AD 2026 nr 49

s. 1 Sida 1 av 33 i domstolens handling

• ARBETSDOMSTOLEN
• AD 2026 nr 49 · Mål nr B 97/25

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.

s. 2 Sida 2 av 33 i domstolens handling

ARBETSDOMSTOLEN DOM AD 2026 nr 49
2026-06-24 Mål nr B 97/25
Stockholm

KLAGANDE True Software Scandinavia AB, 556784-0912, Mäster Samuelsgatan 56, 6 tr, 111 21 Stockholm Ombud: advokaten Tom Johansson, Tom Johansson Advokatbyrå AB, Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm

MOTPART MB Ombud: advokaten Johan Olsson, Sju Advokater AB, Box 22016, 104 22 Stockholm

SAKEN Skadestånd m.m.

ÖVERKLAGAD DOM Stockholms tingsrätts dom den 11 juni 2025 i mål nr T 1625-24

Tingsrättens dom, se bilaga.

YRKANDEN M.M.

True Software Scandinavia AB (bolaget) har yrkat att Arbetsdomstolen ska bifalla bolagets i tingsrätten förda talan och förplikta MB att till bolaget betala ett belopp om 504 000 kr med ränta enligt 6 § räntelagen från den 23 februari 2024 till dess full betalning sker. Bolaget har även yrkat att Arbetsdomstolen vid äventyr av vite om 1 000 000 kr ska förbjuda MB att röja bolagets och dess moderbolag Truecaller AB:s konfidentiella

s. 3 Sida 3 av 33 i domstolens handling

information och företagshemligheter. Vidare har bolaget yrkat att Arbetsdomstolen ska befria bolaget från skyldigheten att betala MB:s rättegångskostnad i tingsrätten och i stället förplikta honom att ersätta bolagets rättegångskostnad där.

MB har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Parterna har åberopat samma omständigheter och bevisning som i tingsrätten.

Arbetsdomstolen har avgjort målet efter huvudförhandling.

Arbetsdomstolen har tagit del av den muntliga bevisningen genom uppspelning av ljud- och bildfiler från förhören i tingsrätten.

DOMSKÄL

Tingsrätten har i sin dom utförligt redogjort för parternas respektive talan samt den utredning som har lagts fram och hur tingsrätten har värderat denna. Arbetsdomstolen ansluter sig till tingsrättens överväganden rörande utgångspunkterna för prövningen av frågorna i målet och delar tingsrättens bedömning i fråga om bevisbördans placering och beviskravet.

Bolaget har i Arbetsdomstolen särskilt framhållit att bolagets talan uteslutande grundar sig på påstående om brott mot § 11 i MB:s anställningsavtal och att tingsrätten inte har haft att pröva om de uppgifter som han lämnat till Mediemyndigheten träffas av bestämmelserna i § 4 i lagen (2018:558) om företagshemligheter. Arbetsdomstolen noterar i detta sammanhang att en av MB:s bestridandegrunder är, och var även i tingsrätten, att det varit befogat att lämna informationen i enlighet med lagen om företagshemligheter. Mot den bakgrunden anser Arbetsdomstolen att det hade varit fel av tingsrätten att inte pröva frågan.

s. 4 Sida 4 av 33 i domstolens handling

Arbetsdomstolen gör inte några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort, vare sig i fråga om MB har haft tillgång till den information som lämnats till Caravan och Viceroy, om det är han som har lämnat informationen till mottagarna, eller i fråga om överlämnandet av information till Mediemyndigheten varit godtagbart enligt § 4 i lagen om företagshemligheter. Arbetsdomstolen instämmer följaktligen i tingsrättens bedömning att MB inte ska åläggas någon betalningsskyldighet enligt 11 och 14 §§ i anställningsavtalet. Liksom tingsrätten finner Arbetsdomstolen att det inte finns förutsättningar för att ålägga MB ett vitesförbud enligt bolagets begäran. Arbetsdomstolen delar slutligen tingsrättens bedömning i fråga om rättegångskostnader. Tingsrättens dom ska alltså inte ändras.

Vid denna utgång ska bolaget ersätta MB:s rättegångskostnad även i Arbetsdomstolen. MB har begärt ersättning för rättegångskostnad med 206 250 kr, varav 165 000 kr avser ombudsarvode för ca 55 timmars arbete och 41 250 kr avser mervärdesskatt. Bolaget har invänt mot storleken på beloppet och överlämnat till domstolen att bedöma skäligheten i MB:s kostnadsanspråk. Bolaget har även ifrågasatt om MB, som är stadigvararande bosatt utanför EU, ska betala mervärdesskatt på ombudsarvodet.

Med hänsyn till målets omfattning och svårighetsgrad finner Arbets- domstolen att MB får anses skäligen tillgodosedd med ersättning för ombudsarvode med 100 000 kr. Även med beaktande av att MB är stadigvarande bosatt utanför EU ska mervärdesskatt betalas på ombudsarvodet (se 6 kap. 58 § andra stycket mervärdesskattelagen [2023:200]). Bolaget ska därför betala 125 000 kr inklusive mervärdesskatt.

Det som tingsrätten har förordnat om sekretess ska bestå. Det finns skäl för fortsatt sekretess i enlighet med vad som framgår av domslutet.

DOMSLUT

1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens dom.

s. 5 Sida 5 av 33 i domstolens handling

2. Det som tingsrätten har förordnat om sekretess ska bestå.

3. Sekretessbestämmelsen i 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på de uppgifter som lagts fram vid Arbetsdomstolens förhandling inom stängda dörrar och som kan röja True Software Scandinavia AB:s och Truecaller AB:s företagshemligheter.

4. True Software Scandinavia AB ska ersätta MB för hans rättegångskostnad i Arbetsdomstolen med 125 000 kr, avseende ombudsarvode och mervärdesskatt, med ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för Arbetsdomstolens dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Lars Dirke, Carina Gunnarsson, Kurt Eriksson, Anders Norberg, Johanna von Hellwig, Gerald Lindberg och Ulrika Boéthius. Enhälligt.

Rättssekreterare: Elin Kennedy

s. 6 Sida 6 av 33 i domstolens handling

Bilaga

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Målnummer
Avdelning 3 Meddelad i Stockholm T 1625-24
2025-06-11

PARTER

Kärande True Software Scandinavia AB, 556784-0912 Mäster Samuelsgatan 56 6 111 21 Stockholm

Ställföreträdare: OE True Software Scandinavia AB Mäster Samuelsgatan 56 111 21 Stockholm

Ombud: Advokat Tom Johansson Tom Johansson Advokatbyrå AB Västra Trädgårdsgatan 15 111 53 Stockholm

Svarande MB

Ombud: Advokat Johan Olsson Sju Advokater AB Box 22016 104 22 Stockholm _____________________

DOMSLUT

1. Käromålet ogillas.

2. True Software Scandinavia AB ska ersätta MB:s rättegångskostnad med 457 300 kr, varav 334 000 kr avser arbete, 6 000 kr avser tidsspillan, 85 000 kr avser moms och 32 300 kr

Avgörandet är elektroniskt undertecknat

s. 7 Sida 7 av 33 i domstolens handling

avser kostnader för sin inställelse. True Software Scandinavia AB ska också betala ränta på beloppet, beräknad enligt 6 § räntelagen, från dagens datum till dess betalning sker.

3. Tingsrätten förordnar att sekretessen enligt 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen ska bestå för uppgifter om True Software Scandinavia AB:s affärs- och driftsförhållanden i aktbilaga 28, 77 och 78 liksom för motsvarande uppgifter som lagts fram vid huvudförhandlingen bakom stängda dörrar, utöver vad som anges i denna dom.

s. 8 Sida 8 av 33 i domstolens handling

BAKGRUND

True Software Scandinavia AB (“True Software” eller ”Bolaget”) är ett bolag vars verksamhet går ut på att utveckla och utge programvara, främst för mobilapplikationer för nummerupplysning under varumärket ”Truecaller”. Bolaget är ett helägt dotterbolag till det numera börsnoterade Truecaller AB (publ).

MB (”MB”) anställdes hos True Software som ”Automation Engineer” genom ett anställningsavtal daterat den 9 februari 2015. Efter en egen uppsägning upphörde MB:s anställning den 24 juli 2020. Parterna är överens om att han tillträdde som ”Automation Engineer” och att det är den titel som angetts till Migrationsverket, däremot är det tvistigt vilka titlar MB därefter erhållit och om MB de facto haft en chefsposition hos True Software.

MB avregistrerades som utvandrad från Sverige den 3 maj 2022. Innan dess var han bosatt på adress i Stockholm. Genom Stockholms tingsrätts beslut den 14 juni 2024 är det klarlagt att Stockholms tingsrätt är behörig att pröva tvisten utifrån 10 kap. 4 § rättegångsbalken.

I anställningsavtalet mellan parterna finns det en konfidentialitetsklausul, avtalets § 11. Frågan i målet är om MB har brutit mot denna konfidentialitetsklausul, om det medför skadeståndsskyldighet och i så fall till vilken summa skadeståndet uppgår. Målet gäller också om MB, utöver bestämmelsen om skadestånd enligt anställningsavtalet, vid vite om 1 000 000 kr framgent ska förbjudas att röja True Softwares och Truecallers konfidentiella information och företagshemligheter.

s. 9 Sida 9 av 33 i domstolens handling

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

True Software har yrkat att tingsrätten ska förplikta MB att till True Software betala ett belopp om 504 000 kr jämte ränta på detta belopp enligt 6 § räntelagen från 23 februari 2024 fram till dess att full betalning sker. True Software har också yrkat att tingsrätten vid äventyr av ett vite om 1 000 000 kr ska förbjuda MB att röja True Softwares och Truecallers konfidentiella information och företagshemligheter.

MB har bestritt käromålet i sin helhet. Inget belopp har vitsordat som skäligt i och för sig. Ränteberäkningen har vitsordats.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

GRUND FÖR TALAN

True Software

Parterna har ingått anställningsavtalet. Avtalet innehåller bestämmelser om ”Confidentiality”, avtalets § 11, vilket har inneburit att svaranden inte fick använda eller röja för någon information om Bolaget eller andra bolag i koncernen och dess verksamhet som är att bedöma som konfidentiell eller som en företagshemlighet.

Enligt True Software följer det av ordalydelsen i § 11 att ansvaret för röjda uppgifter i bestämmelsen inte har varit begränsad till anställningstiden utan även gäller efter anställningstidens utgång, vilket också omfattar uppgifter som arbetstagaren fått del av efter anställningens upphörande.

MB har innehaft en chefsposition och har med anledning av detta fått del av känslig information.

s. 10 Sida 10 av 33 i domstolens handling

MB har brutit mot avtalets § 11 om konfidentialitet och han är därmed skyldig att betala skadestånd till True Software enligt avtalets § 14. Avtalsbrotten har bestått i att MB har lämnat information som är att bedöma som konfidentiell eller företagshemlighet till 1) dåvarande Myndigheten för press, radio och TV (härefter ”Mediemyndigheten”), 2) skriften Caravan samt 3) till Tegus för rapporter i Viceroy.

Av avtalets § 14 följer en rätt till ett normerat skadestånd vid avtalsbrott, oavsett om det uppstått någon faktisk skada eller inte. Det har däremot funnits en risk för skada eftersom MB:s agerande har påverkat Truecaller renommémässigt och i förlängningen har det funnits en risk för ekonomisk skada. Risken för skada har uppkommit i anledning av MB:s agerande.

Det normerade skadeståndet ska utgå per avtalsbrott och beräknas utifrån den senaste månadslönen efter skatt multiplicerat med tre. MB har begått tre avtalsbrott. Följaktligen ska skadestånd utgå enligt följande beräkning: (80 000 x 0,7) x 3 x 3. Skatten har beräknats utifrån ett skatteavdrag med 30 procent enligt 11 kap. 20 § skatteförfarandelagen (2011:1244), eftersom det rör sig om en engångsutbetalning.

Eftersom MB vid i vart fall tre tillfällen röjt konfidentiell och företagshemlig information om Bolaget, i strid med parternas anställningsavtal, och det finns en risk att MB fortsätter att röja information om True Softwares och Truecallers informationshantering, ska han vid vite förbjudas att röja ytterligare information. Vitets storlek har uppskattats utifrån vad som är ett tillräckligt stort belopp för att förhindra MB att fortsätta läcka information.

s. 11 Sida 11 av 33 i domstolens handling

MB

MB erkänner att parterna har ingått aktuellt anställningsavtal och att detta avtal innehåller bestämmelser om ”Confidentiality” som inneburit att anställda inte fick använda eller röja någon information om Bolaget eller andra bolag i koncernen och dess verksamhet som är att bedöma som konfidentiell eller företagshemlighet. Däremot förnekas det att MB varit chef inom bolaget och det förnekas också att MB brutit mot avtalets § 11 om konfidentialitet och att han därmed vore skyldig att betala skadestånd enligt avtalets § 14.

Enligt MB ska avtalets § 11 tolkas som att allmän information och/eller information som erhållits efter anställningen inte omfattas. Det erkänns att MB har lämnat information till Mediemyndigheten. Denna information har dock varit offentlig som MB har inhämtat efter att han avslutat sin anställning, och det är alltså inte sådan information som omfattas av avtalets § 11. Informationen är inte sådan att han endast skulle ha kunnat inhämta den i sin anställning. Det har inte varit ett medvetet brott mot anställningsavtalet.

MB invänder också att True Software har gått ut och sagt att informationen är falsk och inkorrekt. Det kan av den anledningen över huvud taget inte omfattas av § 11.

För det fall tingsrätten skulle finna att även uppgifter som är allmän information och/eller information som erhållits efter anställningen ska omfattas av avtalets § 11 gör MB gällande att § 11 innehåll är oskäligt och betungande. Oskäligheten ska leda till jämkning på så sätt att § 11 ska ogiltigförklaras mellan parterna. Oavsett har det i vart fall varit befogat att lämna informationen i enlighet med lagen om företagshemligheter.

s. 12 Sida 12 av 33 i domstolens handling

För det fall tingsrätten finner att MB har brutit mot avtalets § 11, så krävs det uppkommen skada för att ett skadestånd ska kunna utgå, och det finns ingen skada här. Det har inte heller funnits risk för skada eftersom informationen, enligt True Software, har varit falsk och inkorrekt. Oavsett bestrids att det skulle föreligga ett orsakssamband mellan eventuell skada och MB:s agerande. För det fall tingsrätten skulle finna att § 14 i och för sig skulle vara tillämplig, är ett skadestånd enligt § 14 oskäligt och ska därför jämkas så att den med retroaktiv verkan ogiltigförklaras. Det vore oskäligt att påtvinga MB en skadeståndsskyldighet för brott mot § 11 som avser ett röjande av vilken information som helst om bolaget, och utan att True Software ens behöver ha lidit någon skada. I andra hand görs det gällande att ett skadestånd uppgående till tre (3) månadslöner per påstått brott mot tystnadsplikten oavsett är oskäligt högt och därför bör sättas ned till en (1) månadslön efter skatt för varje brott mot tystnadsplikten. True Softwares beräkning av nettolönens storlek kan inte heller vitsordas i och för sig. MB anser att man bör använda sig av Skatteverkets automatiska beräkning av inkomstskatt via Skatteverkets hemsida.

MB förnekar att han röjt någon information till tidskriften Caravan eller analysföretaget Viceroy direkt eller via Tegus. Det kan vara andra som arbetat i Bolaget som har haft den aktuella informationen och som lämnat den vidare.

MB förnekar sammantaget att han vid åtminstone tre tillfällen röjt konfidentiell eller företagshemlig information. Det finns inte någon risk att MB framgent kommer att röja konfidentiell information, varför det saknas grund för ett vitesföreläggande. En slags vitesbestämmelse följer redan av avtalets § 11. Oavsett är yrkat vite oskäligt högt, och ska därför jämkas. Det ska i första hand jämkas till noll och annars till det lägre belopp som tingsrätten finner skäligt.

s. 13 Sida 13 av 33 i domstolens handling

UTVECKLING AV TALAN

True Software

Mellan parterna finns ett anställningsavtal daterat den 9 februari 2015. Här framgår att MB var anställd som ”Automation Engineer”. MB började dock inte sin anställning då. Eftersom MB fortfarande befann sig i Indien tecknades ett konsultavtal från maj 2015. Den 9 mars 2016 tecknades sedan ett tilläggsavtal mellan parterna och några dagar senare fick MB sitt uppehålls- och arbetstillstånd. I tilläggsavtalet framgår att MB var ”Director of Engineering, Infrastructure”. Enligt True Softwares uppfattning har MB försökt förminska betydelsen av sin anställning på ett inkorrekt sätt. MB var en senior och kompetent medarbetare med stor betydelse för utvecklingsarbetet inom True Software. Utvecklingsarbetet och produkterna kunde MB utan och innan. Han hade en arbetsledande roll, och blev sedermera ytterligare befordrad till ”Head of Growth”, vilket var en högst central roll inom ett utvecklingsbolag som True Software.

MB valde sedermera att säga upp sig, och anställningen upphörde den 24 juli 2020. True Software hade inga önskemål om att MB skulle sluta, men det ville MB. Under anställningen hade MB tilldelats aktier i Truecaller. Det fanns i och för sig inget krav på MB att sälja sina aktier i samband med att han lämnade sin anställning, men MB behövde pengar och han ville sälja sina aktier. Efter att Truecaller senare börsintroducerades så kom MB till insikt om att han sålt sina aktier till ett betydligt lägre pris än om han väntat till efter börsintroduktionen. Här uppkom ett tydligt missnöje med Truecaller och True Software, och på personnivå med AM, som anklagades ha lurat MB att sälja aktierna i förtid och till underpris.

Den 8 mars 2022 publicerades en kritisk artikel om Truecaller i en indisk- engelsk skrift som heter Caravan. I anslutning till detta blev True Software, genom chefsjuristen OE, kontaktad av en indisk journalist som ville

s. 14 Sida 14 av 33 i domstolens handling

höra mer om artikeln i Caravan. Redan här misstänkte Truecaller, utifrån MB:s profil med de kunskaper han hade om True Software och Truecallers verksamhet, att MB var den som läckt informationen till artikeln. True Software anlitade därför 2022 en advokatbyrå i Sverige som skrev ett varningsbrev till MB och antydde sina misstankar samt upplyste om skyldigheterna enligt anställningsavtalet.

Sedermera kom i september 2022 en rapport om Truecaller från företaget Viceroy. Truecaller blev också kontaktade av den svenska tidningen Affärsvärlden som berättade att MB varit i kontakt med Affärsvärlden och framfört negativ information om Truecaller. Det hade dock inte lett till någon publicering. I oktober 2022 lämnade MB en anmälan till Datainspektionen i Sverige där han påstod att Truecaller bryter mot GDPR. Truecaller fick också information från företaget Redeye, som meddelade att de blivit kontaktade av MB som berättat om hur Truecaller processar sin data. I detta skede anlitades advokater i England, som skickade ett nytt varningsbrev till MB i november 2022. Under denna tid kontaktade MB Carnegie, vilka ägnar sig åt bl.a. aktiehandel och analyser av olika företag. Där hade MB en ganska omfattande kontakt med analytikern PS. Dessa kontakter gick ut på att framföra kritik mot Truecaller, som MB menade bryter mot GDPR och begår andra felaktigheter. MB kontaktade också the Telecom Regulatory Authority of India för att framföra kritik mot Truecaller och dess verksamhet i Indien.

Under våren 2023 förekom en hel del kontakter mellan MB och OE. Sammanfattningsvis gick kontakterna ut på att MB ville bli ekonomiskt kompenserad för sin felaktiga och dåliga aktieaffär. MB hörde av sig intensivt, vilket ledde till att OE i juni 2023 framförde att detta måste upphöra, och att inga felaktigheter har begåtts i sammanhanget. Det skrevs också brev från den engelska advokatbyrån den 27 juni 2023 som gick ut på att MB skulle upphöra med sitt agerande.

s. 15 Sida 15 av 33 i domstolens handling

Den 12 augusti 2023 ringde MB till AM och framförde uttryckligen att han var missnöjd med aktieförsäljningen och att AM hade lurat honom till den. MB framförde att om han inte blev kompenserad skulle han ”förstöra” Truecaller. Vid detta samtal erkände också MB att det är han som informerat Caravan om Truecallers verksamhet. MB ville få till stånd ett möte för att diskutera dessa frågor närmare, och ett sådant kom sedan till stånd mellan MB AM och OM den 24 augusti 2023. Vid detta möte upprepade MB hotelserna om att förstöra Truecaller om han inte fick kompensation. MB avslöjade också för AM och OE att det var han som intervjuats av Tegus och lämnat information för vidarebefordran, i detta fall till Viceroy.

True Softwares gör för det första gällande att MB har röjt konfidentiell information när han skrev till Mediemyndigheten. Mediemyndigheten har till uppgift att utfärda s.k. utgivningsbevis. Får den som driver en webbplats eller databas ett utgivningsbevis så innebär det att webbplatsen eller databasen kommer att omfattas av ett grundlagsskydd. Det betyder i praktiken att personuppgifter kan publiceras på webbplatsen eller behandlas i databasen utan personernas medgivande, då ett utgivningsbevis gör att GDPR inte blir tillämplig. Den 3 april 2023 skrev MB till Mediemyndigheten och begärde att denna skulle ompröva True Softwares utgivningsbevis. Han framförde att inkorrekt information lämnats till Mediemyndigheten inför ansökan om utgivningsbevis, att utgivningsbevis givits på felaktiga grunder och att det skulle återkallas. Han framförde också att han ska ge detaljerad information, vilket enligt True Software bara är möjligt om man kan tekniken bakom och vet hur databasen fungerar. I ansökan förklarades att True Software har två databaser. En liten i Stockholm, och en i Indien. Enligt MB var det mindre än fem procent av datan som lagrades i Stockholm, resterande 95 procent lagrades i Indien utom kontroll för det svenska bolaget, i strid med reglerna om utgivningsbevis. Enligt True Software kan endast en initierad

s. 16 Sida 16 av 33 i domstolens handling

person vetat detta. Det är konfidentiell information som lämnats till myndigheten och ett avtalsbrott. MB har i tidigare svaromål påpekat att detta är publik information. Det är gravt felaktigt. Det som är publik information är en artikel från Dagens Industri från 2018 inför införandet av GDPR, där AM nämnde siffran fem procent (avseende andelen av uppgifterna som lagras i Sverige). Detta var 2018, och det var konfidentiell information hur det sedermera såg ut när uppgifterna lämnades till Mediemyndigheten.

Artikeln i Caravan publicerades den 8 mars 2022. Denna artikel är kritisk mot Truecaller. Det framgår där att Caravan har talat med en senior anställd som arbetat hos Bolaget i mer än ett halvt decennium. Här avslöjas bl.a. hur Bolaget samlar in telefonnummer och annan data samt hur det kan skapas ekonomiska profiler av användarna för att skicka låneannonser. Det är givetvis konfidentiell information.

Gällande rapporten i Viceroy så framgår där att en tidigare anställd har intervjuats av företaget Tegus, där den anställde bl.a. avslöjade hur samtal registrerades. Det var konfidentiell information om hur Bolagets databas fungerar och vilka funktioner det finns inlagda i systemet. MB har god kännedom om detta.

Sammanfattningsvis anses MB vid tre tillfällen brutit mot avtalets bestämmelse § 11 om konfidentialitet. Konsekvensen av att bryta mot bestämmelsen är skadestånd, och av avtalets § 14 framgår att som lägst ska ett normerat skadestånd utgå. Det ska motsvara den senaste månadslönen efter skatt multiplicera med tre. Som True Software förstår hänvisningen till ”efter skatt” bör det rimligtvis anknytas till tidpunkten för när brottet begås. Preliminärskatten på engångsbetalning, när en arbetstagare inte har några andra inkomster från arbetsgivaren, är 30 procent enligt 11 kap. 20 § skatteförfarandelagen.

s. 17 Sida 17 av 33 i domstolens handling

Enligt True Software finns härutöver en uppenbar risk att MB fortsätter att läcka konfidentiell information om True Software. Därför är det nödvändigt att ett förbud mot detta, vid vite, ingår i domslutet.

MB

När det gäller anställningsavtalets § 11 är det av ordalydelsen tydligt att det bara är information som är kopplad till hans anställning och som han fått del av under sin anställning som omfattas av tystnadsplikten. Information som han inte erhållit som anställd och under anställningen omfattas inte.

Avseende avtalets § 14 om skadestånd ger True Software härigenom sig själv rätten att rikta skadeståndskrav oavsett om någon skada uppstått eller inte, och dessutom så uppger man sig ha rätt att återkomma med ytterligare krav om en faktisk skada uppstått och kan bevisas. Detta är oskäligt.

MB var anställd den 25 april 2016 till den 24 juli 2020. Han arbetade bara som Automation Engineer. Om tilläggsavtalets titel ”Director of Engineering” de facto skulle ha realiserats så borde det även ha funnits en specificering av vilka nya arbetsuppgifter detta skulle innebära och en löneökning. Att MB bara arbetat som ”Automation Engineer” framgår också av besluten om arbets- och uppehållstillstånd. Dessutom finns ett anställningsbevis där True Software har intygat att MB är anställd som ”Automation Engineer”. Ser man till True Softwares Code of Conduct verkar det finnas rigorösa kontroller av hur anställda får söka och inhämta information i Bolaget. Följaktligen bör det finnas mycket skriftligt underlag som visar vilka sökningar en anställd gjort och vilken information som då erhållits. Särskilt om en anställd har gjort sökningar som inte har en koppling till den anställdes roll i bolaget. Det bör också finnas dokumentation eller underlag som visar om

s. 18 Sida 18 av 33 i domstolens handling

MB haft behörighet att över huvud taget erhålla den information som det görs gällande har röjts.

MB förnekar att han har lämnat den information som True Software påstår. Därtill kan det påpekas att True Software oavsett gått ut och sagt att informationen är inkorrekt. En läcka av den informationen kan då egentligen inte omfattas av avtalets § 11. På ett liknande sätt har Bolaget i ett yttrande till Mediemyndigheten sagt att MB numera är bosatt i Storbritannien och menar att MB inte har insyn i hur verksamheten är utformad idag.

MB framför att det stämmer att han pratade med AM i telefon i augusti 2023. Till skillnad från vad Bolaget försöker göra gällande var det dock inte MB som var kontaktsökande, utan det var AM som försökte nå MB. Det är oklart varför Bolaget försöker påskina att det varit MB som ringde upp och var hotfull. MB ställer sig frågande till när han skulle ha hotat och försökt utpressa Bolaget.

Enligt MB finns det många andra tidigare anställda med intressanta profiler som överensstämmer väl med vad som framkommer i artiklarna, och som talar för att det är andra än MB som har läckt information. Dessutom är det flera kännetecken som beskrivs i artiklarna som inte överensstämmer med MB. Exempelvis har MB till skillnad från andra presenterade profiler, inte varit anställd i över ett halvt decennium. Enligt artikeln i Caravan ska den aktuella arbetstagaren också ha arbetat på Bolagets avdelning för Data Quality. MB menar att han aldrig arbetat inom någon sådan avdelning och aldrig med något som kallas Data Quality. MB påpekar också att det i rapporten i Viceroy talas om tidigare anställda i plural. Det handlar alltså om ett flertal före detta arbetstagare som företaget har pratat med. Det går därför inte att säga att det enbart är MB och MB ensam som läckt information.

s. 19 Sida 19 av 33 i domstolens handling

När det gäller Mediemyndigheten och anledning till att MB kontaktade den och även varför den information som MB lämnade dit inte omfattas av avtalets § 11 menar MB följande. Till att börja med bör det noteras att MB skrev att det han framför gäller hans egna uppgifter, och därmed finns det en lucka för att han inte själv är säker på att han har helt rätt eftersom det är information som han har inhämtat långt efter att han avslutat sin anställning och genom öppna sökningar i dokument tillgängliga för alla på internet.

Anledningen till att MB kontaktade myndigheten var för att få till en vidare granskning av Truecallers hantering av personuppgifter. En tid efter att MB slutade på True Software så började han arbeta för Meta, och mer specifikt Whatsapp i England. Där fick han en helt ny inblick i och förståelse för att hantera personuppgifter korrekt samt skydda dessa i enlighet med de lagar och regler som finns. Det uppdagades för honom att det var viktigt att skyddet för personuppgifter togs på allvar. Vid en sökning på sitt indiska telefonnummer i Truecaller, så fick han en träff på sitt namn, och enligt MB så kunde inte det vara korrekt. Han borde inte förekomma i den svenska databasen.

I oktober 2022 skrev MB till Integritetsskyddsmyndigheten och framförde att han misstänker att True Software hanterade hans personuppgifter felaktigt. Han blev då hänvisad att vända sig direkt till Bolaget för att reda ut eventuella missförstånd. Detta skedde genom en mailkommunikation mellan MB och Bolaget. MB tyckte dock inte att Bolaget tog hans oro på allvar och att försöken att reda ut Bolagets eventuella ageranden i strid med GDPR inte kom längre. MB förklarade att han skulle vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten ånyo för att låta dem utreda om det skett något agerande i strid med GDPR. I dessa kontakter fick MB lära sig om utgivningsbevis och att det kan innebära vissa undantag jämfört med vad som gäller enligt GDPR. MB började göra egna efterforskningar vad detta

s. 20 Sida 20 av 33 i domstolens handling

betydde i förhållande till hanteringen av personuppgifter. Han fick då reda på att Mediemyndigheten, som den numera heter, hanterar frågor om utgivningsbevis. Det var alltså som en förlängning av kontakterna med Integritetsskyddsmyndigheten som MB sedermera kontaktade Mediemyndigheten. Det påpekas att kontakterna med Integritetsskydds- myndigheten inte varit uppe för talan här, trots att MB med Bolagets resonemang borde varit lika förhindrad att kontakta Integritetsskyddsmyndigheten som Mediemyndigheten.

Informationen som MB gett till Mediemyndigheten har inget att göra med hans anställning och något som han fått del av under anställningstiden. I skrivelsen till Mediemyndigheten skriver MB om att användarna inom EU var mindre än fem procent av det totala antalet användare. Denna uppgift fick MB från en artikel i Dagens industri 2018. Han hittade denna artikel när han sökte på information om utgivningsbevis. Han kunde också genom öppna källor på internet söka sig fram till var databasen Truecaller.com varit lokaliserad. Här kunde han vidare hitta att deras databas under 2019 och till september 2020 varit lokaliserad i Irland, och att den nu är lokaliserad i Indien. Denna information sökte han sig fram till efter sin anställning, så den uppgiften har ingenting med hans anställning eller anställningstid i bolaget att göra. MB har också läst Truecallers private policy, och detta var något som MB läste efter att han fått en länk dit i ett mail från True Software. Härifrån fick han information som han använde sig av i sina skrivelser till Mediemyndigheten. Han läste om detta först två år efter att han avslutat sin anställning.

MB hade all anledning att höra av sig till Mediemyndigheten. Detta framgår av True Softwares svar till myndigheten angående varför MB:s indiska nummer visats i den svenska databasen. True Software uppgav att de undersökte hur det kunde komma sig, och att det då uppdagades att det på grund av ett mänskligt misstag blivit fel i när och hur data inhämtades. Det

s. 21 Sida 21 av 33 i domstolens handling

medförde att ett begränsat antal icke-svenska nummer felaktigt publicerades i den svenska databasen, men att det nu åtgärdats. MB:s kontakter med Mediemyndigheten har alltså varit befogade och till gagn också för True Software.

Om rätten anser att informationen till Mediemyndigheten har omfattats av § 11, så har den ändock varit tillåtet att lämna enligt lagen om företagshemligheter. MB har inte har angripit någon företagshemlighet. Han ville bara uppmärksamma för en myndighet något som han menade var ett missförhållande och att det även borde vara till skydd för allmänintresset. Att det var ett missförhållande har närmast bekräftats själva av True Software i sitt svar till Mediemyndigheten. Med tanke på antalet användare så bör det också vara till gagn för allmänintresset. Att det finns ett allmänintresse generellt för Truecaller och deras hantering av personuppgifter har också bekräftats av ett yttrande från Datainspektionen till Justitiedepartementet. Där uppger Datainspektionen att de mottagit flera klagomål från allmänheten om hanteringen av personuppgifter och att det befarades inte leva upp till gällande EU-lagstiftning.

Det kan också noteras att i 7 § lagen om företagshemligheter finns det en reglering för när en arbetsgivare kan kräva skadestånd för en uppkommen skada när en anställd insåg eller borde ha insett att man ej fick avslöja en viss hemlighet. Om ett utnyttjande eller röjande ägt rum sedan anställningen upphört gäller ett skadeståndsansvar endast vid synnerliga skäl.

När det gäller True Softwares påståenden om att MB skulle ha utpressat True Software och dess ställföreträdare, så borde det i så fall finnas en mängd bevis för det, t.ex. polisanmälan eller protokoll från interna möten. Inget sådant har dock presenterats. MB var heller inte tvingad och sedermera missnöjd med pengarna han fick vid aktieförsäljningen utan det var hans val att

s. 22 Sida 22 av 33 i domstolens handling

lösa in aktierna. Det fanns ingen anledning för MB att vara besviken, och han upplever själv att han slutade på god fot med Bolaget.

BEVISNING

Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

På True Softwares begäran har AM tidigare styrelseledamot i bolaget, samt OE, nuvarande styrelseledamot i Bolaget, hörts under sanningsförsäkran. På True Softwares begäran har även vittnesförhör hållits med Bolagets teknikchef RL samt PS, som arbetar hos Carnegie Investment Bank.

MB har på egen begäran hörts under sanningsförsäkran.

DOMSKÄL

Utgångspunkterna för tingsrättens prövning

Den första frågan för tingsrätten att ta ställning till är om det är bevisat att MB har lämnat aktuell information till de tre mottagare som True Software gjort gällande. Besvaras denna fråga jakande, vilket är ostridigt när det gäller informationen till Mediemyndigheten, har tingsrätten att bedöma om den information som har lämnats är sådan att den omfattas av avtalets § 11. Här står tolkningen av avtalet i centrum och som framgått har olika läsningar av bestämmelsen framförts. True Software har gjort gällande att ansvaret enligt avtalets § 11 även omfattar uppgifter som den anställde fått del av efter anställningens upphörande. MB har däremot gjort gällande att uppgifter som är allmän information och/eller information som erhållits efter anställningens upphörande inte omfattas av § 11, och skulle tingsrätten komma fram till att avtalet ska tolkas såsom True Software anfört så ska avtalet jämkas i denna del utifrån att ett sådant innehåll är oskäligt. MB har vidare

s. 23 Sida 23 av 33 i domstolens handling

menat att om tingsrätten skulle, oavsett vilken tolkning av § 11 tingsrätten kommer fram till, därmed komma fram till att uppgiftslämnandet omfattas av § 11, så ska § 11 ändå inte tillämpas utifrån att det vore i strid med lagen om företagshemligheter.

Om tingsrätten kommer fram till att MB lämnat uppgifter som omfattas av § 11 ska tingsrätten ta ställning till om MB är skyldig att erlägga skadestånd enligt § 14 anställningsavtalet. Slutligen tar tingsrätten till frågan om vite.

Allmänt om bevisbördan och beviskravet i tvistemål I tvistemål i allmänhet gäller att den som påstår något också måste bevisa detta. Denna placering av bevisbördan brukar motiveras bland annat med att det är lättare att säkra bevisning om förekomsten av en omständighet, än om att omständigheten inte har förelegat. Det beviskrav som uppställs i tvistemål är som huvudregel att det ska vara styrkt. Beviskravet kan dock komma att variera beroende på vilken möjlighet det finns att säkra bevisning. I fall där det är svårt att få fram bevisning kan det påverka beviskravet så att det inte ställs lika högt. (Se Fitger m.fl., Rättegångsbalken, 3 dec 2024 JUNO, kommentaren till 35 kap. 1 §)

Informationen till Caravan och Viceroy

Tingsrättens bedömning i detta fall Tingsrätten konstaterar att det är True Software som har att styrka att det är MB som har lämnat information till Caravan respektive Viceroy, via Tegus. MB har menat att han inte lämnat de aktuella uppgifterna, han har velat tona ner sin roll i bolaget och menat att han varit en medarbetare utan insyn och chefsposition, samt att han inte haft tillgång till de aktuella uppgifterna under sin anställning.

s. 24 Sida 24 av 33 i domstolens handling

Har MB haft tillgång till den aktuella informationen? Såväl AM som OE har i sina partsförhör uppgett att det måste ha varit en person med god teknisk kompetens och som jobbat djupt inne i bolaget under lång tid som haft den aktuella informationen, vilket stämmer in på MB. Enligt AM och OE kunde därför andra tidigare anställda uteslutas. MB var en av få tidigare anställda som hade sådan access och kunskap för att kunna lämna den aktuella informationen om Bolagets insamling och hantering av data samt tekniska specifikationer. True Softwares tekniska chef RL har i sitt vittnesmål också gett uttryck för att det varit information som MB inom ramen för sin anställning och ansvar borde ha haft. Att MB har varit en senior medarbetare med stor insyn i bolagets verksamhet styrks vidare av att MB inom ramen för sin anställning varit del av ett incitamentsprogram med miljonutdelning samt den nära dialog han haft med AM i samband med att han meddelat att han önskat avsluta sin anställning. Enligt tingsrättens mening står det sammantaget klart att MB har haft tillgång till den information som lämnats till de aktuella mottagarna.

Har MB lämnat den aktuella informationen? AM har beskrivit hur MB i ett telefonsamtal i augusti 2023 ska ha erkänt att det var han som lämnat uppgifter till bloggare och journalister. AM och OE har berättat om hur MB under deras möte den 24 augusti 2023 erkänt att han lämnat uppgifter till Viceroy via en mellanhand. MB ska också vid mötet ha visat mail från sin telefon som han skickat till exempelvis olika journalister. PS:s vittnesmål tyder vidare på att MB inte har varit främmande för att lämna uppgifter och diskutera True Software med utomstående personer, men hans vittnesmål kan inte tas för intäkt för uppgiftslämnandet till just Viceroy och Caravan. RL:s vittnesmål ger inte svar på om MB lämnat informationen till någon utanför bolaget.

s. 25 Sida 25 av 33 i domstolens handling

Även om AM och OE i och för sig berättar på ett likartat sätt om ett erkännande, så måste faktumet att deras berättelser är samstämmiga också ses mot att de är kollegor och företräder samma part. Enligt tingsrätten är det därför svårt att tillmäta deras vittnesmål på ena sidan signifikant betydelse jämfört med MB:s ensamma vittnesmål på andra sidan. Sammantaget uppstår i praktiken en situation där ord står mot ord.

Det blir då aktuellt att se till vilken annan bevisning, utöver muntlig, som presenterats i målet. Tingsrätten kan konstatera att det i princip saknas skriftlig bevisning för att det är MB som har lämnat uppgifter till Caravan och Viceroy, eller bevisning som styrker det generella narrativ som True Software har fört fram där MB i flera år ska ha hotat och försökt utpressa True Software och dess företrädare. Detta trots att parterna nämnt förekomsten av olika handlingar och upptagningar som skulle kunna styrka detta.

MB har på sin sida pekat på andra tidigare anställda som, i vart fall från en utomståendes perspektiv, framstår som att de också kan passa in på den profil som lämnat information. Vidare noteras att det talas om ”employees”, alltså anställda i plural, i Viceroy-rapporten.

Givet att tingsrätten har att döma över det material som presenteras för domstolen gör tingsrätten bedömningen att det i och för sig är styrkt att MB fått del av den information som lämnats till Caravan och Viceroy under tiden för sin anställning men det har inte presenterats bevisning som leder till att det är styrkt att det är MB som har lämnat informationen till Caravan och Viceroy. Någon mildring av beviskravet kan inte bli aktuellt då tingsrätten finner att det borde varit möjligt för True Software att lägga fram relevant bevisning i frågan. Att True Software inte bedöms ha styrkt att det är MB som lämnat uppgifterna medför följaktligen att det saknas anledning för tingsrätten att ta ställning till frågan om informationen i och för sig omfattats av § 11 i anställningsavtalet.

s. 26 Sida 26 av 33 i domstolens handling

Informationen till Mediemyndigheten

Allmänt om avtalstolkning och tingsrättens bedömning i detta fall När det gäller informationen till Mediemyndigheten så är det ostridigt i målet att MB har lämnat uppgifter till Mediemyndigheten dels i en skrivelse den 3 april 2023, dels i en skrivelse den 5 oktober 2023. Frågan är om de nu aktuella uppgifterna omfattas av avtalets § 11. Enligt True Software följer det av ordalydelsen i § 11 att ansvaret för röjda uppgifter i bestämmelsen inte har varit begränsad till anställningstiden utan även gäller efter anställningstidens utgång, vilket även gäller uppgifter man fått del av efter anställningens upphörande. Enligt MB ska avtalets § 11 förstås som att allmän information och/eller information som erhållits efter anställningen inte omfattas.

I en tvist om tolkningen av ett avtal ska domstolen som utgångspunkt försöka klarlägga vad parterna gemensamt avsett med avtalet. Det går emellertid inte alltid att fastställa en gemensam partsavsikt. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning får tolkningen bygga på objektiva grunder. Utgångspunkten är då avtalets ordalydelse. När ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar, liksom när ordalydelsen inte ger något besked alls, får ledning sökas i andra faktorer. Sådana andra faktorer kan vara avtalets systematik, bakgrunden till avtalet (dess syfte), avtalsföremålets natur och ibland parternas ställning. Ett avtalsvillkor kan också behöva tolkas i ljuset av dispositiv rätt. Det är i allmänhet naturligt att utgå från att ett avtal ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen. (Se NJA 2021 s. 597.)

I det nu aktuella fallet går det inte att utröna att det skulle ha funnits någon speciell gemensam partsavsikt, som det finns anledning att tro avviker från vad

s. 27 Sida 27 av 33 i domstolens handling

som objektivt kommer till uttryck i själva bestämmelsen. Tolkningen får därför utgå från avtalsvillkorets ordalydelse.

I avtalets § 11 stadgas följande: “The Employee shall not, during the employment or after the termination or expiration thereof, make use of for his/her own purposes or disclose to any person (except the proper officers of the Employer or under the authority of the Board of the Employer or as required by law) any information related to the business, prospected business, technical processes, finances, designs, inventions, price lists or lists of customers and suppliers of the Employer of which he/she may, in his/her capacity as an Employee and during the employment, come into possession of, all of which information shall be deemed to be confidential information and trade secrets.”

Båda parter gör gällande att deras tolkning följer av ordalydelsen. Tingsrätten instämmer i True Softwares tolkning att tystnadsplikten för den anställde gäller både under och efter anställningen. När det däremot gäller vilken information som tystnadsplikten omfattar är den enda rimliga tolkningen av ordalydelsen att det ska avse information som den anställde fått i sin roll som anställd och under anställningstiden. Att tystnadsplikten även skulle omfatta information som den anställde får del av efter anställningstidens utgång kan inte utläsas ur bestämmelsens ordalydelse. Att låta information som man får del av efter anställningen, när den tidigare anställde rimligtvis inte har någon aktuell inblick i bolaget, förefaller dessutom vara en förhållandevis betungande reglering. Om det var en sådan reglering som avsågs borde det ha kommit till uttryck tydligare.

Tingsrätten instämmer således i den tolkning av § 11 som MB har framfört. Information som man får del av efter att anställningen avslutats och som är allmänt känt kan inte omfattas. MB:s invändning att avtalets § 11 är oskälig och ska jämkas blir därför inte aktuell att pröva här. Frågan att ta

s. 28 Sida 28 av 33 i domstolens handling

ställning till blir istället om den information som MB lämnat till myndigheten är sådan att den omfattas av avtalets § 11.

Den information som True Software har gjort gällande är konfidentiell information är huvudsakligen uppgiften om att 95 % av bolagets data lagras i Indien, och inte i Sverige. Att döma av § 11 ordalydelse är omfattningen av vad som kan anses vara konfidentiell information tämligen brett. I avtalet anges att det är ”any information related to the business, prospected business, technical processes, finances, designs, inventions, price lists or lists of customers and suppliers of the Employer any information”. För att ett sekretessavtal ska fylla en funktion kan inte heller vad som anses vara konfidentiell information tolkas för snävt. I och för sig torde denna information till Mediemyndigheten alltså vara konfidentiell information. Frågan är om det är information som MB fick del av inom ramen för sin anställning eller om det är allmän information och/ eller information han fått del av efter anställningen.

MB har invänt att detta var information som han fick från en artikel i Dagens Industri med AM från 2018. Det är i och för sig korrekt att det publicerades en artikel i Dagens Industri 2018. Däremot framgår inte all den information som anges i skrivelserna till Mediemyndigheten också i nämnda artikel. I artikeln nämns inte att data lagras just i Indien, utan där talas det blott om att cirka 5 % lagras i Sverige och att många användare finns i Indien. Dessutom publicerades artikeln år 2018. MB:s anställning avslutades inte förrän 2020, och efter GDPR:s införande, vilket ger utrymme för att vad som 2018 hade blivit allmän information, inte nödvändigtvis stämde överens med hur strukturen såg ut 2020. Detta anser tingsrätten talar med styrka för att det är konfidentiell information som MB fick del av under sin anställning. Att MB lämnar vissa osäkerhetsmarkörer, såsom ”enligt hans beräkningar” och dylikt, föranleder ingen annan bedömning i frågan om det är konfidentiell information. Inte heller det faktum att True Software har

s. 29 Sida 29 av 33 i domstolens handling

sagt att uppgifterna är inkorrekta. MB:s lämnande av uppgifter till Mediemyndigheten är ett brott mot avtalets § 11.

Allmänt om jämkning av avtal och tingsrättens bedömning i detta fall Enligt ordalydelsen i avtalets § 14 följer ett skadeståndsansvar vid brott mot bl.a. avtalets § 11. Det har påpekats från MB att det krävs en faktisk skada för att ett skadeståndsansvar ska inträda. Tingsrätten anser att det av avtalets systematik framgår att någon faktisk skada inte krävs. I § 14 andra meningen regleras nämligen situationen om en faktisk skada kan visas. Om första meningen inte gällde oavsett om skada kan visas eller inte, skulle andra meningen inte fylla någon funktion.

MB har gjort gällande att § 14 är oskälig och därför ska jämkas så att den ogiltigförklaras med retroaktiv verkan. Utgångspunkten för avtal är att avtal ska hållas, pacta sunt servanda. Möjligheten att jämka ett oskäligt avtal följer av 36 § avtalslagen. Tingsrätten finner dock inte att någonting i avtalets innehåll, tillkomst eller förhållandet mellan parterna ger anledning att bedöma att avtalets § 14 är oskälig. Tvärtom förfaller bestämmelsen vara en funktionell och avvägd del av parternas avtal. Visserligen avviker det från lagen om företagshemligheters krav på synnerliga skäl vid skadeståndsansvar efter avslutad anställning, se 7 § 2 st lagen om företagshemligheter. Den aktuella bestämmelsen i lagen om företagshemligheter är dock dispositiv, och möjlig för parterna att avvika från. Tre månadslöner är inte heller ett oskäligt högt belopp, särskilt inte sedan det beräknas med avdrag för skatt.

Lagen om företagshemligheter och tingsrättens bedömning i detta fall Härnäst har tingsrätten att ta ställning till om lämnandet av information till Mediemyndigheten, även om det här bedöms omfattas av anställningsavtalets konfidentialitets- och skadeståndsbestämmelser, trots allt är godtagbart med hänsyn till lagen om företagshemligheter. Lagen om företagshemligheter sätter

s. 30 Sida 30 av 33 i domstolens handling

begränsningar för avtalsfriheten. Bl.a. är lagens 4 § tvingande. (se Fahlbeck m.fl., Lagen om företagshemligheter (9 jul 2021, JUNO), avsnitt 5.4.1)

Av 4 § lagen om företagshemligheter följer att lagen bara gäller obehöriga angrepp på företagshemligheter. Det stadgas i bestämmelsen att ett angrepp aldrig anses obehörigt om någon angriper en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänks utgöra brott som har fängelse i straffskalan, eller kan anses utgöra något annat missförhållande och offentliggörandet sker till skydd för allmänintresset. Avtal som innebär en tystnadsplikt i fråga om sådant som inte utgör ett obehörigt angrepp enligt 4 § saknar alltså rättsverkan enligt lagen om företagshemligheter (se Fahlbeck m.fl., Lagen om företags- hemligheter (9 jul 2021, JUNO), avsnitt 5.4.1). True Software har framfört att det inte i målet ens har påståtts att det skulle finnas ett sådant missförhållande eller brott på vilket fängelse kan följa. Därtill ska det vara ett allvarligt missförhållande. Röjandet har inte heller skett med hänsyn till allmänintresset utan av privata skäl. MB har å sin sida gjort gällande att hans avslöjande till Mediemyndigheten varit berättigat. Det är en låg tröskel för vad som kan utgöra ett missförhållande, och med tanke på att Truealler har miljoner användare har avslöjandet skett med hänsyn till allmänintresset.

Tingsrätten gör följande bedömning. MB har i sina skrivelser till Mediemyndigheten med bäring på frågan om utgivningsbevis givit information om True Softwares hantering av data och hur fördelningen mellan lagring i Sverige kontra Indien ser ut. Tingsrätten konstaterar att eventuella brister i hanteringen av personuppgifter vore ett missförhållande, som också berör och är angeläget för många människor. Att då skriva till en för frågan relevant myndighet kan inte anses utgöra ett obehörigt angrepp på företagshemligheter. Det vore därför i strid med 4 § lagen om företagshemligheter att ålägga MB ett ansvar enligt avtalet för informationen han lämnat till

s. 31 Sida 31 av 33 i domstolens handling

Mediemyndigheten. Ett ansvar enligt avtalets 11 och 14 §§ kan därför inte komma i fråga i denna del.

Förbudstalan

Det har i målet omvittnats att MB lämnat information om True Software till utomstående personer. Mot MB:s nekande och mot bakgrund av något sanktionsgrundande avtalsbrott de facto inte styrkts så bedömer dock tingsrätten att det inte finns tillräckligt med underlag för att ålägga MB ett vitesförbud på sätt som True Software begärt. Tingsrätten noterar också att informationslämnande redan är skadeståndssanktionerat mellan parterna genom § 14, som aktualiseras och kan tillämpas vid konstaterade brott mot avtalet § 11. Ett ytterligare vitesförbud framstår mot den bakgrunden inte heller som lämpligt.

Rättegångskostnader

MB har vunnit målet varför True Software ska ersätta hans rättegångs- kostnader. MB har yrkat ersättning för sin rättegångskostnad med 457 300 kr, varav 334 000 kr avser arbete, 6 000 kr avser tidsspillan, 85 000 kr avser moms och 32 300 kr avser kostnader för sin inställelse. True Software har överlämnat till tingsrätten att bedöma skäligheten i det yrkade beloppet. Tingsrätten anser att den yrkade ersättningen är skälig.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (TR-02) Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ska ha kommit in till tingsrätten senast den 2 juli 2025. Prövningstillstånd krävs.

Céline Holmberg

s. 32 Sida 32 av 33 i domstolens handling

Bilaga 1

Hur man överklagar Dom i tvistemål, tingsrätt TR-02

Vill du att domen ska ändras i någon del kan Det är inte säkert att du kan lägga fram nya du överklaga. Här får du veta hur det går till. bevis. Vill du göra det ska du förklara varför du inte lagt fram bevisen tidigare. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Vill du ha nya förhör med någon som redan Ditt överklagande ska ha kommit in till förhörts eller en ny syn (till exempel besök domstolen inom 3 veckor från domens datum. på en plats), ska du berätta det och förklara Sista datum för överklagande finns på sista varför. sidan i domen. Tala också om ifall du vill att motparten ska komma personligen vid en huvudförhand- Överklaga efter att motparten överklagat ling.

Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den 4. Lämna namn och personnummer eller
andra parten också rätt att överklaga även om organisationsnummer.
tiden har gått ut. Det kallas att anslutnings- Lämna aktuella och fullständiga uppgifter
överklaga. om var domstolen kan nå dig: postadresser,
En part kan anslutningsöverklaga inom en e-postadresser och telefonnummer.

Anvisningar för överklagande TR-02 - Dom i tvistemål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 extra vecka från det att överklagandetiden har Om du har ett ombud, lämna också gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste ombudets kontaktuppgifter. alltså komma in inom 4 veckor från domens datum. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det. Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller 6. Skicka eller lämna in överklagandet till av något annat skäl inte går vidare. tingsrätten. Du hittar adressen i domen.

Så här gör du Vad händer sedan?

¶1. Skriv tingsrättens namn och målnummer. Tingsrätten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för 2. Förklara varför du tycker att domen ska sent avvisar domstolen överklagandet. Det ändras. Tala om vilken ändring du vill ha innebär att domen gäller. och varför du tycker att hovrätten ska ta upp ditt överklagande (läs mer om Om överklagandet kommit in i tid, skickar prövningstillstånd längre ner). tingsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till hovrätten. 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Har du tidigare fått brev genom förenklad Skicka med skriftliga bevis som inte redan delgivning, kan även hovrätten skicka brev på finns i målet. detta sätt.

Sida 1 av 2

www.domstol.se

s. 33 Sida 33 av 33 i domstolens handling

Prövningstillstånd i hovrätten När överklagandet kommer in till hovrätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Hovrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall.  Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att tingsrätten dömt rätt.  Domstolen anser att det inte går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt utan att ta upp målet.  Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.  Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.

Vill du veta mer? Ta kontakt med tingsrätten om du har frågor.