Länkar till riksdagen.se (SFS och propositioner) genereras ur SFS-nummer respektive propositionsbeteckning.
• Benämningar på HD-avgöranden (”Gruppens ramavtal”) finns inte i API:t; de kommer från Ratio Lex egen bearbetning och från hur andra avgöranden citerar dem.
• En adress som en gång funnits byts aldrig. När ett avgörande får sitt NJA-sidnummer efter publiceringen pekar den gamla adressen vidare med 301. Se Drift.

Ser du en avvikelse mot originalet? Använd Rapportera fel på avgörandesidan eller skriv till kontakt@ratiolex.se.

NJA före 1981 — Ratio Lex egen skanning

Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981. Äldre NJA finns bara i tryck och bakom betalvägg. Ratio Lex har därför skannat 157 avgöranden ur de tryckta banden Nytt Juridiskt Arkiv, avd. I 1889–1980, sammanlagt 1 157 sidor, och OCR-läst dem. Urvalet är styrt av vad den öppna avtalsrättsliga litteraturen faktiskt citerar; det är inte ett komplett årgångsuttag, och varje årsindex före 1981 säger det rakt ut.

Fulltexten är tillfälligt nedtagen i väntan på pseudonymisering av personuppgifter. Referaten är omlästa ur sidbilderna, men texten innehåller personuppgifter om enskilda och publiceras inte förrän de är pseudonymiserade. Ett fåtal referat är dessutom inte färdigt omlästa. Tills dess är avgörandena stubbar, som RH och RÅ före 1993: sidan bär bandets rubrikmening (den spärrade ingressen), lagrum, sakord, bandets egna hänvisningar, citeringsgrafen och proveniensen. Rubrikmeningen är tills vidare maskinellt OCR-läst och märkt «väntar på kontrolläsning»; en läsning som inte håller som rubrikmening publiceras inte alls.

Sidnumret är citeringen. Proveniensblocket på varje avgörandesida anger referatets tryckta sidor och referatnummer, ur bandets sidhuvuden.

Sidbilderna publiceras inte. Avgörandena är allmänna handlingar och det tryckta bandet är fritt att återge; upphovsrätt till domstolarnas avgöranden finns inte (9 § upphovsrättslagen). Ser du en avvikelse mot det tryckta bandet? Använd Rapportera fel på avgörandesidan.

Litteratur — licens och villkor

Den juridiska litteraturen under Litteratur kommer från Stiftelsen juridikbok.se, som digitaliserar svensk rättsvetenskaplig litteratur och publicerar den under Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 (CC BY-NC 4.0). Ratio Lex följer licensens villkor: varje verk anges med upphovsman, titel, år och länk till källan och licensen; de bearbetningar som gjorts redovisas (uppdelning sida för sida, ihopfogning av avstavade ord, utdrag kring sökträffar) och inga andra ändringar görs; Ratio Lex är och förblir icke-kommersiellt och lägger inga egna villkor till materialet. Stiftelsen har inte granskat eller godkänt Ratio Lex. Verk vars upphovsman varit död i mer än 70 år är fria från upphovsrätt men anges med källa på samma sätt. Ratio Lex speglar inte verken utan indexerar dem: läsning sker hos källan.

Naumanns Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning (1864–1889) och de äldre monografierna kommer från en annan källa och står på annan rättslig grund: banden är digitaliserade av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS) och är fria från upphovsrätt — upphovsmännen har varit döda i långt mer än sjuttio år. Någon licens finns alltså inte att uppfylla. Biblioteket anges ändå som digitaliserare på varje verksida och vid varje träff, och bearbetningarna redovisas (uppdelning sida för sida, ihopfogning av avstavade ord, sidnummer läst ur kolumntiteln, utdrag kring sökträffar). CC BY-NC-villkoren ovan gäller inte detta material och får inte tillämpas på det.

Förarbeten — villkor

Förarbetena kommer från riksdagens öppna data. Källa: Sveriges riksdag. Materialet får användas och spridas fritt med källhänvisning; riksdagens villkor gäller som de står. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte — riksdagens namn och logotyp används aldrig som avsändare.

Ett sidnummer visas bara när det står i källan. Sidmarkören i riksdagens HTML är PDF-sidan, inte den tryckta sidan — i SOU 2012:11 är PDF-sidan 9 den tryckta sidan 11. Det tryckta numret läses därför ur dokumentets egen paginering och verifieras med en offsetmodell; håller den inte, visas sidan utan nummer. Betänkanden och skrivelser publiceras som webbtext utan tryck och indexeras i avsnitt.

Texten är riksdagens egen och återges ord för ord. Ingreppen är desamma som för litteraturen: uppdelning sida för sida, borttagna inline-stilar, rubriker bevarade som avsnittsangivelse, utdrag kring sökträffar. Ingen text skrivs om.

Vad som körs statiskt och vad som körs på server står på Drift.