AD 2026 nr 38

s. 1 Sida 1 av 28 i domstolens handling

• ARBETSDOMSTOLEN
• AD 2026 nr 38 · Mål nr A 128/24

Fråga om en arbetsgivare, som saknar kollektivavtal, har brutit mot informationsskyldigheten enligt 19 a § medbestämmandelagen genom att inte fortlöpande hålla arbetstagarorganisationen underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Även fråga om bolaget genom att inte lämna motsvarande information genom att besvara en frågelista har brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 15 § samma lag. Dessutom fråga om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 16 § samma lag genom att inte justera ett förhandlingsprotokoll.

Arbetsdomstolen har funnit att en viss förhandling mellan parterna avsåg en rättstvist och inte en intressetvist, vilket medfört att en del av förbundets talan är preskriberad. Eftersom bolaget lämnat viss information till förbundet, och då förbundet inte gjort gällande att någon särskild händelse hade inträffat eller att bolaget avsåg att fatta något beslut som kunde påverka förbundets medlemmar under den aktuella perioden, har Arbetsdomstolen funnit att bolaget inte brutit mot informationsskyldigheten. Arbetsdomstolen har inte heller ansett att bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten, dels då bolaget inte var skyldigt att vid förhandlingen lämna den efterfrågade informationen, dels då båda parter bidrog till att ett slutjusterat protokoll inte kom till stånd.

s. 2 Sida 2 av 28 i domstolens handling

ARBETSDOMSTOLEN DOM AD 2026 nr 38
2026-05-22 Mål nr A 128/24
Stockholm

KÄRANDE Industrifacket Metall, 105 52 Stockholm Ombud: arbetsrättsjuristen Dan Holke, Steglitsvägen 49, 192 55 Sollentuna

SVARANDE TM Sweden AB, 556931-4098, Kanalvägen 16, 194 61 Upplands Väsby Ombud: advokaterna Åsa Erlandsson och Jacob Gustafsson, Setterwalls Advokatbyrå AB, Box 1050, 101 39 Stockholm

SAKEN brott mot informations- och förhandlingsskyldigheten

BAKGRUND

TM Sweden AB (bolaget) är ett dotterbolag till Tesla International BV. Bolaget bedriver Teslas svenska verksamhet i form av försäljning av bilar, service och reparationer. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal. Sedan oktober 2023 pågår en arbetsmarknadskonflikt mellan Industrifacket Metall (förbundet) och bolaget.

Förbundet har medlemmar som arbetar i verkstaden vid bolagets försäljnings- och serviceanläggning i Uppsala, och som omfattas av stridsåtgärderna. Den 20 februari 2024 gjorde förbundet en förhandlings- framställning enligt 10 § medbestämmandelagen avseende den aktuella verkstaden. Förhandlingsframställningen avsåg informationsskyldigheten enligt 19 a § medbestämmandelagen.

s. 3 Sida 3 av 28 i domstolens handling

En förhandling hölls mellan parterna den 6 mars 2024. Parterna är dock inte överens om att denna förhandling avsåg en intressetvist eller rättstvist.

Den 28 mars 2024 gjorde förbundet en förhandlingsframställning avseende brott mot informations- och förhandlingsskyldigheten i 15, 16 och 19 a §§ medbestämmandelagen. Tvisteförhandling skulle ha hållits den 17 april men ajournerades till den 19 april 2024. Samma dag avslutades förhandlingen i oenighet.

Parterna tvistar nu i huvudsak om bolaget fram till och med den 19 april 2024 bröt mot informationsskyldigheten samt om bolaget bröt mot förhandlingsskyldigheten genom att dels vägra lämna ut information om verksamheten vid förhandlingen den 6 mars 2024, dels vägra justera förhandlingsprotokollet från samma tillfälle. Parterna tvistar även om förbundets talan avseende brott mot informationsskyldigheten i tiden före den 6 mars 2024 är preskriberad.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till förbundet betala allmänt skadestånd med 50 000 kr för brott mot 19 a § medbestämmandelagen och med 50 000 kr för brott mot 15 och 16 §§ samma lag, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning, den 21 augusti 2024, till dess betalning sker.

Bolaget har bestritt yrkandena, men vitsordat ränteberäkningen som skälig i och för sig.

Bolaget har för egen del yrkat att ett eventuellt skadestånd ska jämkas till noll eller till det belopp som Arbetsdomstolen finner skäligt.

Förbundet har bestritt jämkningsyrkandet.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

s. 4 Sida 4 av 28 i domstolens handling

GRUNDER

Förbundet

Preskription

Förhandlingen den 6 mars 2024 var inte någon tvisteförhandling. Inte heller bolaget ansåg att den var en tvisteförhandling, eftersom bolaget utan invändning tvisteförhandlade i april.

Den tvisteförhandling som hölls avslutades den 19 april 2024. Stämnings- ansökan ingavs till Arbetsdomstolen den 28 juni 2024, dvs. inom tre- månadersfristen. Talan om brott mot informationsskyldigheten är därmed inte preskriberad.

Informationsskyldighet

Bolaget har fram till och med den 19 april 2024, såväl före som efter den 6 mars 2024, underlåtit att hålla förbundet fortlöpande informerat om hur verksamheten på verkstaden i Uppsala utvecklades produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken.

Bolaget har inte tidigare påstått att det enligt 5 § medbestämmandelagen haft en begränsad informationsplikt efter det att konflikten mellan parterna bröt ut den 27 oktober 2023. Förbundet har inte heller begärt att få insyn i förhållanden hos bolaget som har betydelse för arbetskonflikten. Om bolaget hade ansett att någon fråga rörde konflikten, skulle förbundet ha fått ta ställning till det.

Bolaget har därmed brutit mot 19 a § medbestämmandelagen.

Förhandlingsskyldighet

Bolaget har brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 15 och 16 §§ medbestämmandelagen genom att dels vägra lämna ut information om verksamheten vid förhandlingen den 6 mars 2024, dels vägra justera förhandlingsprotokoll från samma tillfälle.

s. 5 Sida 5 av 28 i domstolens handling

Skadestånd

Bolaget är till följd av ovannämnda brott skyldigt att enligt 54 och 55 §§ medbestämmandelagen betala skadestånd till förbundet.

Bolaget har inte före den 19 april 2024 försökt att vara tillmötesgående avseende förbundets krav. Rättsläget har inte varit tveksamt. Bolaget hade haft goda möjligheter att tillhandhålla information enligt lagens bestämmelser. Att bolaget i tiden efter det att tvisteförhandling genomförts tillhandahållit viss information, saknar i sammanhanget betydelse. Det finns därmed inte skäl att jämka skadeståndet.

Bolaget

Preskription

Förhandlingen den 6 mars 2024 avsåg en rättstvist, inte en intressetvist. Förhandlingen avslutades i första hand samma dag och i andra hand den 8 mars 2024. Förbundet har därför varit skyldigt att väcka talan i första hand senast den 6 juni 2024 och i andra hand den 8 juni 2024. Förbundet väckte talan först den 28 juni 2024, vilket innebär att förbundets talan på grund av brott mot informationsskyldigheten i tiden före den 6 mars 2025 är preskriberad.

Att bolaget deltog i förhandlingen i april innebär inte att bolaget har avstått från att framföra en preskriptionsinvändning. Bolaget har inte heller varit skyldigt att göra preskriptionsinvändning. Förhandlingen i mars och förhandlingen i april avsåg nämligen två olika tvistefrågor.

Informationsskyldighet

Vid förbundets platsbesök i tiden före den 6 mars 2024 tillhandahöll bolaget förbundets representanter information om hur verksamheten utvecklades produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personal- politiken. I tiden från och med den 6 mars 2024 har bolaget lämnat

s. 6 Sida 6 av 28 i domstolens handling

motsvarande information till förbundet skriftligt var tredje månad, bl.a. den 11 april 2024. Bolaget har även lämnat förbundet sådan information muntligt den 19 april 2024. Bolaget har därmed fortlöpande informerat förbundet om verksamheten i sådan omfattning och med sådan regelbundenhet som 19 a § medbestämmandelagen föreskriver.

Före förhandlingsframställningen den 20 februari 2024 hade förbundet aldrig invänt mot hur och i vilken omfattning bolaget informerade förbundet. Förbundet får därmed anses ha accepterat att informationen före den 6 mars 2024 gavs i den omfattningen och med sådan regelbundenhet som skedde.

Bolaget har inte varit skyldigt att besvara samtliga av förbundets frågor omedelbart och i samband med sammanträdet den 6 mars 2024.

Bolaget hade under alla omständigheter en begränsad informationsplikt enligt 5 § medbestämmandelagen efter det att konflikten mellan parterna bröt ut den 27 oktober 2023. Som skäl för att inte besvara förbundets frågor framförde bolagets representanter detta i samband med förhandlingen den 6 mars 2024.

Förhandlingsskyldighet

Bolaget har inte brutit mot förhandlingsskyldigheten. Bolaget har förhandlat med förbundet och lagt fram motiverade förslag till lösning av den fråga som förhandlingarna avsåg. Bolaget har inte varit skyldigt att omedelbart och i samband med förhandlingen den 6 mars 2024 besvara förbundets frågor i frågeformuläret.

Bolaget har inte heller varit skyldigt att skriftligt justera det protokoll som förbundet föreslog från förhandlingen den 6 mars 2024, i vart fall inte utan att bolagets föreslagna justeringsanmärkningar hade tagits med.

Bolaget har dessutom justerat protokollet med protokollsanmärkningar genom det mejl som SL skickade till PL den 8 mars 2024. Bolaget har således inte vägrat att justera förhandlingsprotokollet.

s. 7 Sida 7 av 28 i domstolens handling

Båda förhandlingarna bedrevs i enlighet med de formkrav och sådan skyndsamhet som lagen kräver. Sammanfattningsvis har bolaget därför inte brutit mot 15 och 16 §§ medbestämmandelagen.

Skadestånd

Bolaget har inte brutit mot 15, 16 och 19 a §§ medbestämmandelagen och är därför inte skadeståndsskyldigt mot förbundet. Det yrkade skadeståndet är under alla förhållanden för högt.

Om Arbetsdomstolen skulle finna att bolaget har brutit mot informations- skyldigheten, har detta inte skett medvetet eller av illvilja. Tvärtom har bolaget under en lång tid försökt vara tillmötesgående avseende förbundets krav. Dessutom måste rättsläget bedömas som oklart. Bolagets agerande har därför varit ursäktligt och mindre klandervärt. Efter den 19 april 2024 har bolaget dessutom ostridigt tillhandahållit information enligt 19 a § medbestämmandelagen. Det finns därför skäl att jämka ett eventuellt allmänt skadestånd.

UTVECKLING AV TALAN

Förbundet

Informationslämnande i tiden före den 6 mars 2024

Eftersom förbundet sedan lång tid haft medlemmar som arbetar hos bolaget var bolaget skyldigt att fortlöpande hålla förbundets lokala organisationer, avdelningarna, underrättade om hur verksamheten utvecklades produktions- mässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Någon sådan information lämnade dock bolaget aldrig på eget initiativ.

Det är dock riktigt att förbundets avdelning besökte företaget vid några tillfällen. Första besöket skedde i januari 2023. Vid det besöket förevisade bolaget lokalerna och presenterade personalen. Därefter skedde ytterligare några besök där förbundets ombudsmän träffade enskilda medlemmar och

s. 8 Sida 8 av 28 i domstolens handling

diskuterade deras arbetssituation och villkor. Efter det att förbundets strids- åtgärder trädde i kraft i oktober 2023 har förbundets ombudsmän inte varit välkomna att besöka bolaget.

Förhandlingen den 6 mars 2024

Syftet med förhandlingsframställningen i februari 2024 var att påtala att bolagets agerande stred mot informationskyligheten enligt medbestämmandelagen, att få till stånd en dialog med bolaget på lokal nivå samt ge bolaget en chans att lämna den information som det tidigare inte lämnat på eget initiativ. Det var alltså inte fråga om någon rättstvist- förhandling och några skadeståndsanspråk framställdes inte heller vid förhandlingen den 6 mars 2024.

Vid förhandlingen vägrade bolaget att lämna den information som förbundet hade rätt till. Förbundet hade inför förhandlingen tagit fram en handling med ett antal frågor som förbundet önskade få svar på och som omfattas av informationsskyldigheten i 19 a § medbestämmandelagen. Frågorna handlade om ”hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken”. Vid förhandlingen gick parterna igenom frågorna och bolaget hade inga syn- punkter på att frågorna skulle ligga utanför bolagets skyldigheter enligt lagen. Vid förhandlingen vägrade bolaget dock att svara på frågorna och att lämna någon information. Bolaget uppgav däremot på uttrycklig fråga att det inte fanns något särskilt på frågelistan som det inte kunde svara på.

Förbundet erbjöd bolaget att förhandlingen skulle ajourneras till den 18 mars 2024 kl. 8.00 för att bolaget skulle få möjlighet att samråda med sitt ombud och att då lämna den begärda informationen. Bolaget accepterade inte detta, även om det inte heller avvisade förslaget.

Förbundet upprättade ett utkast till protokoll där det framgick att parterna var överens om att ajournera förhandlingen till den 18 mars. I övrigt var protokollet mycket kortfattat. Förbundet frågade bolaget om det fanns något i protokollet som bolaget ville ändra på. Bolagets företrädare uppgav

s. 9 Sida 9 av 28 i domstolens handling

muntligt att protokollet var helt korrekt men att de ändå inte ville justera det. Bolaget hade inte heller något förslag på ett nytt datum för fortsatta förhandlingar.

Den 7 mars 2024 skickade förbundet slutversionen av protokollet från förhandlingen till bolaget för justering. Bolaget återkom då med synpunkter på protokollet och med begäran om att protokollet skulle ändras på ett antal punkter, trots att protokollet godkänts muntligt vid förhandlingen. De ändringar som bolaget ville göra i protokollet avspeglade enligt förbundets uppfattning inte på ett korrekt sätt vad som sagts vid förhandlingen och förbundet var därför inte villigt att föra in det i protokollet. I den situationen ålåg det bolaget att justera protokollet med en justeringsanmärkning vilket bolaget inte gjorde.

Efter ytterligare diskussioner föll frågan om att ajournera förhandlingen. Förhandlingen avslutades utan att bolaget lämnade den efterfrågade informationen. Bolaget bekräftade i ett e-postmeddelande den 8 mars 2024 att det frånträtt förhandlingen.

Informationslämnande i tiden efter den 6 mars 2024

Inte heller under perioden från den 6 mars till och med den 19 april 2024 höll bolaget förbundet löpande underrättat i de avseenden som stadgas i 19 a § medbestämmandelagen, vare sig skriftligt eller muntligt.

Det är riktigt att bolaget den 11 april 2024 gav förbundet viss skriftlig information. Den informationen var dock mycket allmänt hållen och bolaget svarade inte på de frågor som förbundet ville ha belysta.

Tvisteförhandlingen i april 2024

Den 28 mars 2024 påkallade förbundet tvisteförhandling med bolaget. Inte heller i samband med tvisteförhandlingen den 19 april 2024 lämnade bolaget någon information till förbundet enligt 19 a § medbestämmande- lagen. Det är orsaken till att det inte står något om det i protokollet från den förhandlingen.

s. 10 Sida 10 av 28 i domstolens handling

Samtal efter förhandlingen den 19 april 2024

Det är inte riktigt att bolaget skulle ha lämnat information till förbundet vid ett möte efter att tvisteförhandlingen hade avslutats den 19 april 2024. Något möte ägde inte rum.

Däremot är det riktigt att parterna, utan att föra protokoll, förde informella samtal efter tvisteförhandlingen. Det skedde efter det att bolagets ombud lämnat förhandlingen. Bolaget besvarade inte heller vid detta tillfälle frågorna i frågeformuläret och lämnade inte heller i övrigt den information som 19 a § medbestämmandelagen kräver.

Bolaget hade inte en begränsad informationsskyldighet

Bolaget påstod inte att det på grund av stridsåtgärderna skulle ha varit förhindrat att lämna information i något avseende. Om så hade skett, skulle förbundet ha varit berett att ta ställning till en sådan invändning.

Preskription

Tvisteförhandlingen i ärendet avslutades den 19 april 2024. Talan väcktes den 28 juni 2024, dvs inom tre månader därefter. Som tydligt framgår av protokollet var förhandlingen den 6 mars 2024 inte någon tvisteförhandling. Så uppfattade inte heller bolaget situationen eftersom det utan invändning ställde upp och tvisteförhandlade den 19 april 2024. I vart fall avslutades tvisteförhandlingen först då.

Bolaget

Informationslämnande i tiden före den 6 mars 2024

Ända sedan bolaget fick kännedom om att några av dess anställda i Uppsala var medlemmar i förbundet, tog bolaget regelbundet emot besök vid anläggningen i Uppsala av representanter från förbundet. Vid besöken talade förbundet inte bara med sina medlemmar. Möten ägde också rum med bolagsledningen där bolaget lämnade allmän information om

s. 11 Sida 11 av 28 i domstolens handling

verksamheten i Uppsala och om bolaget i enlighet med 19 a § medbestämmandelagen.

Förbundet framförde aldrig några synpunkter eller invändningar mot denna ordning innan frågan kom på tal i början av 2024, dvs. efter att arbetsmarknadskonflikten hade utbrutit mellan parterna. Bolaget informerade och informerar fortfarande regelbundet samtliga anställda, inklusive ej fackligt organiserade medlemmar, om hur verksamheten utvecklas.

Det är delvis korrekt att förbundets representanter inte var välkomna att besöka bolagets anläggning efter oktober 2023. Förbundet besökte vid flera tillfällen anläggningen och talade med de medlemmar som gått ut i strejk. Däremot gavs förbundet inte tillträde till verkstaden. Anledningen till detta var den rådande arbetsmarknadskonflikten. Att bolaget under dessa förhållandena inte ville låta förbundets representanter tillträda bolagets verkstad, kan knappast vara förvånande eller kontroversiellt. Till saken hör också att anställda som hade valt att inte delta i strejken, kände sig hotade av förbundets representant. Eftersom bolaget alltsedan förhandlingen den 6 mars 2024 delade information med förbundet skriftligt var tredje månad, saknades dessutom skäl att även lämna information i samband med platsbesök.

Förhandlingen den 6 mars 2024

Vid förhandlingen den 6 mars 2024 lade förbundet bl.a. fram ett dokument med diverse frågor som bolaget – under hot om rättsliga åtgärder – ombads att besvara under förhandlingen. Förbundet uppgav att en underlåtenhet att besvara frågeformuläret på plats skulle göra betraktas som förhandlings- vägran enligt medbestämmandelagen.

Förhandlingen pågick i över tre timmar och ajournerades flera gånger. Flera protokoll cirkulerades under förhandlingen. Ett första protokoll skickades kl. 14.17 och ett andra kl. 15.10. Förbundet påstod också att bolaget behövde justera protokollet direkt under mötet, eller senast efter ajournering

s. 12 Sida 12 av 28 i domstolens handling

som förbundet kunde acceptera till senast kl. 23.00 samma dag. Under- låtenhet att göra detta skulle, enligt förbundet, innebära förhandlingsvägran.

Bolaget framförde att det inte hade för avsikt att besvara några frågor under mötet. Enligt bolagets uppfattning behövde parterna först komma överens om på vilket sätt informationen enligt 19 a § medbestämmandelagen skulle lämnas framöver, vilket bolaget hade uppfattat var själva syftet med förhandlingen. Bolaget föreslog att det löpande och skriftligt, två gånger per år samt vid särskilda event och förändringar, skulle ge förbundet information om de tre särskilda områden som omfattas av informations- skyldigheten i bestämmelsen.

Bolaget uppgav att det i och för sig inte hade något emot att besvara frågeformuläret då det ville och, fortfarande vill, tillhandahålla den information som förbundet efterfrågat. Bolagets representanter, SL och NÅ, var dock osäkra på om bolaget faktiskt var skyldigt att besvara samtliga frågor, bland annat på grund av den pågående arbetskonflikten, varför de bad om att få återkomma i saken. Detta kunde dock förbundet inte acceptera. Parterna enades därför aldrig om att ajournera förhandlingen, även om det är riktigt att bolaget inledningsvis var villigt att ajournera förhandlingen. Förhandlingen avslutades i stället i oenighet.

Det är inte riktigt att bolaget vid förhandlingen direkt godkände skrivningarna i protokollet. Det SL och NÅ framförde var att de inte hade några ändringar som de ville göra där och då. De bad i stället om att få ta med sig protokollet för att gå igenom det i lugn och ro, för att sedan återkomma med eventuella justeringsanmärkningar och en signatur.

Den 7 mars 2024 skickade förbundet ett utkast på slutligt förhandlings- protokoll till bolaget. Bolaget framförde dagen därpå vissa synpunkter på protokollets innehåll, som bolaget inte ansåg reflekterade vad som faktiskt hade föregått vid förhandlingen. Bolaget bad därför förbundet att föra in vissa justeringsanmärkningar till protokollet. Bolaget förtydligade också att det hade frånträtt förhandlingen.

s. 13 Sida 13 av 28 i domstolens handling

Den 10 mars 2024 återkom förbundet och påstod att justering inte kunde ske digitalt utan att det krävdes en ”vanlig underskrift”. Förbundet framförde också att de framförda justeringsanmärkningarna inte kunde accepteras av förbundet. Detta innebär dock inte att bolaget inte har justerat protokollet.

Informationslämnande i tiden efter den 6 mars 2024

Den 11 april 2024 tillhandahöll bolaget skriftlig information enligt 19 a § medbestämmandelagen i enlighet med vad som utlovats vid mötet den 6 mars 2024. Därefter lämnade bolaget information till förbundet vid ett flertal tillfällen. Det skedde dels muntligt efter förhandlingen den 19 april 2024 (se nedan), dels skriftligt den 8 oktober 2024, den 30 januari, den 11 april och den 7 juli 2025.

Förbundet har inte sedan oktober 2024 invänt mot det sätt som bolaget numera delger förbundet information på, dvs. genom att kvartalsvis översända ett formulär med svar på förbundets frågor.

Tvisteförhandlingen i april 2024

Den 28 mars 2024 gjorde förbundet en förhandlingsframställning avseende påstått brott mot medbestämmandelagen gällande ”informations- skyldigheten, protokoll och förhandlingsvägran den 6 mars 2024”.

Förhandlingen inleddes den 17 april och ajournerades till den 19 april 2024. Båda parter framförde varsitt förslag på lösning av tvisten men någon överenskommelse kunde inte nås vid mötet. Förhandlingen avslutades i oenighet.

Samtal efter förhandlingen den 19 april 2024

Efter att förhandlingen den 19 april 2024 avslutats gick parterna gemensamt igenom frågeformuläret. Parterna kom överens om att protokoll eller mötes- anteckningar skulle föras vid mötet och att protokollet skulle föras av förbundet.

s. 14 Sida 14 av 28 i domstolens handling

Bolaget, genom SL och SR, besvarade i princip samtliga frågor. De frågor bolaget, enligt förbundet, inte besvarade avsåg förbundets begäran om att få ta del av dels en budget, dels en fysisk riskbedömning. Bolaget besvarade dock dessa frågor på så sätt att bolaget informerade om att det inte finns någon budget för varje enskild anläggning men att bolagets redovisning blir offentlig vid årsbokslutet. Bolaget informerade även om att det utför riskbedömningar, vilka som deltar vid dessa samt hur frekvent riskbedömningarna görs. Bolaget ansåg sig däremot inte vara skyldigt att dela material från en fysisk riskbedömning. Detta kunde förbundet inte acceptera, varvid mötet avslutades i oenighet.

Genom att lämna ovanstående information uppfyllde bolaget kraven i 19 a § medbestämmandelagen.

Förbundet översände inte det utlovade protokollet från mötet.

Bolaget hade en begränsad informationsskyldighet

Bolagets informationsskyldighet måste ses mot bakgrund av den mellan parterna pågående arbetsmarknadskonflikten. Den information som förbundet efterfrågade i frågeformuläret avseende bolagets ekonomi, organisation och personalpolitik var av direkt betydelse för bolagets taktiska överväganden och strategiska bedömningar för att minska skade- verkningarna av stridsåtgärderna. Förbundet hade alltså inte, enligt 5 § medbestämmandelagen, rätt till full insyn i samtliga förhållanden hos bolaget, då informationen hade betydelse för den pågående arbetskonflikten.

Bolaget hade därför, under alla omständigheter, en begränsad informations- skyldighet i förhållande till förbundet sedan konflikten utbröt den 27 oktober 2023. Det fullgjorde i övrigt sin informationsskyldighet.

Preskription

Enligt förhandlingsframställningen den 20 februari 2024 begärdes förhandling gällande 19 a § medbestämmandelagen. Av bakgrunden till förhandlingsframställningen, förhandlingsprotokollet samt

s. 15 Sida 15 av 28 i domstolens handling

omständigheterna i övrigt är det klart att förhandlingen avsåg förbundets påstående att bolaget gjorde sig skyldig till brott mot 19 a § medbestämmandelagen. Det var alltså fråga om tolkning eller tillämpning av en rättsregel som parterna haft, och fortfarande har, olika uppfattningar om, dvs. en rättstvist, inte en intressetvist.

Den förhandling som parterna höll den 6 mars 2024 var av samma skäl en tvisteförhandling, och inte en avtalsförhandling eller samverkans- förhandling. Av förhandlingsframställningen, efterföljande korrespondens, förhandlingsprotokollet, samt även förbundets stämningsansökan i detta mål framgår tydligt att bakgrunden till förhandlingen var att förbundet ansåg att bolaget inte uppfyllde sina förpliktelser enligt 19 a § medbestämmande- lagen. Förbundet krävde därför att bolaget skulle lämna denna information, vilket alltså var en begäran om fullgörelse. Att förbundet vid sittande förhandling – och under hot om rättsliga åtgärder – dessutom krävde faktisk fullgörelse av det som förbundet menade var bolagets förpliktelser tydliggör ytterligare att förhandlingen var just en tvisteförhandling.

Den omständigheten, att förbundet inte framställde något uttryckligt skadeståndskrav i förhandlingsframställningen den 20 februari 2024, är utan betydelse för bedömningen av om förhandlingen var en tvisteförhandling.

Förhandlingen den 6 mars 2024 avslutades i oenighet samma dag. Förbundet skulle därför, enligt 65 § medbestämmandelagen, ha väckt talan i första hand senast den 6 juni 2024.

Om parterna inte kan anses ha enats om att avsluta förhandlingen den 6 mars 2024, avslutades förhandlingen den 8 mars 2024 då bolaget skriftligt framförde att det frånträdde förhandlingen. Det har därmed i andra hand ålegat förbundet att väcka talan senast den 8 juni 2024.

Eftersom talan väcktes den 28 juni 2024 är den preskriberad i den del som avser brott mot informationsplikten före den 6 mars 2024.

s. 16 Sida 16 av 28 i domstolens handling

Fristen att väcka talan började alltså inte löpa från och med det att förhandlingen den 17 och 19 april 2024 avslutades. Förhandlingen i april 2024 avsåg andra tvistefrågor än förhandlingen den 6 mars 2024 och det rörde sig därmed om två olika tvisteförhandlingar. Förhandlingen i april 2024 avsåg förbundets påståenden att bolaget brutit mot 19 a § medbestämmandelagen genom att inte besvara frågeformuläret omedelbart och i samband med förhandlingen den 6 mars 2024, olovligen frånträtt förhandlingen den 6 mars 2024, och vägrat att konstruktivt förhandla med förbundet i sakfrågan för att delge informationen. Det var alltså varit tal om två separata förhandlingsomgångar avseende två olika tvistefrågor. Bolaget medgav inte en förlängning av preskriptionstiden genom att delta i tviste- förhandlingen i april.

UTREDNINGEN

Arbetsdomstolen har avgjort målet efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran ombudsmännen PL och SP hörts. På bolagets begäran har regionchefen SL och anläggningschefen SR hörts.

Parterna har åberopat skriftlig bevisning i form av bl.a. frågelista, förhandlingsprotokoll och mejlkonversationer.

DOMSKÄL

Tvisten

Den huvudsakliga tvistefrågan i målet är om bolaget fram till och med den 19 april 2024 bröt mot informationsskyldigheten enligt 19 a § medbestämmandelagen genom att inte fortlöpande informera förbundet om hur verksamheten på anläggningen i Uppsala utvecklades produktions- mässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken. I denna del tvistar parterna även om förbundets talan avseende tiden före den 6 mars 2024 är preskriberad.

s. 17 Sida 17 av 28 i domstolens handling

Vidare avser tvisten frågan om bolaget dels vägrade lämna ut information om verksamheten vid förhandlingarna den 6 mars 2024, dels vägrade justera förhandlingsprotokollet från samma förhandling samt om det därigenom bröt mot förhandlingsskyldigheten i 15 och 16 §§ medbestämmandelagen.

Är förbundets talan avseende brott mot informationsskyldigheten i tiden före den 6 mars 2024 preskriberad?

Bolaget har gjort gällande att förhandlingen den 6 mars 2024 var en tvisteförhandling och att förbundet inte väckt talan inom tre månader från att den avslutades den 6 alternativt 8 mars 2024. Det är ostridigt att talan inte väcktes inom denna tid. Förbundet har emellertid invänt att förhandlingen den 6 mars 2024 inte avsåg en rättstvist, och att det därmed inte löpte någon preskriptionsfrist med anledning av denna. Om förhandlingen skulle anses ha varit en tvisteförhandling, har förbundet gjort gällande att förhandlingen avslutades först efter förhandlingstillfället den 19 april 2024.

En arbetstagarorganisation som av en arbetsgivare vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt medbestämmandelagen eller kollektivavtal, ska påkalla förhandling om detta (64 § medbestämmandelagen). Att förhandling angående tvistefrågan har ägt rum är i regel även en förutsättning för att Arbetsdomstolen ska få ta upp talan till prövning (4 kap. 7 § arbetstvist- lagen). Talan måste vidare väckas inom tre månader från det att förhandlingen avslutats. Görs inte det, förlorar parten rätten till talan (65 och 68 §§ medbestämmandelagen).

Frågan om viss förhandling är att betrakta som en tvisteförhandling besvaras normalt sett med utgångspunkt från innehållet i förhandlingsframställningen och vad som förekom vid förhandlingen. Situationen kan dock kompliceras av att det i vissa fall kan vara tveksamt om ett anspråk som framställs i förhandling är ett rättsligt grundat anspråk eller om anspråket avser en rättsligt ogrundad intressefråga. I det senare fallet grundas inte partens anspråk på avtal, lag eller annan rättsregel utan på att parten vill ha en uppgörelse i en oreglerad fråga. Principiellt gäller att en part har uppfyllt

s. 18 Sida 18 av 28 i domstolens handling

förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen rörande visst anspråk enbart om parten i förhandlingen framställer anspråket som ett rättsligt grundat anspråk. Ofta framgår det av anspråkets karaktär att det är fråga om ett sådant anspråk, t.ex. skadestånd. I andra fall följer av de skäl som åberopas till stöd för anspråket att detta är ett rättsligt grundat anspråk, t.ex. att ett lönekrav grundas på en avtalsbestämmelse (se AD 1983 nr 63).

Förbundets förhandlingsframställning den 20 februari 2024 har rubriken ”begäran om förhandling enligt MBL 10 § gällande MBL 19 a §”. Vidare framgår av handlingen att förbundet begärde förhandling angående bolagets skyldighet att enligt 19 a § medbestämmandelagen fortlöpande hålla förbundet underrättat om hur verksamheten utvecklades produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Vad förbundet närmare hade tänkt diskutera vid förhandlingen framgår inte av fram- ställningen. Det framgår alltså varken att förbundet ansåg att bolaget brutit mot den aktuella bestämmelsen eller att förbundet ville diskutera formerna för hur information skulle lämnas framöver. Enligt Arbetsdomstolens mening går det därför inte att utifrån själva förhandlingsframställningen dra någon närmare slutsats om förhandlingen avsåg en rättstvist eller en intressetvist.

Av protokollsutkasten från förhandlingen framgår att bolaget framförde att det ville fullfölja sina lagstadgade skyldigheter samt att bolaget föreslog att det löpande kunde ge förbundet skriftlig information. Vidare framgår att förbundet förklarade att lagstiftningen inte ger utrymme för att inte lämna ut den information förbundet ställt frågor kring utifrån en frågelista som bifogades protokollet, samt att detta ansågs utgöra dels förhandlingsvägran enligt 10 § medbestämmandelagen, dels brott mot 19 a § samma lag.

Frågelistan, som ostridigt har tagits fram av förbundet och skickats till majoriteten av bolagets försäljnings- och serviceanläggningar i Sverige innan den aktuella förhandlingen hölls, inleds med en skrivning om att bolaget ska besvara frågorna för att inte bryta mot informationsskyldigheten i 19 a § medbestämmandelagen och förhandlingsskyldigheten. Frågelistan

s. 19 Sida 19 av 28 i domstolens handling

innehåller en rad frågor om bolagets verksamhet och avslutas med en fråga om hur bolaget fortsättningsvis ska hålla förbundet informerat enligt 19 a § medbestämmandelagen utan att förbundet måste begära förhandling. Den sista frågan är, enligt Arbetsdomstolens mening, klart framåtsyftande. Övriga frågor och den inledande upplysningen i frågelistan gör dock, tillsammans med vad som enligt ovan framgår av protokollen, att Arbetsdomstolen uppfattar att förbundet vid förhandlingen hade en tydlig uppfattning om att bolaget bröt mot både informationsskyldigheten och förhandlingsskyldigheten, om det inte besvarade frågorna i frågelistan. Detta framgår även av SL vittnesmål. Han har berättat att förbundet ville ha svar på frågorna och att den diskuterade ajourneringen syftade till att bolaget skulle besvara frågelistan vid ett senare förhandlingstillfälle. Detta har bekräftats av ombudsmännen SP och PL som närvarade vid förhandlingen.

Mot denna bakgrund anser Arbetsdomstolen att det står klart att parterna hade olika uppfattning om informationsskyldighetens innebörd, och att förbundet både inför och vid förhandlingen den 6 mars 2024 krävde att bolaget fullgjorde vad förbundet ansåg var bolagets skyldighet enligt 19 a § medbestämmandelagen, nämligen att besvara frågelistan. Arbetsdomstolen anser därmed att förbundet framställde ett rättsligt grundat anspråk, vilket medför att förhandlingen avsåg, åtminstone delvis, en rättstvist. Att förbundet inte framställde något skadeståndskrav ändrar inte denna bedömning. Det gör inte heller den omständigheten att parterna initialt verkar ha avsett att förhandlingen skulle handla om formerna för informationsdelningen.

Arbetsdomstolen anser vidare, särskilt som frågelistan skickades till bolaget före förhandlingen, att förbundets krav på fullgörelse innefattar ett påstående om att bolaget före förhandlingen brutit mot informations- skyldigheten i 19 a § medbestämmandelagen genom att inte ge förbundet motsvarande information.

s. 20 Sida 20 av 28 i domstolens handling

Nästa fråga som Arbetsdomstolen har att ta ställning till är om tviste- förhandlingen den 6 mars 2024 var samma förhandling som den som avslutades den 19 april eller om den senare var en separat tvisteförhandling.

Av förhandlingsframställningen den 28 mars 2024 framgår att den avsåg brott mot 15, 16 och 19 a §§ medbestämmandelagen vid förhandlingen den 6 mars 2023 då bolaget vägrade att delge efterfrågad information och konstruktivt förhandla i sakfrågan. Vidare framgår att påståendet om förhandlingsvägran även avsåg frågan om protokoll. Av förhandlings- protokollet från förhandlingstillfällena den 17 och 19 april 2024 framgår att förbundet gjorde gällande att bolaget brutit mot lagstiftningen genom att inte delge förbundet information enligt 19 a § medbestämmandelagen samt att bolaget förhandlingsvägrat genom att vägra ajournera förhandlingen för att delge informationen eller ge konstruktiva förslag till att delge informationen samt att bolaget frånträdde förhandlingen. Enligt protokollet gjorde förbundet även gällande att bolaget inte fullgjort informations- skyldigheten sedan det etablerade sig i Uppsala. Parterna diskuterade även formerna för hur information skulle lämnas framöver. Den huvudsakliga frågan vid förhandlingen var dock, så som Arbetsdomstolen läser förhandlingsframställningen och protokoll, om bolaget brutit mot informations- och förhandlingsskyldigheten den 6 mars 2024. Det var också så SL och SR uppfattade förhandlingen.

Arbetsdomstolen anser mot denna bakgrund, samt då det framgår av utkasten till förhandlingsprotokoll från mars 2024 att förhandlingen avslutades den 6 mars, vilket bolaget även bekräftade per mejl den 8 mars, att det rör sig om två separata tvisteförhandlingar. Det innebär att talan om skadestånd för brott mot informationsskyldigheten i tiden före den 6 mars 2024 skulle ha väckts senast den 6 juni 2024. Eftersom förbundet inte gjorde det, ska förbundets talan i denna del avslås på grund av preskription.

s. 21 Sida 21 av 28 i domstolens handling

Bröt bolaget mot informationsskyldigheten?

Rättsliga utgångspunkter

Informationsskyldigheten

En arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls ska fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar, som är arbetstagare hos arbetsgivaren, underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personal- politiken (19 a § medbestämmandelagen). Arbetsgivare har motsvarande skyldighet i förhållande till arbetstagarorganisation till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal (19 § första stycket första meningen samma lag). Omfattningen av arbetsgivarens informationsskyldighet är densamma enligt bestämmelserna (se prop. 2004/05:148 s. 28).

19 a § medbestämmandelagen infördes mot bakgrund av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbets- tagare i Europeiska gemenskapen (samrådsdirektivet), och syftar till att säkerställa information och samråd på arbetsplatser som saknar kollektiv- avtal men där det finns anställda som är medlemmar i en arbetstagar- organisation.

En allmän utgångspunkt för informationsskyldigheten är att information ska ges om sådana mer allmänna förhållanden i verksamheten som typiskt sett är av betydelse för arbetstagarsidan för att denna ska kunna följa utvecklingen och bilda sig en uppfattning om utsikterna för framtiden. Informationsskyldigheten omfattar dock inte enbart uppgifter som har betydelse när man ska bedöma utsikterna för framtiden. Också uppgifter som hänför sig till vad som varit, liksom upplysningar om det aktuella läget omfattas av informationsplikten. Att informationen ska lämnas fortlöpande innebär att den ska lämnas så snart det kan ske, om inte parterna enas om annat (se prop. 2004/05:148 s. 28 och prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 365).

s. 22 Sida 22 av 28 i domstolens handling

Rätten till information begränsas till vad organisationen behöver för att tillvarata sina medlemmars gemensamma intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Uppgifter som saknar betydelse för förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare faller därmed utanför rätten till information, liksom t.ex. uppgifter om anställdas personliga förhållanden som inte har betydelse för någon aktuell facklig fråga (se prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 380).

Samrådsdirektivet syftar till att arbetsgivare och arbetstagare ska försöka nå en överenskommelse när det gäller beslut som arbetsgivaren kan fatta och som kan medföra väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtal. Den information som en arbetsgivare ska lämna är avsedd att ge en arbetstagarorganisation tillräcklig insyn i företagets verksamhet för att arbetstagarorganisationen ska kunna begära förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen (se prop. 2004/05:148 s. 19 och AD 2026 nr 25).

Arbetsdomstolen har mot ovanstående bakgrund slagit fast att informationen inte ska lämnas vid fast bestämda tidpunkter, utan just så snart det kan ske. Informationsgivningen ska därmed ske i sådan tid att arbetstagar- organisationen ges möjlighet att påkalla förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen, och lämna synpunkter innan arbetsgivaren fattar beslut. Det innebär vidare att arbetsgivaren inte är skyldig att lämna information till arbetstagarorganisationen för tidsperiod då det inte inträffat någon särskild händelse i arbetsgivarens verksamhet och arbetsgivaren inte heller avser att fatta något beslut som kan påverka arbetstagar- organisationens medlemmar (se AD 2026 nr 25).

Rätten till insyn och information vid arbetskonflikter

Informationsskyldigheten ger inte rätt till insyn för en part i sådana förhållanden hos motparten som har betydelse för en förestående eller redan utbruten arbetskonflikt (5 § medbestämmandelagen).

Denna undantagsregel ska ges en snäv tillämpning på så sätt att bara de beslut som omedelbart gäller konflikten omfattas av regeln. Syftet med

s. 23 Sida 23 av 28 i domstolens handling

regeln är nämligen att slå vakt om principen rörande den arbetsrättsliga lagstiftningens neutralitet vid lovlig konflikt. För detta ändamål är det tillräckligt att bestämmelsens tillämpningsområde avgränsas så att regeln tillåter arbetsgivaren att för den fackliga motparten dölja sådana dispositioner som arbetsgivaren gör i det direkta syftet att minska de skade- verkningar som den fackliga organisationen avser att tillfoga arbetsgivaren genom sin stridsåtgärd (se AD 1978 s. 65). I AD 1992 nr 22 fann Arbetsdomstolen att en arbetsgivare, enligt undantagsregeln, inte var skyldig att förhandla med arbetstagarorganisationen innan vissa scen- arbetare vid en teater stängdes av i syfte att kunna genomföra dagens föreställningar och därigenom minska eller neutralisera verkningarna av arbetstagarorganisationens stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen har vidare uttalat att det är möjligt att undantagsregeln kan bli tillämplig även i andra speciella situationer, men att dessa borde vara förhållandevis sällsynta. Ett sådant exempel skulle kunna vara när en skyldighet för arbetsgivaren att iaktta bestämmelser om primär förhandlingsskyldighet skulle medföra sådana bindningar för arbetsgivaren att denne i själva verket inte längre skulle stå fri att möta den fackliga motpartens stridsåtgärd på det från arbetsgivarens synpunkt mest effektiva sättet (se AD 1978 s. 65).

Arbetsdomstolens bedömning

Inledningsvis vill Arbetsdomstolen framhålla att informationsskyldigheten enligt 19 a § medbestämmandelagen generellt sett inte innebär att en arbetsgivare är skyldig att svara på specifika frågor som en arbetstagar- organisation ställer till arbetsgivaren. Att bolaget inte svarade på förbundets frågelista kan därmed i sig inte innebära att bolaget bröt mot informations- skyldigheten. Avgörande för denna fråga är om bolaget fortlöpande, dvs. så snart det kunde ske, under perioden från och med den 6 mars till och med den 19 april 2024, underrättade förbundet om de allmänna förhållanden i verksamheten som typiskt sett var av betydelse för att förbundet skulle

s. 24 Sida 24 av 28 i domstolens handling

kunna följa verksamhetens utveckling och bilda sig en uppfattning om utsikterna för framtiden.

Parterna är överens om att bolaget den 11 april 2024 lämnade viss skriftlig information till förbundet. Av denna framgår bl.a. att det inte planerades för några förändringar i produktionsteknik eller verksamhetsförändringar samt att det saknades en lokal budget. Vidare framgår några allmänna riktlinjer för personalpolitiken.

Bolaget har vidare gjort gällande att bolaget muntligt besvarade förbundets frågelista efter att tvisteförhandlingen hade avslutats den 19 april 2024. Detta har bekräftats av SL och SR som har berättat att de gick igenom frågelistan, och att det uppstod en diskussion kring budgetfrågorna då de förklarade att anläggningen i Uppsala inte hade en egen lokal budget utan att bolaget har samma budget för all verksamhet i landet. PL har tillbakavisat att förbundet skulle ha fått svar på alla frågor vid detta tillfälle. Han har uppgett att bolagets representanter gick igenom den skriftliga informationen från den 11 april 2024 men att detta inte gav förbundet någon ny information.

Arbetsdomstolen konstaterar att PL inte har förnekat att frågelistan diskuterades efter förhandlingen den 19 april 2024 samt att det därmed inte finns anledning att ifrågasätta SL och SR:s uppgifter om att i vart fall vissa frågor besvarades. Arbetsdomstolen anser dock inte att det är utrett att samtliga frågor i listan besvarades. Detta saknar dock betydelse för frågan om bolaget brutit mot informationsskyldigheten, eftersom förbundet varken har påstått eller bevisat att det hände något särskilt i bolagets verksamhet under den aktuella perioden som förbundet borde ha informerats om. Förbundet har inte heller påstått att bolaget under denna period avsåg att fatta något beslut som kunde påverka förbundets medlemmar. Bolaget kan därmed inte anses ha underlåtit att fortlöpande hålla förbundet underrättat om hur verksamheten utvecklades produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Förbundets talan ska därför avslås även i denna del.

s. 25 Sida 25 av 28 i domstolens handling

Bröt bolaget mot förhandlingsskyldigheten?

Rättsliga utgångspunkter

En part som är skyldig att förhandla ska själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja någon annan form för förhandling än sammanträde (15 § medbestämmandelagen).

Förhandlingsskyldigheten medför en skyldighet att klart ange och motivera sin ståndpunkt i sak och att lyssna till motpartens uppgifter och argumentation för sin ståndpunkt. Syftet med reglerna om förhandlings- skyldighet är att parterna ska komma till en överenskommelse och parterna är därför skyldiga att i möjligaste mån medverka till detta. Däremot finns det inte något krav på att verkligen nå fram till en uppgörelse (se prop. 1975/76:105, bilaga 1, s. 362).

Arbetsdomstolen har om förhandlingsskyldighetens närmare innebörd uttalat att den innebär att parten ska bidra till att föra förhandlingen framåt genom att klart ange och motivera sin ståndpunkt i sak och gå in i saklig överläggning med motparten i förhandlingsfrågan. Någon skyldighet att komma överens eller att visa kompromissvilja ligger dock inte i förhandlingsskyldigheten som sådan (se t.ex. AD 2011 nr 46 och där gjorda hänvisningar). I förhandlingsskyldigheten ligger dock en skyldighet att lämna för förhandlingsfrågan nödvändig information (se prop. 1975/76:105, bilaga 1, s. 488 och prop. 2004/05:148, s. 22).

Förhandling ska vidare bedrivas skyndsamt. Om en part begär det, ska det föras protokoll som ska justeras av båda parter. Förhandling ska anses avslutad när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har gett motparten skriftligt besked om att den frånträder förhandlingen, om inte parterna enats om något annat (16 § tredje stycket medbestämmandelagen).

s. 26 Sida 26 av 28 i domstolens handling

En begäran om att förhandlingen ska protokollföras måste framföras innan förhandlingen avslutas (se AD 1978 nr 164). Arbetet med ett förhandlings- protokoll ska, precis som förhandlingen i sig, fullgöras så skyndsamt som möjligt, dvs. så snabbt som saken i varje enskilt fall tillåter (se AD 1988 nr 10).

Arbetsdomstolens bedömning

Förbundet har gjort gällande att bolaget bröt mot förhandlingsskyldigheten genom att inte vid förhandlingen den 6 mars 2024 lämna information om verksamheten, dvs. besvara frågeformuläret. Det är ostridigt att dessa frågor inte besvarades vid förhandlingen. Som Arbetsdomstolen redogjort för ovan är det utrett att bolaget förklarade sig villigt att fortlöpande lämna information om verksamhetens utveckling och riktlinjerna för personal- politiken samt att olika former, och tidsintervall, för informationsgivningen diskuterades. Det är även utrett att parterna hade olika uppfattningar om informationsskyldighetens innebörd. Att bolaget inte besvarade frågelistan, eller på annat sätt lämnande motsvarande information, till förbundet vid förhandlingstillfället är därför inte samma sak som att bolaget inte deltog i sakliga förhandlingar enligt 15 § medbestämmandelagen. Bolaget bröt därför inte mot förhandlingsskyldigheten genom att inte besvara frågelistan.

Nästa fråga som Arbetsdomstolen ska ta ställning till är om bolaget bröt mot förhandlingsskyldigheten genom att inte justera protokollet från förhandlingen den 6 mars 2024. Det är i denna del inte tvistigt att bolaget inte har undertecknat protokollet, däremot har bolaget gjort gällande dels att det inte var skyldigt att justera protokollet utan att dess protokolls- anmärkningar tagits in i protokollet, dels att det justerade protokollet per mejl.

Bolaget har påstått att protokollet skickades till bolaget per mejl i ett filformat som gjorde att texten inte kunde redigeras. Detta har inte tillbakavisats av förbundet varför Arbetsdomstolen godtar uppgiften. Det kan även förklara varför SL, dagen efter att han mottagit protokollet,

s. 27 Sida 27 av 28 i domstolens handling

mejlade förbundet och påpekade att han inte kunde justera protokollet digitalt och därför bad förbundet föra in vissa angivna justeringar så att bolaget sedan kunde signera. Förbundet, genom PL, svarade att digitala justeringar inte var förenligt med lagstiftningen, att bolaget hade godkänt skrivningarna i protokollet på plats vid förhandlingen samt att förbundet därför inte tänkte föra in några ändringar i protokollet.

Arbetsdomstolen anser att bolaget har medverkat till arbetet med protokollet genom att påtala för förbundet att det önskade göra vissa ändringar i det. Genom förhöret med PL står det vidare klart att förbundet uppfattade att bolaget ville göra protokollsanmärkningar. Mot bakgrund av förbundets besked om att det inte tänkte före in några ändringar i protokollet, anser Arbetsdomstolen att båda parter bidrog till att något slutjusterat protokoll aldrig kom till stånd. Vid dessa förhållanden kan inte bolaget anses ha brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte justera protokollet. Förbundets talan ska därför avslås även i denna del.

Rättegångskostnader

Förbundet har förlorat målet och ska därför ersätta bolagets rättegångs- kostnad i den utsträckning den varit skälig för att ta tillvara bolagets rätt. Bolaget har yrkat ersättning för rättegångskostnad med 777 378 kr, varav 749 878 kr avser ombudsarvode, motsvarande ca 252 timmars arbete, och 27 500 kr utlägg för ett rättsutlåtande.

Förbundet har inte vitsordat något belopp som skäligt utan gjort gällande att bolaget överarbetat frågorna och att bolagets kostnadsanspråk är för högt.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Målet har krävt ett sammanträde för muntlig förberedelse som varade i 40 minuter och ca sex timmars huvudförhandling. Mot bakgrund av målets art och omfattning anser Arbetsdomstolen att skälig ersättning för att ta till vara bolagets rätt inte uppgår till mer än 500 000 kr för ombudsarvode. Det finns inte anledning att ifrågasätta skäligheten för utlägget.

s. 28 Sida 28 av 28 i domstolens handling

DOMSLUT

¶1. Arbetsdomstolen avslår Industrifacket Metalls talan.

¶2. Arbetsdomstolen förpliktar Industrifacket Metall att ersätta TM Sweden AB:s rättegångskostnad med 527 500 kr, varav 500 000 kr avser ombuds- arvode, med ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Karin Renman, Claes-Göran Sundberg, Joanna Román, Anders Norberg, Johanna von Hellwig, Ronny Wenngren och Marie Therese Gyllhede. Enhälligt.

Rättssekreterare: Martina Diab