62 avgöranden, varav 33 domar och beslut.
- AD 2026 nr 1 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
16 januari 2026 - AD 2026 nr 2
Tvisten har rört frågan om Försäkringskassan hade laglig grund att avskeda en anställd som var tjänstledig på heltid för att utföra uppdrag som fackligt förtroendevald. Staten har påstått att den anställde felaktigt redovisade sin frånvaro och arbetstid till Försäkringskassan, missbrukade Försäkringskassans flextidssystem och därigenom åsidosatte sina åligganden mot Försäkringskassan på ett sätt som allvarligt skadade Försäkringskassans förtroende för den anställde. Arbetsdomstolen har funnit att den anställde vid upprepade tillfällen under en förhållandevis kort tid felaktigt redovisade sin arbetstid och frånvaro på ett sätt som påverkade den anställdes rätt till lön och Försäkringskassans möjlighet att kontrollera de redovisade arbetstiderna. Den anställdes agerande orsakade en så allvarlig förtroendeskada att den anställde därigenom grovt åsidosatte sina åligganden mot Försäkringskassan. Försäkringskassan hade därmed laglig grund att avskeda den anställde. En fråga i målet har varit om en fackligt förtroendevald arbetstagare kan redovisa sin arbetstid schablonmässigt, istället för att dag för dag registrera faktiskt arbetad tid på samma sätt som andra anställda hos Försäkringskassan och i enlighet med Försäkringskassans flextidsavtal. Arbetsdomstolen har funnit att en förtroendevald arbetstagare på samma sätt som andra anställda hos Försäkringskassan är skyldig att följa bestämmelserna i Försäkringskassans flextidsavtal och redovisa sin faktiskt arbetade tid.
21 januari 2026 - AD 2026 nr 3 Dom
Målet gällde ogiltigförklaring av avskedande m.m. Domen innebar att kärandens talan i huvudsak bifölls.
28 januari 2026 - AD 2026 nr 4 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
30 januari 2026 - AD 2026 nr 5 Dom
Målet gällde brott mot anställningsskyddslagen. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
3 februari 2026 - AD 2026 nr 6
En arbetstagarorganisation påkallade både med ett bolag, innan det försattes i konkurs, och med konkursboet förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen i fråga om vissa medlemmars anställningsförhållanden och lönefordringar samt i fråga om förhandlingsskyldighet förelåg. Konkursförvaltaren avböjde att förhandla. Tvisten har i huvudsak gällt frågan om konkursboet därmed har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen har funnit att medbestämmandelagen liksom annan arbetsrättslig lagstiftning är tillämplig även när en arbetsgivare har försatts i konkurs. Ett konkursbo, genom en konkursförvaltare, är därmed bundet av bl.a. föreskrifterna i medbestämmandelagen om arbetsgivares förhandlings- och informationsskyldighet och anses vid tillämpningen av de föreskrifterna lika bundet av kollektivavtal och anställningsavtal som konkursgäldenären var eller hade varit det. Den allmänna förhandlingsrätten i 10 § medbestämmandelagen tillkommer alla arbetstagarorganisationer som har medlemmar anställda hos arbetsgivaren och förhandlingsrätten består även under konkurs. När en arbetsgivare försätts i konkurs övertar konkursboet därför arbetsgivarens skyldighet att förhandla enligt 10 § medbestämmandelagen. De frågor arbetstagarorganisationen begärde förhandling om omfattas av förhandlingsskyldighet enligt 10 § medbestämmandelagen och påståendet att medlemmarna var eller hade varit arbetstagare hos bolaget framfördes inte mot bättre vetande. Konkursboet bröt därmed mot förhandlingsskyldigheten när konkursboet motsatte sig att delta i förhandling och ålades att betala allmänt skadestånd till arbetstagarorganisationen.
11 februari 2026 - AD 2026 nr 7 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan i huvudsak bifölls.
11 februari 2026 - AD 2026 nr 8
Ett bemanningsföretag i byggbranschen har sagt upp en arbetstagare som var anställd för att hyras ut. Av byggavtalet framgår att en uppsagd arbetstagare har rätt att under uppsägningstid behålla lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare. Bemanningsföretaget betalade grundlön för de perioder arbetstagaren under uppsägningstiden inte var uthyrd till andra företag. Tvist har uppkommit om byggavtalets bestämmelse innebär att arbetstagaren under tid arbetstagaren inte var uthyrd under uppsägningstiden istället för grundlön hade rätt att få samma ersättning som under det närmast föregående utbokade arbetet, och om bemanningsföretaget därför bröt mot byggavtalets bestämmelse om rätt till bibehållen lön under uppsägningstiden genom att endast betala grundlön. Arbetsdomstolen har funnit att bemanningsföretaget inte bröt mot byggavtalet genom att betala grundlön när arbetstagaren under uppsägningstiden inte var uthyrd. Arbetsdomstolen avslog därför talan.
18 februari 2026 - AD 2026 nr 9
När en svarandepart är medlem i flera organisationer, och Arbetsdomstolens behörighet i ett mål enligt anställningsskyddslagen grundar sig på att den berörda arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av, bör i första hand den organisation som har slutit detta kollektivavtal stämmas in om svaranden är medlem i den organisationen. Om den organisationen avstår från att föra svarandens talan, bör svarandens andra organisation tillfrågas om den är villig att göra det. Är den andra organisationen villig att föra svarandens talan, bör Arbetsdomstolen uppmuntra käranden att återkalla talan mot organisationen som träffat det kollektivavtal som grundar Arbetsdomstolens behörighet och i stället ansöka om tilläggsstämning på den andra organisationen. Om ingen av organisationerna har slutit kollektivavtalet som grundar Arbetsdomstolens behörighet, bör i första hand den organisation svaranden varit medlem i längst stämmas in. Vill den organisationen inte föra svarandens talan bör Arbetsdomstolen förfara på motsvarande sätt som tidigare sagts. Det får anses ankomma på käranden att i stämningsansökan uppge om svaranden är medlem i flera organisationer och vilka dessa i så fall är, om käranden känner till det. Det får förutsättas att en organisation som stäms in självmant uppger om svaranden är medlem i flera organisationer, om det inte framgår av ansökan om stämning.
19 februari 2026 - AD 2026 nr 10 Dom
Målet gäller skadestånd p.g.a. avsked/uppsägning m.m.; återvinning av tredskodom (108/25). Domen innebar stadfästelse av förlikning.
23 februari 2026 - AD 2026 nr 11 Dom
Målet gällde skadestånd för brott mot medbestämmandelagen. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
2 mars 2026 - AD 2026 nr 12
En arbetstagarorganisation har krävt skadestånd av en arbetsgivare för brott mot 6 c § anställningsskyddslagen, som innehåller regler om skyldighet för arbetsgivare att inom viss tid efter det att arbetstagaren har börjat arbeta lämna skriftlig information om anställningsförhållandet. Enligt arbetstagarorganisationen har arbetsgivaren brutit mot det angivna lagrummet genom att, i förhållande till vissa angivna arbetstagare som varit anställda i mellan sex och arton år, antingen lämna ut anställningsavtal med påstått felaktig uppgift om från vilken dag anställningen gäller, eller utfärda men inte lämna ut sådan handling. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagarorganisationens framställning inte kan anses innefatta tillräcklig grund (laga skäl) för kraven (käromålet), och har därför avslagit arbetstagarorganisationens krav (talan) utan utfärdande av stämning.
4 mars 2026 - AD 2026 nr 13 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
4 mars 2026 - AD 2026 nr 14 Dom
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
4 mars 2026 - AD 2026 nr 15 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
6 mars 2026 - AD 2026 nr 16 Dom
Målet gällde obetalda ersättningar; återvinning av tredskodom (mål nr A 57/25). Domen innebar stadfästelse av förlikning.
6 mars 2026 - AD 2026 nr 17 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
10 mars 2026 - AD 2026 nr 18
En myndighets personalansvarsnämnd beslutade om en disciplinpåföljd i form av löneavdrag med 1 958 kr. Tvisten har rört om målet ska handläggas som ett förenklat eller ordinärt tvistemål. Arbetsdomstolen har funnit att en disciplinpåföljd i form av löneavdrag inte är någon privaträttslig fordran, och parterna disponerar inte över frågan i rättegången, eftersom en domstol som prövar frågan om disciplinpåföljden är skyldig att självständigt avgöra om den anställde har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som motiverar en disciplinpåföljd. Ett mål om disciplinpåföljd är därför inte något dispositivt tvistemål och kan därmed inte handläggas som ett förenklat tvistemål. Målet ska därför handläggas som ett ordinärt tvistemål.
11 mars 2026 · citeras av 1 - AD 2026 nr 19
Fråga om en anställd hos ett försäkringsbolag har gjort otillåtna slagningar i bolagets kundhanteringssystem och om bolaget hade laglig grund att avskeda den anställda på grund av dem, alternativt sakliga skäl för uppsägning. Även fråga om den anställdas privatekonomiska situation har utgjort sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har funnit att slagningarna i och för sig var otillåtna och att den anställdas agerande var klandervärt. Domstolen har gjort en bedömning av hur allvarligt brottet mot anställningsavtalet var och, med hänsyn till bl.a. syftet med agerandet och att det var en engångsföreteelse, funnit att det inte fanns tillräckliga skäl för avskedande. Arbetsdomstolen har vidare funnit att varken de otillåtna slagningarna eller den anställdas privatekonomiska situation, sedda var för sig eller i kombination, utgjorde sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har därför ogiltigförklarat avskedandet. Eftersom det funnits skäl att rikta allvarlig kritik mot den anställda för de otillåtna slagningarna har Arbetsdomstolen bestämt det allmänna skadeståndet för det ogrundade avskedandet till ett lägre belopp än normalt.
11 mars 2026 - AD 2026 nr 20 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
13 mars 2026 - AD 2026 nr 21
En lagermedarbetare avskedades efter att ha kört truck före och efter att han på arbetsplatsen lämnat ett slumpmässigt drogtest i saliv som sedan visade positivt för amfetamin. Arbetsdomstolen bedömde att det positiva provresultatet var tillförlitligt och att lagermedarbetaren medvetet (med uppsåt) hade brukat amfetaminet. Arbetsdomstolen uttalade att det normalt finns skäl för avskedande när en arbetstagare, som har arbetsuppgifter som är påtagligt farliga eller olagliga att utföra under påverkan av narkotika, har narkotika i kroppen på arbetet. Eftersom den truckkörning som lagermedarbetaren utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet. Detta gällde enligt Arbetsdomstolen trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg, eftersom det i dagsläget inte finns någon testmetod som kan mäta graden av påverkan av amfetamin.
18 mars 2026 - AD 2026 nr 22 Dom
Målet gällde olovlig stridsåtgärd m.m.; nu fråga om stridsåtgärd vidtagits. Domen innebar att kärandens talan avslogs.
18 mars 2026 - AD 2026 nr 23
2015 års avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK omfattar inte klausuler av typen förbud att värva den tidigare arbetsgivarens kunder, oavsett hur omfattande eller konkurrensbegränsande de kan anses vara och vad de ytterst syftat till samt trots att värvande av kunder till konkurrerande verksamhet i någon mening innebär att ta befattning med sådan verksamhet. Skiljeklausulen i 2015 års avtal är därmed inte tillämplig på tvist om avtalat vite för brott mot en sådan klausul.
18 mars 2026 - AD 2026 nr 24
En bestämmelse i kollektivavtal mellan SAS och Svensk Pilotförening ger piloter som, enligt ett i bestämmelsen intaget rullande schema, inte får någon semester förlagd under sommaren rätt till viss kompensation i form av bl.a. extra semesterdagar. Tvisten har rört frågan om en pilot haft rätt till kompensation enligt bestämmelsen. Piloten tillhörde den grupp som inte fick någon semester förlagd under sommaren, men han var föräldraledig en del av sommaren. Enligt SAS uppfattning har det varit en förutsättning för kompensation enligt bestämmelsen att piloten arbetat, eller stått till förfogande för arbete, hela sommaren. Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsbestämmelsens ordalydelse inte anger något krav på tillgänglighet hela sommaren, samt att någon gemensam partsavsikt eller annat som ger anledning att frångå ordalydelsen inte har visats. Arbetsdomstolens bedömning innebär att bestämmelsen ska tolkas i enlighet med pilotföreningens uppfattning och att SAS genom att inte ge kompensationen har gjort sig skyldigt till brott mot pilotavtalet.
18 mars 2026 - AD 2026 nr 25
En arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal ska enligt 19 a § medbestämmandelagen fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Under sju månader lämnade ett bolag inte någon information till en arbetstagarorganisation. Arbetstagarorganisationen påstod inte att det hade inträffat något särskilt i bolagets verksamhet under den aktuella tiden. Parterna har tvistat om bolaget har brutit mot 19 a § medbestämmandelagen. Med hänvisning till att det i målet inte visats att någon särskild händelse hade inträffat och att det inte heller påståtts att bolaget avsåg att fatta något beslut som kunde påverka arbetstagarorganisationens medlemmar under perioden, fann Arbetsdomstolen att det inte fanns skyldighet för bolaget att lämna någon information till arbetstagarorganisationen under den aktuella tidsperioden. Arbetsdomstolen uttalade även att information ska lämnas fortlöpande innebär att information ska lämnas så snart det kan ske, inte vid fast bestämda tidpunkter.
18 mars 2026 · citeras av 3 - AD 2026 nr 26 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
19 mars 2026 - AD 2026 nr 27
En arbetstagare överlämnade, på arbetsgivarens begäran, ett belastningsregisterutdrag till arbetsgivaren, som denne läste. Arbetsdomstolen har funnit att enbart ta emot och läsa belastningsutdraget inte omfattas av dataskyddsförordningen.
25 mars 2026 - AD 2026 nr 28 Dom
Målet gällde fordran på semesterersättning m.m. Domen innebar att kärandes talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
10 april 2026 - AD 2026 nr 29
Tvisten har rört frågan om Polismyndigheten hade laga grund att avskeda, eller åtminstone sakliga skäl att säga upp, en civilanställd handläggare som dömts för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik och i direkt anslutning till brottsligheten gjort uttalanden till ett vittne och poliser bl.a. om att denne var anställd hos Polismyndigheten. Arbetsdomstolen har funnit att det i och för sig finns anledning att se allvarligt på den brottslighet den anställde gjort sig skyldig till. Med hänsyn till att brottsligheten begåtts utanför anställningen och med fog kan betraktas som en engångsföreteelse som hade samband med den anställdes dåvarande alkoholberoende av sjukdomskaraktär, att den anställde direkt medverkade till rehabiliteringsåtgärder samt att det inte kan ställas samma höga krav på oförvitlighet på en civilanställd, utan polisiära befogenheter och utan myndighetsutövande arbetsuppgifter, som på poliser, har Arbetsdomstolen funnit att den anställde inte visat sig uppenbart olämplig att ha anställning hos Polismyndigheten. De uttalanden som den anställde gjorde i anslutning till brottsligheten förändrar inte den bedömningen. Det har därför inte funnits laga grund för avskedande. Arbetsdomstolen har vidare gjort bedömningen att det inte ens fanns sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har därför ogiltigförklarat avskedandet.
15 april 2026 - AD 2026 nr 30 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
17 april 2026 - AD 2026 nr 31 Dom
Målet gällde fordran på lön m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
20 april 2026 - AD 2026 nr 32
En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation om en tillåten stridsåtgärd (sympatiåtgärd) i form av blockad mot all hantering av avfall kopplat till ett bolag, vid elva angivna adresser där bolaget bedriver verksamhet. Parterna har tvistat om stridsåtgärdens omfattning var otydlig och om arbetstagarorganisationen därför brutit mot 45 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har funnit att varslet inte var otydligt när det gäller vilka av arbetsgivarorganisationens medlemsföretag, eller vilka arbetstagare, som omfattades av varslet. Enligt Arbetsdomstolen var varslet inte heller otydligt när det gäller vilka arbetsuppgifter som varslet träffade. Arbetstagarorganisationens varsel var därför inte otydligt med avseende på de varslade stridsåtgärdernas omfattning. Arbetstagarorganisation bröt därmed inte mot 45 § medbestämmandelagen.
22 april 2026 - AD 2026 nr 33 Dom
Målet gällde skadestånd med anledning av avskedande och föreningsrättskränkning m.m. Domen innebar att kärandens talan i huvudsak bifölls.
29 april 2026 - AD 2026 nr 34
Den huvudsakliga frågan i målet är om tolv arbetstagare hos Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg (RSG), som innehar olika ledningsbefattningar, har tjänstgjort i utryckningsstyrka och därmed har rätt till särskild avtalspension för räddningstjänsten (SAP-R). Arbetstagarna är eller har varit anställda som insatsledare, regionala insatsledare, vakthavande befäl eller larm- och ledningsbefäl. Arbetsdomstolen har funnit, dels med beaktande av vad utredningen visat om bakgrunden till och syftet med kollektivavtalsbestämmelserna om SAP-R, dels genom tolkning av avtalstextens ordalydelse, att endast brandmän och styrkeledare hos RSG, dvs. inte de i målet aktuella ledningsbefattningarna, ska anses tjänstgöra i utryckningsstyrka enligt kollektivavtalsbestämmelserna om SAP-R.
29 april 2026 - AD 2026 nr 35 Dom
Målet gällde skadestånd p.g.a. avskedande. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
6 maj 2026 - AD 2026 nr 36 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran, m.m; återvinning av tredskodom (A 189/25). Domen innebar stadfästelse av förlikning.
18 maj 2026 - AD 2026 nr 37 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
20 maj 2026 - AD 2026 nr 38
Fråga om en arbetsgivare, som saknar kollektivavtal, har brutit mot informationsskyldigheten enligt 19 a § medbestämmandelagen genom att inte fortlöpande hålla arbetstagarorganisationen underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Även fråga om bolaget genom att inte lämna motsvarande information genom att besvara en frågelista har brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 15 § samma lag. Dessutom fråga om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 16 § samma lag genom att inte justera ett förhandlingsprotokoll. Arbetsdomstolen har funnit att en viss förhandling mellan parterna avsåg en rättstvist och inte en intressetvist, vilket medfört att en del av förbundets talan är preskriberad. Eftersom bolaget lämnat viss information till förbundet, och då förbundet inte gjort gällande att någon särskild händelse hade inträffat eller att bolaget avsåg att fatta något beslut som kunde påverka förbundets medlemmar under den aktuella perioden, har Arbetsdomstolen funnit att bolaget inte brutit mot informationsskyldigheten. Arbetsdomstolen har inte heller ansett att bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten, dels då bolaget inte var skyldigt att vid förhandlingen lämna den efterfrågade informationen, dels då båda parter bidrog till att ett slutjusterat protokoll inte kom till stånd.
22 maj 2026 · citeras av 1 - AD 2026 nr 39
Fråga om Kriminalvården haft sakliga skäl att säga upp en arbetstagare som p.g.a. funktionsnedsättning saknar arbetsförmåga för sin anställning som kriminalvårdare samt om arbetstagaren utsatts för diskriminering genom bristande tillgänglighet. Parterna är överens om att arbetstagaren saknar arbetsförmåga i befattningen som kriminalvårdare och att Kriminalvården har fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Den huvudsakliga tvistefrågan är om, och i vilken omfattning, arbetstagaren har arbetsförmåga i förhållande till andra anställningar hos Kriminalvården och vilken betydelse hennes nedsatta arbetsförmåga har vid en bedömning av om det är skäligt att kräva att en omplacering görs. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt till 50 procent även i ett för arbetstagarens behov välanpassat arbete. Arbetsdomstolen har vidare funnit att det i detta fall inte har varit skäligt att kräva att Kriminalvården skulle erbjuda arbetstagaren en heltidsanställning och därefter anpassa den. Arbetsdomstolen har därmed funnit att Kriminalvården har haft sakliga skäl för uppsägningen och att arbetstagaren inte har utsatts för diskriminering.
27 maj 2026 - AD 2026 nr 40
En arbetsgivare, som inte har kollektivavtal, kom överens med ett antal arbetstagare om att deras anställningar skulle upphöra. Arbetsdomstolen har funnit att dessa överenskommelser ska betraktas som uppsägningar i den mening som avses i EU-direktivet om kollektiva uppsägningar. Domstolen har vidare funnit att arbetsgivaren bröt mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § andra stycket medbestämmandelagen genom att inte påkalla förhandling med förbundet i fråga som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Inom ramen för förhandlingsskyldigheten hade arbetsgivaren skyldighet enligt 15 § andra stycket första punkten medbestämmandelagen att lämna information om skälen till de planerade uppsägningarna. Arbetsgivaren hade inte en separat skyldighet att också informera förbundet om samma sak enligt 19 a § medbestämmandelagen.
27 maj 2026 - AD 2026 nr 41
Tingsrätten har avgjort ett mål om ogiltigförklaring av uppsägning genom att tillämpa huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK utan att dessförinnan ge den s.k. Huvudavtalsnämnden tillfälle att yttra sig. Det har ansetts utgöra ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång. Eftersom felet inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i Arbetsdomstolen, har tingsrättens dom undanröjts och målet återförvisats till tingsrätten.
28 maj 2026 - AD 2026 nr 42
Fråga om Polismyndigheten hade laga grund att avskeda, eller åtminstone sakliga skäl att säga upp, en polisman som dömts för fyra fall av dataintrång. Dataintrången avsåg slagningar i Polismyndighetens it-system i ett ärende där polismannen själv och hans son var målsägande. Tvisten har även handlat om Polismyndigheten som grund för avskedandet utöver den påstådda brottsligheten fick göra gällande ytterligare omständigheter som inte uttryckligen angetts i den skriftliga motivering som lämnats enligt 19 § anställningsskyddslagen. I den delen har Arbetsdomstolen funnit att de ytterligare omständigheter som Polismyndigheten ville åberopa inte kunde anses vara så nära förknippade med den påstådda brottsligheten att de fick åberopas som ytterligare grund för avskedandet. Arbetsdomstolen har inte funnit anledning att ifrågasätta den fällande domen för dataintrång. Enligt Arbetsdomstolen var polismannens agerande omdömeslöst och klandervärt. Med hänsyn till att dataintrången begåtts under mycket särpräglade förhållanden och i en svår situation har domstolen dock ansett att agerandet inte varit så allvarligt att det fanns tillräckliga skäl för avskedande. Arbetsdomstolen har vidare gjort bedömningen att det inte heller fanns sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har därför ogiltigförklarat avskedandet. Eftersom dataintrången varit sådana att de normalt utgjort skäl för avskedande av en polisman, och polismannen genom sitt agerande i hög grad medverkat till den uppkomna situationen, har Arbetsdomstolen bestämt det allmänna skadeståndet för det ogrundade avskedandet till ett lägre belopp än normalt.
10 juni 2026 · citeras av 1 - AD 2026 nr 43 Dom
Målet gällde ogiltigförklaring av uppsägning, m.m. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
11 juni 2026 - AD 2026 nr 44
Fråga om Försäkringskassan hade laga grund att avskeda, eller åtminstone sakliga skäl att säga upp, en tjänsteman hos Försäkringskassan som dömts för dataintrång. Dataintrånget avsåg två slagningar under en och samma dag i Försäkringskassans it-system i tjänstemannens anhörigas ärenden. Arbetsdomstolen har inte funnit anledning att ifrågasätta den fällande domen för dataintrång. Arbetsdomstolen har också funnit anledning att se mycket allvarligt på brottsligheten. Vid en sammanvägd bedömning har domstolen dock funnit att ett skiljande från anställningen varit en alltför ingripande åtgärd, och att det därför inte funnits laga grund för avskedande eller sakliga skäl för uppsägning. Eftersom dataintrånget varit sådant att det kunnat utgöra skäl för avskedande av tjänstemannen, och då tjänstemannen genom sitt agerande i hög grad medverkat till den uppkomna situationen, har Arbetsdomstolen bestämt det allmänna skadeståndet för det ogrundade avskedandet till ett lägre belopp än normalt.
17 juni 2026 - AD 2026 nr 45 Dom
Målet gällde ogiltigförklaring av uppsägning m.m. Domen innebar att tingsrättens dom ändrades och klagandens talan bifölls i huvudsak.
17 juni 2026 - AD 2026 nr 46
Den part som gjort framställan om förhandling och sedan inte inställt sig till förhandlingssammanträde, kan inte bli skadeståndsskyldig för brott mot förhandlingsskyldigheten enligt medbestämmandelagen.
17 juni 2026 - AD 2026 nr 47 Dom
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
24 juni 2026 - AD 2026 nr 48
Ett bolag som bedriver varuhusverksamhet har i tre dagar hyrt in arbetskraft från ett bemanningsföretag för att hantera en oväntad och ovanligt stor varuleverans. Parterna är överens om att situationen krävt ett skyndsamt förfarande och att det var lämpligt att anlita ett bemanningsföretag. De huvudsakliga tvistefrågorna har varit om bolaget i den aktuella situationen var skyldigt att förhandla och i så fall om bolaget påkallat förhandling i rätt tid. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen, men att bolaget haft en skyldighet att påkalla primärförhandling enligt 38 § medbestämmandelagen. Bolaget har påstått att det efter inhyrningen gjort en förhandlingsframställning, men de kontakter som förekom kan enligt Arbetsdomstolens bedömning inte uppfattas som att bolaget då påkallade förhandling. Bolaget har därmed gjort sig skyldigt till brott mot förhandlingsskyldigheten enligt 38 § medbestämmandelagen och ådragit sig en skyldighet att betala skadestånd till förbundet.
24 juni 2026 - AD 2026 nr 49 Dom
Målet gällde skadestånd m.m. Domen innebar att tingsrättens dom fastställdes.
24 juni 2026 - AD 2026 nr 50 Dom
Målet gällde brott mot kollektivavtal m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
3 juli 2026 - AD 2026 nr 51 Dom
Målet gällde ogiltigförklaring av avskedande. Domen innebar att tingsrättens dom fastställdes.
8 juli 2026 - AD 2026 nr 52
När en anställd utlänning inte har föreskrivet arbetstillstånd, och anställningen således står i strid med författning, kan arbetsgivaren omedelbart avsluta anställningen utan att följa anställningsskyddslagen.
8 juli 2026 - AD 2026 nr 53 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
11 augusti 2026 - AD 2026 nr 54 Dom
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
12 augusti 2026 - AD 2026 nr 55
Fråga om en arbetsgivare, som saknar kollektivavtal, har brutit mot informationsskyldigheten enligt 19 a § medbestämmandelagen genom att inte fortlöpande hålla arbetstagarorganisationen underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Även fråga om bolaget och arbetstagarorganisationen har ingått kollektivavtal om informationsskyldighet och om bolaget brutit mot kollektivavtalet. Arbetsdomstolen har ålagt bolaget att betala allmänt skadestånd till arbetstagarorganisationen, eftersom domstolen funnit att bolaget var skyldigt att till arbetstagarorganisationen lämna information om vissa förändringar i bolagets säljorganisation och att bolaget, genom att inte informera om förändringarna så snart det kunnat ske, brutit mot informationsskyldigheten i 19 a § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har däremot ansett att bolaget inte var skyldigt att lämna information till förbundet om att bolaget skulle byta leverantör av rekonditioneringstjänster. Arbetsdomstolen har slutligen funnit att parterna inte ingått kollektivavtal om informationsskyldighet, eftersom det saknats gemensam partsavsikt att ingå ett rättsligt bindande avtal och då det inte heller funnits fog för arbetstagarorganisationen att utgå från att bolaget hade avtalsavsikt.
26 augusti 2026 - AD 2026 nr 56 Dom
Målet gällde brott mot anställningsskyddslagen. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
31 augusti 2026 - AD 2026 nr 57
Ett bolag ansökte om och beviljades företagsrekonstruktion. Bolaget sade under rekonstruktionsförfarandet upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga har uppkommit om arbetstagarens lönefordringar och motsvarande ersättningar under uppsägningstiden ska omfattas av det under rekonstruktionsförfarandet fastställda offentliga ackordet (numera skulduppgörelsen) även efter att företagsrekonstruktionen upphört. Arbetsdomstolen har funnit att ett fastställt offentligt ackord (numera skulduppgörelse) reglerar betalningsskyldigheten för de fordringar som omfattas av ackordet även efter att rekonstruktionsförfarandet har avslutats. Enligt Arbetsdomstolen skulle en annan ordning stå i strid med den insolvensrättsliga systematiken sådan den framgår av lagstiftning, förarbeten och rättspraxis. Arbetsdomstolen har vidare funnit att den omständigheten att anställningsskyddslagen innehåller bestämmelser om uppsägningslön inte kan påverka den ordningen eller det redan fastställda ackordet. Arbetsdomstolen har därför kommit fram till att arbetstagarens lönefordringar som inföll efter att företagsrekonstruktionen upphört omfattades av det offentliga ackordet, under förutsättning att bolaget inte därefter hade påfordrat utförande av arbete eller fullgörande av annan förpliktelse enligt anställningsavtalet. Eftersom arbetstagaren hade varit arbetsbefriad hela den aktuella tiden har Arbetsdomstolen funnit att arbetstagare inte hade rätt till någon ytterligare ersättning från bolaget.
2 september 2026 - AD 2026 nr 58
Ett bolag ansökte om och beviljades företagsrekonstruktion. Bolaget sade under rekonstruktionsförfarandet upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga har uppkommit om arbetstagarens lönefordringar och motsvarande ersättningar under uppsägningstiden ska omfattas av det under rekonstruktionsförfarandet fastställda offentliga ackordet (numera skulduppgörelsen) även efter att företagsrekonstruktionen upphört. Arbetsdomstolen har funnit att ett fastställt offentligt ackord (numera skulduppgörelse) reglerar betalningsskyldigheten för de fordringar som omfattas av ackordet även efter att rekonstruktionsförfarandet har avslutats. Enligt Arbetsdomstolen skulle en annan ordning stå i strid med den insolvensrättsliga systematiken sådan den framgår av lagstiftning, förarbeten och rättspraxis. Arbetsdomstolen har vidare funnit att den omständigheten att anställningsskyddslagen innehåller bestämmelser om uppsägningslön inte kan påverka den insolvensrättsliga ordningen eller det redan fastställda ackordet. Arbetsdomstolen har därför kommit fram till att arbetstagarens lönefordringar som inföll efter att företagsrekonstruktionen upphört omfattades av det offentliga ackordet, under förutsättning att bolaget inte därefter hade påfordrat utförande av arbete eller fullgörande av annan förpliktelse enligt anställningsavtalet. Eftersom arbetstagaren hade varit arbetsbefriad hela den aktuella tiden har Arbetsdomstolen funnit att arbetstagare inte hade rätt till någon ytterligare ersättning från bolaget.
2 september 2026 - AD 2026 nr 59
En statlig myndighets personalansvarsnämnd beslutade om en disciplinpåföljd enligt lagen om offentlig anställning. Därefter väckte arbetstagarorganisationen, som inte är bunden av kollektivavtal i förhållande till staten, för sin medlem talan i Arbetsdomstolen och yrkade att disciplinpåföljden skulle undanröjas. Staten invände i svaromål att tvisteförhandling enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte hade ägt rum. Först därefter påkallade arbetstagarorganisationen förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen om den meddelade disciplinpåföljden och begärde vilandeförklaring av målet. Arbetsdomstolen har funnit att det även i ett mål om disciplinpåföljd ankommer på parterna att förhandla om tvistefrågan enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Samtidigt är fristen om tre veckor från delfåendet av beslutet om disciplinpåföljd för talans väckande i 39 § lagen om offentlig anställning absolut. I en situation där talan väcks inom tidsfristen, men parternas förhandling ännu inte är avslutad, är det därför befogat att tillämpa ett sådant undantag från huvudregeln, att förhandlingsskyldigheten ska vara uppfylld redan när talan väcks, som innebär att domstolen på begäran vilandeförklarar målet i väntan på att förhandling om disciplinpåföljden är slutförd. Eftersom statens invändning om bristande förhandling i det aktuella fallet framfördes innan arbetstagarorganisationen påkallade förhandling, har Arbetsdomstolen dock funnit att föreningens talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.
3 september 2026 - AD 2026 nr 60 Dom
Målet gällde lönefordran, kollektivavtalsbrott, m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
4 september 2026 - AD 2026 nr 61
Vid framförande av en truck på ett lager körde en arbetstagare på en arbetskamrat. Med anledning av det inträffade avskedades arbetstagaren. Parterna har tvistat om avskedandet var lagligen grundat eller om det i vart fall fanns sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har funnit det grov vårdslöst att köra truck utan sikt framåt. Genom att köra utan sikt framåt, vilket medförde att arbetstagaren körde på sin arbetskamrat, bröt arbetstagaren mot sina förpliktelser enligt anställningsavtalet på ett så allvarligt sätt att bolaget hade laga grund att avskeda arbetstagaren från anställningen.
9 september 2026 - AD 2026 nr 62 Dom
Målet gällde lönefordran, kollektivavtalsbrott, m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
11 september 2026