AD 2026 nr 61

s. 1 Sida 1 av 32 i domstolens handling

• ARBETSDOMSTOLEN
• AD 2026 nr 61 · Mål nr B 5-26

Vid framförande av en truck på ett lager körde en arbetstagare på en arbets- kamrat. Med anledning av det inträffade avskedades arbetstagaren. Parterna har tvistat om avskedandet var lagligen grundat eller om det i vart fall fanns sakliga skäl för uppsägning.

Arbetsdomstolen har funnit det grov vårdslöst att köra truck utan sikt fram- åt. Genom att köra utan sikt framåt, vilket medförde att arbetstagaren körde på sin arbetskamrat, bröt arbetstagaren mot sina förpliktelser enligt anställ- ningsavtalet på ett så allvarligt sätt att bolaget hade laga grund att avskeda arbetstagaren från anställningen.

s. 2 Sida 2 av 32 i domstolens handling

ARBETSDOMSTOLEN DOM AD 2026 nr 61
2026-09-09 Mål nr B 5-26
Stockholm

KLAGANDE TD SYNNEX Sweden AB, 556231-4533, Gustav III:s Boulevard 32, 169 73 Solna Ombud: arbetsrättsjuristerna Jonas Stålnacke och Kenneth Lidgren, Almega, Box 55545, 102 04 Stockholm

MOTPART RK Ombud och rättshjälpsbiträde: advokaten Ilker Aytekin, Advokatfirman Agentis AB, Basgränd 65, 162 47 Vällingby

SAKEN skadestånd

ÖVERKLAGAD DOM Solna tingsrätts dom den 15 december 2025 i mål nr T 890-25

Tingsrättens dom, se bilaga.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

TD SYNNEX Sweden AB (bolaget) har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ska ogilla RK:s talan i dess helhet. Bolaget har vidare yrkat att Arbetsdomstolen ska befria bolaget från skyldigheten att ersätta kostnaderna för RK:s rättshjälp och förplikta RK att ersätta bolagets rättegångskostnad i tingsrätten.

s. 3 Sida 3 av 32 i domstolens handling

RK har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomsto- len.

Målet har avgjorts utan huvudförhandling. Arbetsdomstolen har tagit del av den muntliga bevisningen genom uppspelning av tingsrättens ljud- och bild- upptagningar. Parterna har åberopat samma skriftliga bevisning som i tings- rätten. Arbetsdomstolen har spelat upp den film som visar händelseförloppet den 30 maj 2024.

PARTERNAS TALAN

Parterna har till stöd för sin talan åberopat samma grunder och utvecklat ta- lan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten.

DOMSKÄL

Tvisten

Parterna tvistar om bolagets avskedande av RK var lagligen grundat eller om det i vart fall fanns sakliga skäl för uppsägning. Parterna tvistar även om ett eventuellt skadestånds storlek.

Hade bolaget laga grund att avskeda RK?

Arbetsdomstolen delar tingsrättens bedömning att RK var väl medveten om de säkerhetsbestämmelser som finns på arbetsplatsen och att han vid tillfället inte var tvungen att köra trucken framlänges med skymd sikt.

Förhörspersonerna har haft olika uppfattning om i vilken utsträckning bola- gets säkerhetsbestämmelser i praktiken upprätthölls. Parterna är emellertid ense om att en truckförare ska ha fri sikt framåt när en truck körs. Det mås- te, enligt Arbetsdomstolens uppfattning, anses vara en självklarhet för att förhindra att påkörningar av t.ex. arbetskamrater sker.

s. 4 Sida 4 av 32 i domstolens handling

Arbetsdomstolen delar tingsrättens uppfattning att RK, trots detta, den 30 maj 2024 körde truck utan att förvissa sig om att det inte fanns någon risk för en olycka, att han satte sig över de säkerhetsbestämmelser som gällde på arbetsplatsen och att han därmed äventyrade säkerheten för arbetskamrater och gods. Arbetsdomstolen gör emellertid en annan bedöm- ning än tingsrätten när det gäller händelsens allvar och dess konsekvenser för RK:s anställning.

Av den film som visar händelseförloppet den 30 maj 2024 framgår bl.a. föl- jande. RK körde trucken framlänges med så mycket last framför sig att hans sikt framåt måste ha varit obefintlig. Lagret har relativt trånga gångar mellan hyllorna och höga staplar av plastbackar fanns uppställda på flera platser, bl.a. på det som förefaller vara områden för gående. Med hänsyn till dessa omständigheter anser Arbetsdomstolen att RK körde med förhållandevis hög hastighet när han efter en relativt kort sträcka körde på sin arbetskamrat. Han körde på arbetskamraten bakifrån, arbetskamraten föll handlöst framlänges i golvet och trycktes flera meter framåt av trucken mot annat uppställt gods, innan RK uppmärksammade att han kört på arbetskamraten och stannade trucken.

Även om RK inte tidigare fått någon skriftlig erinran mot sitt sätt att köra truck, framgår det av den skriftliga bevisningen att RK vid upprepade tillfällen erinrats om att han måste följa de regler som gäller på arbetsplatsen. Vid den erinran som lämnades till honom den 10 januari 2024, som avsåg att han tagit en truck i bruk utan att gå igenom den dagliga säkerhetskontrollen för truckar, inte fyllt i kontrollkortet och inte städat ur trucken, erinrades han om att han riskerade uppsägning eller avskedande om han fortsätter att bryta mot bolagets ordningsregler. Av de uppgifter SJ och AR lämnat framgår att de båda framfört muntliga synpunkter på RK:s sätt att framföra truck i relativt nära anslutning till händelsen den 30 maj 2024, vilket RK förnekat. Han har dock medgett att AR i maj 2024 sagt åt honom att vara försiktig.

s. 5 Sida 5 av 32 i domstolens handling

Oavsett om RK tidigare fått några synpunkter på sitt sätt att framföra truck på arbetsplatsen eller inte, anser Arbetsdomstolen, till skillnad från tingsrätten, att det var grovt vårdslöst av RK att köra truck på det sätt han gjorde utan sikt framåt, vilket medförde att han körde på sin arbetskamrat. Genom sitt sätt att framföra trucken bröt RK mot sina förpliktelser på ett sätt bolaget inte rimligen ska behöva tåla och hans agerande var, enligt Arbetsdomstolens uppfattning, ett så allvarligt brott mot anställningsavtalet att bolaget hade laga grund att avskeda honom från anställningen. Bolagets överklagande ska därför vinna bifall och RK:s talan avslås.

Rättegångskostnad i tingsrätten och i Arbetsdomstolen

RK har förlorat målet och ska betala bolagets rättegångskostnad i både tingsrätten och Arbetsdomstolen.

Bolaget yrkade i tingsrätten ersättning för rättegångskostnad med, korrekt räknat, 249 850 kr inklusive mervärdesskatt, varav 243 750 kr avsåg om- budsarvode och 6 100 kr avsåg utlägg. RK anförde att bolagets kostnadsyrkande var för högt, men lämnade till rätten att bedöma skälighe- ten av det yrkade beloppen.

Eftersom bolaget har rätt till avdrag för mervärdesskatt ska RK inte ersätta bolaget för mervärdesskatt. Efter avdrag för mervärdesskatt anser Arbetsdomstolen att yrkade belopp är skäliga, vilket medför att RK ska ersätta bolaget för rättegångskostnad med 199 880 kr, varav 195 000 kr avser ombudsarvode och 4 880 kr avser utlägg.

I Arbetsdomstolen har bolaget yrkat ersättning med 80 000 kr avseende 20 timmars ombudsarvode. Bolaget har anfört att det yrkade beloppet inte innefattar mervärdesskatt och att det inte har påverkat kostnadsanspråket att bolaget har företrätts av två ombud.

RK har vitsordat en tidsåtgång motsvarande 10 timmar, beräknat enligt rättshjälpslagens timtaxa exklusive mervärdesskatt. Han har anfört att ett bolag som har rätt till avdrag för mervärdesskatt inte ska tillerkännas

s. 6 Sida 6 av 32 i domstolens handling

ersättning för mervärdesskatt och att det inte ska belasta motparten att en part väljer att anlita två ombud.

Arbetsdomstolen finner det belopp bolaget yrkat skäligt.

Ersättning enligt rättshjälpslagen

Ilker Aytekin har begärt ersättning enligt rättshjälpslagen för 9,35 timmars arbete med 19 004 kr inklusive mervärdesskatt. Beloppet är skäligt.

DOMSLUT

1. Med ändring av tingsrättens dom avslår Arbetsdomstolen RK:s talan.

2. Arbetsdomstolen förpliktar RK att ersätta TD SYNNEX Sweden AB för rättegångskostnad i tingsrätten med 199 880 kr, varav 195 000 kr avser ombudsarvode, med ränta enligt 6 § räntelagen på det först nämnda beloppet från den 15 december 2025 till dess betalning sker.

3. Arbetsdomstolen förpliktar RK att ersätta TD SYNNEX Sweden AB för rättegångskostnad i Arbetsdomstolen med 80 000 kr för ombudsarvode, med ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för Arbetsdomstolens dom till dess betalning sker.

4. Arbetsdomstolen fastställer Ilker Aytekins ersättning enligt rättshjälpsla- gen till 19 004 kr för arbete, varav 3 801 kr avser mervärdesskatt.

s. 7 Sida 7 av 32 i domstolens handling

Ledamöter: Catharina Nordlander, Peter Syrén, Berndt Molin, Lars Askelöf, Hanna Schmidt, Gerald Lindberg och Elisabeth Mohlkert. Enhälligt.

s. 8 Sida 8 av 32 i domstolens handling

Bilaga

SOLNA TINGSRÄTT DOM Målnummer
Meddelad i Solna T 890-25
2025-12-15

PARTER

Kärande RK

Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokaten Ilker Aytekin Advokatfirman Agentis AB Basgränd 65 162 47 Vällingby info@advokatfirmanagentis.se

Svarande TD Synnex Sweden AB, 556231-4533 Gustav III:s Boulevard 32 169 73 Solna

Ombud: Jur.kand. Kenneth Lidgren Almega AB Sundsvallskontoret Köpmangatan 1 852 31 Sundsvall kenneth.lidgren@almega.se

DOMSLUT 1. Tingsrätten förpliktar TD Synnex Sweden AB att till RK betala a) allmänt skadestånd med 125 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 7 november 2024. b) ekonomiskt skadestånd med 523 124 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på c) 30 772 kr från den 25 juli 2024 d) 30 772 kr från den 25 augusti 2024 e) 30 772 kr från den 25 september 2024 f) 30 772 kr från den 25 oktober 2024 g) 30 772 kr från den 25 november 2024 h) 30 772 kr från den 25 december 2024

Avgörandet är elektroniskt undertecknat

s. 9 Sida 9 av 32 i domstolens handling

- 30 772 kr från den 25 januari 2025
- 30 772 kr från den 25 februari 2025
- 30 772 kr från den 25 mars 2025
- 30 772 kr från den 25 april 2025
- 30 772 kr från den 25 maj 2025
- 30 772 kr från den 25 juni 2025
- 30 772 kr från den 25 juli 2025
- 30 772 kr från den 25 augusti 2025
- 30 772 kr från den 25 september 2025
- 30 772 kr från den 25 oktober 2025 och på
- 30 772 kr från den 25 november 2025.

2. Tingsrätten fastställer Ilker Aytekins ersättning enligt rättshjälpslagen till 115 268 kr, varav 87 309 kr för arbete, 3 770 kr för tidsspillan och 1 135 kr för utlägg och 23 054 kr för moms.

3. Tingsrätten förpliktar TD Synnex Sweden AB att betala kostnaderna för rättshjälpen enligt punkten 2, till staten och RK enligt den fördelning som Rättshjälpsmyndigheten bestämmer.

BAKGRUND

TD Synnex Sweden AB är verksamt inom distribution av IT-produkter, logistiktjänster och lösningar till återförsäljare. Bolaget är genom medlemskap i Almega Tjänsteföretagen bundet av kollektivavtal för lagerpersonal och chaufförer i tjänsteföretag.

RK var sedan 2011 anställd i bolaget som plockare/packare och truckförare på bolagets lager i Jordbro. Bolaget avskedade honom den 18 juni 2024. Hans lön vid tidpunkten för avskedandet var 30 772 kr/månad.

Han är inte medlem i någon facklig organisation.

s. 10 Sida 10 av 32 i domstolens handling

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

RK har yrkat att tingsrätten ska förplikta TD Synnex att till honom betala

1. allmänt skadestånd med 125 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 7 november 2024 2. ekonomiskt skadestånd med 523 124 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från juli 2024 den 25:e i respektive månad.

Om tingsrätten skulle finna att det inte funnits skäl för avskedande, men väl sakliga skäl för uppsägning, har han yrkat att tingsrätten ska förplikta bolaget att till honom betala

1. allmänt skadestånd med 80 000 kr jämte ränta enligt ovan, och 2. ekonomiskt skadestånd med 184 632 kr jämte ränta.

Bolaget har motsatt sig yrkandena men godtagit 125 000 kr som i och för sig skäligt skadestånd för eventuellt oriktigt avskedande. Bolaget har inte heller haft någon invändning mot RK sätt att beräkna det ekonomiska skadeståndet.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

GRUNDER M.M.

RK

1. Bolaget har avskedat honom på felaktiga grunder och han har rätt till allmänt och ekonomiskt skadestånd. 2. Han framställde sitt krav på allmänt skadestånd i brev den 7 oktober 2024, varför ränta på skadeståndsbeloppet i den delen ska beräknas från en månad efter den dagen.

s. 11 Sida 11 av 32 i domstolens handling

3. Den 30 maj 2024 råkade han ut för en olycka när han framförde en truck på arbetsgivarens lager. En arbetskamrat kom att bli påkörd. Det var en olyckshändelse. 4. Han körde ut med trucken från en av gångarna på lagret. Han hade uppsikt över och uppmärksamhet på sin högra och vänstra sida och bakom sig. För att kunna se framför sig svängde han med trucken höger och vänster för att på det sättet få syn på om det fanns något hinder i vägen. Kollegan kom ut till fots mellan två staplar med blå lådor som skymmer gångbanan, efter att ha samtalat med en annan kollega för att korsa utgången och gå vidare framåt. 5. Den arbetskamrat som han kom att köra på med trucken befann sig inte inom de linjer på golvet som anvisar plats för gående. Skeendet var sekundsnabbt. Kollegan uppmärksammade inte att han kom med trucken. 6. En truck ska framföras ”baklänges” för att truckföraren ska ha god uppsikt. Om trucken framförs ”framlänges” skyms sikten på grund av truckens utformning. Han körde trucken framlänges men detta var i enlighet med arbetsgivarens anvisningar. Han framförde trucken i normal hastighet. Han var inte vårdslös. Han åsidosatte inte sina åligganden gentemot arbetsgivaren på ett sådant sätt att laglig grund för avskedande eller uppsägning fanns. 7. Han har, likt flera andra medarbetare, framfört klagomål och påtalat problematiken kring att truckarna inte är anpassade för de laster som transporteras. Han har påtalat att arbetsgivaren för arbetsmiljöns och säkerhetens skull borde införskaffa truckar som är lämpliga och anpassade för arbetet. Han och de andra arbetstagarna fick inte gehör och bolaget lät de befintliga truckarna användas även i fortsättningen. Hans missnöje kommunicerades till närmaste chefer (NK och AR och till skyddsombudet (VK).

s. 12 Sida 12 av 32 i domstolens handling

8. De säkerhetsregler som bolaget hänvisat till stämmer i och för sig. Men reglerna avser en annan typ av truck än den som han framförde. De truckar som används hos bolaget har en annan utformning och teknik än de som avses i säkerhetsreglerna. 9. Dessutom har det över tid förekommit att företrädare för bolaget valt att medvetet ”titta bort – att undvika att se och att påtala – när arbetstagare framfört truckar på lagret i strid med säkerhetsbestämmelserna. 10. De truckar som används hos arbetsgivaren är anpassade endast för s.k. europallar. Trucken i sig, dess gaffel och teknik är inte anpassad för att transportera andra pallar, t.ex. s.k. industripallar. Den 30 maj var han ålagd att flytta så kallade industripallar vilket trucken inte var lämpad för. Trucken gick inte att köra baklänges på ett korrekt sätt. Gafflarna går inte hela vägen genom andra typer av pallar än euro-pallar. På det sättet blockerar tekniken möjligheten att framföra trucken baklänges och andra pallar än europallar kan inte transporteras på ett korrekt och säkert sätt. Det som återstår att göra är att framföra trucken framlänges. Detta har cheferna på plats godkänt i syfte att det dagliga arbetet ska fortgå utan avbrott. Arbetstagarna har påtalat detta men mötts av beskedet att de ska ”strunta i det” tills frågan blir löst; från cheferna NK och AR bl.a. Enligt rykten har arbetsgivaren inte gått med på att införskaffa anpassade truckar på grund av kostnader som då skulle uppkomma. 11. Den skriftliga erinran som arbetsgivaren hänvisat till avsåg inte anmärkningar på framförande av truck. Han har inte fått någon sådan muntlig erinran som bolaget påstått. 12. Hans yrkande om allmänt skadestånd avser ersättning för den kränkning som det oriktiga avskedandet innebar. 13. Förstahandsyrkandet beträffande ekonomiskt skadestånd avser ersättning med 17 månadslöner – tiden från avskedandet fram till

s. 13 Sida 13 av 32 i domstolens handling

huvudförhandlingen vid tingsrätten. Andrahandsyrkandet avser ersättning med sex månadslöner. 14. Han är i dag arbetssökande och har ingen inkomst, inte ens a-kassa. Han har anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och regelbundet sökt arbete, kanske 4-5 arbeten varje månad.

Bolaget

¶1. Bolaget hade laglig grund för att avskeda RK. I vart fall fanns sakliga skäl för uppsägning. Bolaget är därför inte skadeståndsskyldigt till honom. 2. Grunden för avskedandet är att RK grovt och medvetet brutit mot bolagets säkerhetsregler vid framförande av truck och att han därmed orsakat en personskada. 3. RK körde på en kollega med en truck. En truck är ett motordrivet fordon. Motordrivna fordon får inte lastas och framföras på ett sådant sätt att förarens sikt eller möjligheter till manövrering hindras. Hastigheten på ett fordon ska alltid anpassas till vad trafiksäkerheten kräver. Hastigheten får aldrig vara högre än att föraren behåller kontrollen över fordonet och kan stanna på den del av färdriktningen som föraren kan överblicka. Fordonsförare måste alltid visa särskild hänsyn mot gående och ha god förståelse för denna grupps oskyddade ställning. 4. RK framförde trucken på ett sätt som gjorde att han saknade möjlighet att ha uppsikt över färdvägen. Han framförde trucken ”framåt” – dvs. med lasten framför sig – trots att lasten helt skymde sikten. Han körde i så pass hög fart att han inte kunde säkerställa säkerheten. Han körde på en gående arbetskamrat inom ett område anvisat för gående. Han framförde trucken i strid med bolagets säkerhetsregler för truckkörning. Hans sätt att framföra trucken stred mot bolagets säkerhetsföreskrifter för truckkörning, och mot vad som

s. 14 Sida 14 av 32 i domstolens handling

lärs ut vid den TP2-utbildning som han genomgått och mot den trafiklagstiftning som gäller vid framförande av truck. Hans sätt att framföra trucken kan ses som grov vårdslöshet i trafik, där faktorer som medvetet risktagande, bristande uppmärksamhet och brott mot säkerhetsföreskrifter påverkar bedömningen av en truckförares ansvar. Gående har alltid företräde, och särskild aktsamhet ska vidtas när en truck passerar områden som är särskilt anvisade för gående. Påkörningen skulle ha undvikits om han framfört trucken på ett sätt som gjort det möjligt att ha uppsikt över färdvägen. 5. RK:s påståenden om brister i trucken och om svårigheter att ta upp olika typer av pallar är oriktiga. Det gick att framföra trucken baklänges med pallen på gafflarna. 6. RK har återkommande visat att han struntar i de säkerhetsregler och anvisningar som bolaget lämnar. Han fick den 10 januari 2024 en skriftlig erinran gällande sitt sätt att hantera trucksäkerhet. Vid tre tillfällen, den 20, 27 och 29 maj 2024, har han även fått muntliga tillsägelser, från närmaste chefen AR och lagerchefen SJ, om sitt sätt att framföra sin truck. Vid alla dessa tillfällen har han blivit tillsagd att inte köra på ett sätt som gör att lasten skymmer sikten och att vara varsam i närheten av kollegor. 7. Sammantaget har RK agerat på ett sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst sätt som inte rimligen ska behöva tålas i något rättsförhållande, vilket gav bolaget skäl att avsluta hans anställning. Skulle domstolen finna att det saknats grund för att avskeda RK, har bolaget i vart fall haft sakliga skäl för uppsägning på grund av personliga skäl, eftersom RK trots erinran och tillsägelser fortsatt bryta mot säkerhetsreglerna vid framförande av truck.

s. 15 Sida 15 av 32 i domstolens handling

¶8. Arbetsmiljöverket har genomfört en inspektion med fokus på truckar efter att bolaget på grund av olyckan lämnat en incidentrapport. Arbetsmiljöverket har inte anfört några anmärkningar på bolagets verksamhet. Därutöver genomförde bolaget en olycksutredning. Då inspekterades trucken utan anmärkningar. 9. Trucken som RK körde var två månader gammal. Det är en ny typ av truck som inte har den gamla typen av tvärbromsning. Det finns inte någon sensor som påverkas av vilken typ av pall som lastas, utan sensorn som föranleder inbromsning är kopplad endast till hur föraren står. Inför varje pass ska varje truck kontrolleras av den som ska köra trucken. Då ska bland annat bromsarna kontrolleras. Föraren dokumenterar sedan sin utförda kontroll och avvikelser lagras. 10. RK har inte visat att han haft någon ekonomisk förlust på grund av avskedandet. Han har dessutom varit skyldig att försöka begränsa verkningarna av eventuell skada. Han har inte redovisat att han inte haft några inkomster eller vilka inkomster han haft. Han lät sig skrivas in hos Arbetsförmedlingen först i januari 2025 och det framgår inte om han varit aktivt arbetssökande eller försökt minska sin skada. 11. Om domstolen kommer fram till att bolaget inte haft grund att avsluta RK:s anställning, bör skadeståndet jämkas. Skälet för jämkning är att bolaget haft starka skäl att avskeda RK eftersom han starkt bidragit till situationen.

UTREDNINGEN Tingsrätten har hållit huvudförhandling. RK och bolaget har båda åberopat skriftlig och muntlig bevisning.

Tingsrätten redovisar inte i denna dom alla enskilda uppgifter eller omständigheter som parterna eller förhörspersonerna uppehållit sig kring vid huvudförhandlingen. Det som inte närmare redovisas här är uppgifter som

s. 16 Sida 16 av 32 i domstolens handling

tingsrätten ansett har mindre betydelse för de frågor som tingsrätten prövar i domen.

DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Denna dom RK avskedades i juni 2024 från en anställning hos bolaget. Bakgrunden var att han vid truckkörning på bolagets lager hade orsakat en arbetsplatsolycka, vilket bolaget/arbetsgivaren såg allvarligt på.

Denna dom behandlar i första hand frågan om bolaget med anledning av hur RK framfört trucken hade tillräckliga skäl för avskedande eller åtminstone för uppsägning. Avgörande för tingsrättens bedömning är med vilken grad av allvar RK:s sätt att köra trucken bör betraktas.

Avskedande och uppsägning Utgångspunkten är att en arbetsgivare får avskeda en arbetstagare som grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Avskedanden tar sikte på flagranta avtalsbrott från den anställdes sida eller, som det brukar formuleras, ett sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen ska behöva tålas i något rättsförhållande.

En grund för avskedande som vanligtvis godtas är misskötsamhetsfall av allvarlig natur. I första hand avses här handlingssätt eller förfaranden som har ett direkt samband med anställningen. Inte bara avsiktliga utan också grovt oaktsamma eller vårdslösa förfaranden kan i allvarliga fall leda till ett avskedande.

En uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl ska såvitt nu är av intresse avse förhållanden som hänför sig till RK

s. 17 Sida 17 av 32 i domstolens handling

personligen. Begreppet har inte någon för alla situationer given innebörd utan får anpassas till de särskilda omständigheter som föreligger i det individuella fallet.

En avgörande faktor i bedömningen av om en arbetsgivare lagligen kan avskeda eller säga upp en anställd är ofta om arbetsgivaren kan visa att arbetstagaren brutit mot eller misslyckats med att uppfylla en väsentlig förpliktelse i anställningen som han eller hon känt till eller borde ha känt till.

I detta fall har parterna varit överens om att bolaget hade och har särskilda säkerhetsbestämmelser som gäller just säkerhet kring hur truckarna på lagret ska köras och över huvud taget hanteras. Enligt bolaget är kravet på efterlevnad av säkerhetsbestämmelserna en betydelsefull del av de anställdas anställningsavtal och en viktig förpliktelse i förhållande till arbetsgivaren. Två särskilt viktiga bestämmelser i säkerhetsbestämmelserna som bolaget nu hänvisat till är

- att truck inte får köras om förarens sikt är skymd
- att gående har företräde.

Nyligen avgångne driftsdirektören vid lagret i Jordbro DW har vittnat om bolagets arbete med utbildning i trucksäkerhet för de anställda och projektverksamhet tillsammans med skyddsombuden och de fackliga organisationerna.

Skyddsombuden vid bolaget VK och CRM har vid huvudförhandlingen bekräftat att det är viktigt och följer av bolagets säkerhetsregler – och av sunt förnuft, som den senare tillagt – att truckar inte ska köras med skymd sikt.

s. 18 Sida 18 av 32 i domstolens handling

Parterna har varit överens om att RK gått de kurser och avlagt de prov som krävs för behörighet att köra truck, och att han har mångårig erfarenhet av att köra truck i anställningen. Tingsrätten utgår i det följande från att han var väl medveten om de säkerhetsbestämmelser som finns på arbetsplatsen.

Annat är inte visat än att säkerhetsbestämmelserna gäller lika för alla truckar som bolaget använder, även för de truckar som här kallas de nya truckarna.

Arbetsplatsolyckan När det gäller det faktiska skeendet den 30 maj 2024 och därefter har parterna varit överens om följande. RK var sedan mer än tio år anställd i bolaget, med huvudsakliga arbetsuppgifter som en av flera truckförare på lagret. Den 30 maj 2024 körde han med en truck på en arbetskamrat, bakifrån. Arbetskamraten föll till golvet men kunde resa sig och blev inte allvarligt skadad av händelsen. Bolaget/arbetsgivaren såg allvarligt på händelsen och avskedade honom strax därpå.

Händelsen fångades på film. Tingsrätten har tagit del av ett ca 16 sekunder långt filmklipp som visar hur RK körde på den andre mannen.

Filmen visar att RK lyfter upp en pall med gods på truckens ”gafflar”, att han backar några meter med trucken, svänger något åt ena sidan och att trucken därefter är vänd på så sätt att lasten pekar framåt i den tänkta fortsatta färdriktningen. Han själv står eller sitter baktill på trucken. Sedan kör han trucken framåt. Trucken är tungt lastad framtill. Han kör trucken från ”aktern” på trucken – bakre delen av fordonet – med lasten framför sig. Lasten skymmer sikten för honom. Det framgår inte att han svänger till höger och vänster för att skaffa sig uppsikt framåt. Uppenbarligen är hans sikt framåt högst begränsad. Hans arbetskamrat stiger fram från ena sidan och blir påkörd

s. 19 Sida 19 av 32 i domstolens handling

bakifrån. Det är tydligt att RK inte ser den andre mannen innan han kör på honom, och att mannen inte noterar trucken innan han blir på- och omkullkörd. Den påkörde arbetskamraten tycks ha den del av lagergolvet som är markerad med gula streck som plats för gående, delvis blockerad av blå plastbackar. Han tar ett steg ut i det område som inte är avsett för gående, och hamnar då i vägen för trucken som RK kör, omedelbart innan eller samtidigt som han blir påkörd. – Trucken förs inte i någon påfallande hög hastighet. Körsträckan är uppskattningsvis ca tio meter. Körningen framåt varar i ca 7 sekunder innan trucken träffar arbetskollegan.

RK har vid huvudförhandlingen bekräftat dessa uppgifter.

RK:s invändning angående trucken Parterna har varit överens om vikten av att en truckförare har fri sikt framåt när han eller hon kör trucken. Om trucken är lastad med skymmande gods, är det bästa att köra trucken ”baklänges” – att backa med trucken – på så sätt att föraren under färd sitter eller står framtill med fri sikt framåt i färdriktningen och med lasten bakom sig. Att trucken ska köras på det sättet följer också av säkerhetsföreskrifterna.

RK har emellertid gjort gällande att han denna gång inte kunde köra trucken på det rekommenderade eller föreskrivna sättet; alltså baklänges. Enligt honom fungerade den truck han förde – en av de nya truckarna som bolaget anskaffat bara ett par månader före den 30 maj 2024 – inte som den skulle eller borde. Han har sagt att trucken var anpassad för att lyfta enbart så kallade euro-pallar. För andra typer av pallar, som t.ex. industripallar eller engångspallar, passade inte truckens lyftanordning (”gafflarna”) och om truckföraren lyfte sådana pallar med trucken gick det sedan inte att backa/köra baklänges med trucken, enligt honom. Han har tillagt att han inte vet eller förstår varför det förhåller sig på detta sätt.

s. 20 Sida 20 av 32 i domstolens handling

Han har bekräftat det som syns på filmklippet, nämligen att han först syns backa någon meter med trucken efter att han lyft upp pallen med gods, men gjort gällande att trucken då bromsade in automatiskt utan någon åtgärd från hans sida vilket omöjliggjorde fortsatt färd baklänges. Därefter hade han ingen annan möjlighet än att köra ”framlänges”, dvs. med lasten framför sig även om det innebar att lasten skymde hans sikt, har han anfört. Han har gjort gällande att han och andra truckförare ett stort antal gånger påpekat dessa fel eller egenheter hos de nya truckarna för arbetsledningen men inte fått gehör för sin kritik. Tvärtom upplevde han och de andra truckförarna att de hade ett tyst eller någon gång till och med uttalat godkännande från arbetsledningen att köra framlänges, med lasten framför sig, även om sikten framåt på det sättet kom att skymmas.

Detta påstående om en sorts defekt eller oönskad egenhet hos trucken har inte stöd i utredningen i övrigt. Bolaget och flera av dess förhörspersoner har bekräftat att den truck som RK körde var förhållandevis ny i bolaget och att den var annorlunda än de äldre truckar som RK var van vid. Men att det inte skulle vara möjligt att backa/köra baklänges med trucken när den lastats med vissa typer av pallar framstår i sig som mindre sannolikt och motsägs också av det dåvarande lagerchefen SJ och teamleader AR sagt vid huvudförhandlingen.

Det har genom de uppgifter som bland annat CRM och SJ lämnat blivit klarlagt att gafflarna på de nya truckarna inte var helt anpassade för alla typer av pallar men att det inte innebar annat än att det fanns risk för att en pall ”fastnade” på gafflarna när den skulle lämnas eller lyftas av från trucken.

s. 21 Sida 21 av 32 i domstolens handling

Det finns inte heller några rapporterade avvikelser från funktionskontroller innan körning. Vid en besiktning/kontroll av trucken som bolaget lät genomföra efter olyckan den 30 maj 2024 påträffades inte heller några brister på trucken.

Problem med att frigöra pallar från truckens gafflar framstår som något helt annat än att det skulle vara omöjligt att backa med trucken. Som nämnts visar för övrigt filmen att RK backade med trucken ett kort stycke innan han sedan körde framåt/framlänges; det gick alltså att backa med trucken. Inte heller vittnesmålen från VK eller CRM, som båda åberopats av RK, har gett honom fullt stöd för påståendet att det inte går att backa med de nya truckarna. Som tingsrätten uppfattat VK kan pallen komma att skadas om man backar, men det är inte samma sak som att det inte går att backa med trucken.

Tingsrätten fäster därmed ingen vikt vid RK invändning om att han var tvungen att köra trucken ”framlänges” med skymd sikt på grund av fordonets konstruktion eller sätt att fungera när den var lastad med vissa typer av pallar.

RK:s invändning angående hur säkerhetsbestämmelserna upprätthållits RK har gjort gällande att han förde trucken i enlighet med arbetsgivarens anvisningar och att arbetsgivarens företrädare över tid inte varit konsekventa när det gäller att i praktiken upprätthålla de skrivna säkerhetsbestämmelsernas krav på ”fri sikt” som en förutsättning för att truckar skulle få köras på lagret. Dessa påståenden har bolaget motsatt sig.

RK har förklarat att han kört truck för bolaget i 12 år, att det hänt att han blivit tillsagd att köra försiktigt – t.ex. av AR i maj

s. 22 Sida 22 av 32 i domstolens handling

2024 – men att både cheferna på lagret och skyddsombuden vid andra tillfällen sett andra än honom köra truck på fel sätt utan att säga ifrån.

Bolagets förhörspersoner AR och SJ har förnekat att de skulle ha godkänt eller vänt bort blicken när de såg RK eller någon annan truckförare köra en truck med sikten framåt skymd av lasten. SJ har sagt att han över huvud taget aldrig sett att någon kört en truck med skymd sikt på det sätt som RK gjorde.

På denna punkt motsägs det bolagets förhörspersoner anfört av vad de fackliga företrädarna tillika skyddsombuden VK och CRM uppgett.

Enligt VK kan det ha förekommit att andra än RK kört truck på det sätt som RK gjorde den 30 maj 2024, och enligt honom har det hänt att arbetsledare sett detta utan att säga ifrån. Däremot har han själv sagt till RK att inte köra truck framlänges med skymd sikt, har han påpekat.

Enligt CRM efterlever bolaget inte alltid sina säkerhetsregler. Han har sagt att både arbetsgivarsidan och enskilda arbetstagare tyckt att han varit ”jobbig” när han under två års tid påpekat att det händer att anställda inte följer säkerhetsrutinerna. Det har hänt att företrädare för arbetsledningen ”går som med tunnelseende” när en truck framförs på det felaktiga sätt som RK gjorde den 30 maj, har han sagt vid huvudförhandlingen. Han har hänvisat till att han uppfattat att bolagets intresse av ”produktivitet” tillåtits gå före säkerhetskravet.

Tingsrättens slutsats i denna del är att ord står mot ord. Inget tyder på att RK körde trucken i enlighet med arbetsgivarens anvisningar. Han

s. 23 Sida 23 av 32 i domstolens handling

har inte heller visat att någon i arbetsledningen vid något visst tillfälle tyst eller uttryckligen låtit honom förstå att han med ledningens goda minne kunde köra trucken i strid med säkerhetsbestämmelserna. Men det är inte oväntat att arbetsgivarens representanter är ovilliga att medge att man skulle ha sett mellan fingrarna på att truckförare bryter mot företagets säkerhetsföreskrifter och det går inte att bortse från VK:s och CRM:s uppgifter om en viss relativ slapphet i efterlevnaden. De talar i annan riktning än vad som följer av det bolagets förhörspersoner sagt. Tingsrätten anser sig inte kunna ge deras vittnesuppgifter lägre bevisvärde än vittnesmålen från dem som hörts på bolagets begäran.

Slutsatsen kan formuleras som att det inte är visat att bolaget gett anvisningar om eller sitt godkännande till att de anställa kör truck i strid med säkerhetsföreskrifterna men att det samtidigt förefaller rimligt att RM kan ha uppfattat att de skrivna säkerhetsbestämmelserna i praktiken inte alltid tillmättes den betydelse som bolaget gjort gällande i målet och som de skrivna bestämmelserna enligt sin lydelse anger. Till stöd för den uppfattningen tycks han kunna åberopa att arbetsgivaren inte någon gång under hans fleråriga anställning skriftligen anmärkt på hans sätt att köra truck. Enligt SJ förnyas arbetstagarnas ”körtillstånd” varje år. Av allt att döma förnyades också RK:s körtillstånd gång på gång så länge anställningen varade.

Fanns skäl för avskedande? För uppsägning? Mot bakgrund av vad som upplysts om bolagets säkerhetsföreskrifter och strävan efter en säker arbetsmiljö, hur RK:s körning den 30 maj 2024 gick till och det som i övrigt framkommit gör tingsrätten följande bedömning av om avskedandet var lagligt och om det i vart fall fanns sakliga skäl för att säga upp honom:

s. 24 Sida 24 av 32 i domstolens handling

Som nämnts inledningsvis är det avgörande med vilken grad av allvar RK:s sätt att köra trucken bör betraktas. Det står klart att han körde trucken ”framlänges” med skymd sikt i strid med bolagets säkerhetsföreskrifter. Som nämnts är det visat att han var införstådd med bolagets säkerhetsföreskrifter och -rutiner. Han körde trucken på det sättet trots att han inte på grund av truckens konstruktion eller någon felaktighet hos fordonet var tvingad att köra på det sättet. Om han hade fört trucken i enlighet med säkerhetsbestämmelserna hade han med all säkerhet sett arbetskamraten och inte kört på denne. Att det förefaller som att den påkörde arbetskamraten tog ett steg utanför området som var avsett för gående har här ingen egentlig betydelse.

Tingsrättens uppfattar därmed RK:s sätt att köra trucken som obetänksamt och nonchalant. Han gjorde fel som körde utan att förvissa sig om att det inte fanns någon risk för en olycka. Han satte sig över de säkerhetsbestämmelser som gäller på arbetsplatsen och äventyrade säkerheten för arbetskamrater och gods.

Men inget tyder på att han medvetet körde på sin arbetskamrat. Det går alltså inte att säga att han avsiktligt körde på denne med trucken. Han körde inte någon lång sträcka. Det är inte heller visat att han höll en anmärkningsvärt hög hastighet. Arbetskamraten tycks inte ha fått några egentliga skador. Däremot måste hans körning betecknas som vårdslös redan av det skälet att han inte såg till att han hade full uppsikt över var han körde trucken. Och – som nämnts – det sätt han körde på stod i strid med arbetsgivarens säkerhetsföreskrifter. Tingsrätten delar bolagets uppfattning om att det finns skäl att se med allvar på hans körning.

Det är dock inte samma sak som att avskedandet var befogat.

s. 25 Sida 25 av 32 i domstolens handling

För frågan om arbetsgivarens beslut om avskedande var sakligt motiverat har det betydelse om RK:s oförsiktiga sätt att köra trucken var typiskt eller vanligt för honom och om han handlat på liknande sätt tidigare.

Det har inte framkommit att RK tidigare kört på någon arbetskamrat eller över huvud taget på något sätt orsakat en olycka med en truck på arbetsplatsen. SJ har däremot uttalat sig allmänt om sina iakttagelser av hur RK utförde sin uppgift att köra truck på lagret. Han har något svepande redovisat uppfattningen att RK ”många gånger” kört truck vårdslöst och oaktsamt och att han ”rätt frekvent” kört med pallar med last framför sig, dvs. med skymd sikt.

Dessa uppgifter kan kanske vara riktiga i och för sig, men de framstår som närmast skissartade och är så oprecisa att de inte ger någon nämnvärd ledning i frågan om det var ett stort och återkommande problem på arbetsplatsen att RK körde truck nonchalant och oansvarigt.

Det har också betydelse om arbetsledningen på något särskilt sätt gjort tydligt för RK att man ansåg att hans sätt att köra truck var oacceptabelt. En arbetsgivare som överväger arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd har ett intresse av att göra klart för arbetstagaren om ett visst återkommande handlingssätt enligt arbetsgivarens uppfattning är ett allvarligt brott mot anställningsavtalet och att han eller hon riskerar att förlora sin anställning om förfarandet fortgår. Ett enkelt sätt att fästa arbetstagarens uppmärksamhet på att arbetsgivaren lägger stor vikt vid frågan är att ge denne en erinran eller varning eller liknande. Lämpligen – inte minst för att vara tydlig inför arbetstagaren och för att säkra bevisning – görs denna varning eller tillrättavisning skriftligen.

s. 26 Sida 26 av 32 i domstolens handling

Som bolaget påpekat är det klarlagt att RK en gång fått en skriftlig erinran som gällde hans sätt att i vissa avseenden hantera en truck. I januari 2024 fick han en erinran för att han i december 2023 hade ”brutit mot säkerhetsregler för truckkörning” genom att ha tagit en truck i bruk utan att ”gå igenom den dagliga säkerhetskontrollen för truckar, fyllt i kontrollkortet eller städat ur trucken”. Att säkerhetskontroller görs kontinuerligt är med all säkerhet viktigt och inte bara ”formalia” eller byråkrati, men det är tydligt att denna erinran inte gällde RK:s sätt att köra truck.

Vidare, har bolaget gjort gällande, hade RK i tiden strax före avskedandet fått tre muntliga tillsägelser. SJ har vittnat om att han någon gång ganska nära inpå olyckan, framfört kritiska synpunkter på hur RK körde sin truck. Han har dock inte närmare gått in på vad han i detta sammanhang kan ha sagt till RK. AR, med yrkestiteln Teamleader och Warehouse Supervisor, har vittnat om att hon ”kanske två gånger” nära i tiden före olyckan den 30 maj 2024 muntligen sa till RK att han var slarvig med att lämna gods på rätt plats, vilket ledde till att leveranser av gods hamnade i fel land, att han körde för fort med trucken och att han inte fick köra med skymd sikt. Den första delen av hennes kritik har ingen betydelse nu men det hon sagt om att hon riktat anmärkningar mot hans sätt att köra truck har betydelse även om också hennes uppgifter om hur hon uttryckte sig och hur RK uppfattade hennes synpunkter är vaga.

Bolaget har också lagt fram fem mejl som enligt bolaget visar att man tidigare tillrättavisat RK för att han enligt bolagets mening misskött arbetet och hanteringen av truckar. I ett meddelande från september 2019 mellan befattningshavare vid bolaget påtalades att RK behövde förbättra hur han stämplade in efter lunch och pauser; i ett meddelande från april 2021 påtalades att RK ofta gjorde fel när han packade paket på packstationen, men att han förstått och hade åtagit sig att förbättra sig; i ett

s. 27 Sida 27 av 32 i domstolens handling

mejl från maj 2021, nu med RK som kopiemottagare, kritiserades han för att kasta fimpar på gräsmattan trots att askkoppar fanns tillgängliga; i ett meddelande från september 2021, också med RK som kopiemottagare, påtalade en arbetsledare att RK skulle lägga paket mitt på rullbandet och inte ”kasta in” paketen som tidigare; i ett annat meddelande från september 2021 mellan personer i bolaget uppmärksammades att RK kört en truck utan att ha ”kontrollerat och fyllt i kortet”, vilket angavs skulle medföra körförbud i tre dagar.

RK har bekräftat att tagit emot den skriftliga erinran från januari 2024 men förnekat att han i tiden strax innan olyckan i maj skulle ha tagit emot muntliga tillrättavisningar från SJ eller AR angående hur han körde truck.

Tingsrätten fäster nu inte någon egentlig vikt vid den skriftliga erinran som RK fick i januari 2024. Den tar sikte på annat än hur RK framförde truck. Av de fem nyss ovan nämnda e-postmeddelandena har bara det sistnämnda från september 2021 någon anknytning till truckar, och inte heller det avsåg hur RK hade framfört truck.

Oavsett detta ger utredningen ett starkt stöd för att representanter för arbetsledningen vid några tillfällen våren 2024 gav RK muntliga reprimander för hur han körde truck. Det har dock inte blivit utrett hur orden närmare föll eller om arbetsgivarens företrädare då gjorde klart för honom hur allvarligt bolaget såg på saken och att hans agerande kunde få konsekvenser för hans anställning.

Den rimliga slutsatsen av det som nu antecknats är att den enskilda körningen den 30 maj 2024 var ett uttryck för vårdslöshet från RK:s sida, men att händelsen inte kan ses som ett så allvarligt brott mot avtalet med

s. 28 Sida 28 av 32 i domstolens handling

arbetsgivaren att bolaget hade skäl att avskeda honom. Inte heller bolagets erfarenheter av tidigare oansvariga körningar från RK:s sida, eller vad som blivit klarlagt angående varningar som han fått om eventuella konsekvenser för anställningens bestånd, innebär att bolaget hade tillräckliga skäl för att avskeda honom. (Jfr rättsfallet AD 2001 nr 33 som avsåg avskedande och uppsägning av en arbetstagare som kört truck trots att hans tillstånd att köra truck dragits in.)

Det fanns enligt tingsrättens mening inte heller sakliga skäl för uppsägning. Som framgått hade RK inte gjort sig skyldig till upprepad misskötsamhet när det gäller framförande av truck. Det hade såvitt framkommit inte uttryckligen klargjorts för honom att han kunde komma att skiljas från sin anställning om han inte efterlevde bolagets säkerhetsföreskrifter. Inte heller kan det antas att han ändå borde ha insett att ett brott mot säkerhetsföreskrifterna skulle kunna medföra att han sades upp från anställningen. Tingsrätten beaktar här i någon mån också att RK varit anställd i bolaget i mer än tio år utan att någon gång ha fått en tydlig, skriftlig varning eller erinran angående sitt sätt att köra truckarna.

RK har hänvisat till den så kallade tvåmånadersregeln i anställningsskyddslagen. Den bestämmelsen har inte betydelse här.

Skadestånd En arbetsgivare som bryter mot anställningsskyddslagen t.ex. genom att utan tillräckliga skäl avskeda en anställd, ska betala ersättning för skada som uppkommer för arbetstagaren. Sådant skadestånd kan avse ersättning både för den förlust som uppkommer och för den kränkning som lagbrottet innebär. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

s. 29 Sida 29 av 32 i domstolens handling

Bolaget har godtagit att yrkat allmänt skadestånd (125 000 kr) i och för sig ligger på en skälig nivå. Med den utgångspunkten anser tingsrätten att den kritik som ändå kan riktas mot RK:s vårdslösa framförande av trucken inte ska leda till att hans ersättning i den delen sätts ned.

När det sedan gäller ekonomiskt skadestånd för förlorad lön efter att anställningen avslutats, har bolaget ansett att det finns skäl att jämka ersättningen eftersom RK enligt bolagets mening inte på det sätt man kunnat begära medverkat till att begränsa sin skada. Det har blivit klarlagt att han anmälde sig hos Arbetsförmedlingen först i januari 2025, dvs. sex månader efter avskedandet, och bolaget har gjort gällande att han inte visat på vilket sätt han varit aktiv med att söka arbeten för att minska skadans omfattning eller att han gjort vad som krävs för att fortfarande vara inskriven hos Arbetsförmedlingen.

Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer är en avskedad arbetstagare skyldig att försöka begränsa sin ekonomiska skada t.ex. genom att söka annan anställning. RK har anfört att han anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och att han sökt 4-5 arbeten varje månad, utan framgång bland annat för att han har återkommande besvär med diskbråck. Han har åberopat handlingar från Arbetsförmedlingen till stöd för sina uppgifter. Av allt att döma är han alltjämt inskriven vid Arbetsförmedlingen. Utredningen visar därmed inte annat än att han försökt begränsa den ekonomiska skada han lidit. Han har därmed rätt till ekonomiskt skadestånd med yrkat belopp.

Rättegångskostnader RK har haft full framgång med sina yrkanden vilket betyder att bolaget ska åläggas att betala hans och statens kostnader för rättshjälpen, med

s. 30 Sida 30 av 32 i domstolens handling

skäliga belopp. Tingsrätten har ingen invändning mot skäligheten av yrkade belopp.

HUR MAN ÖVERKLAGAR Beslutet får överklagas till Arbetsdomstolen senast den 5 januari 2026. Se bilaga 1, TR-04.

Örjan Härneskog

s. 31 Sida 31 av 32 i domstolens handling

Bilaga 1

Hur man överklagar Dom i arbetsvist, tingsrätt TR-04 (AD) Vill du att domen ska ändras i någon del kan 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. du överklaga. Här får du veta hur det går till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Vill du ha nya förhör med någon som redan Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- förhörts eller en ny syn (till exempel besök stolen inom 3 veckor från domens datum. Sista på en plats), ska du berätta det och förklara datum för överklagande finns på sista sidan i varför. domen. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Överklaga efter att motparten överklagat Lämna aktuella och fullständiga uppgifter Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den om var domstolen kan nå dig: postadresser, andra parten också rätt att överklaga även om e-postadresser och telefonnummer.

Anvisningar för överklagande TR-04 - Dom i arbetstvist • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 tiden har gått ut. Det kallas att anslutnings- Om du har ett ombud, lämna också överklaga. ombudets kontaktuppgifter. En part kan anslutningsöverklaga inom en 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt extra vecka från det att överklagandetiden har ombud göra det. gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste alltså komma in inom 4 veckor från domens 6. Skicka eller lämna in överklagandet till datum. tingsrätten. Du hittar adressen i domen.

Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller Vad händer sedan? av något annat skäl inte går vidare. Tingsrätten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det Så här gör du innebär att domen gäller. 1. Skriv tingsrättens namn och målnummer. Om överklagandet kommit in i tid, skickar 2. Förklara varför du tycker att domen ska tingsrätten överklagandet och alla handlingar i ändras. Tala om vilken ändring du vill ha målet vidare till Arbetsdomstolen. och varför du tycker att Arbetsdomstolen ska ta upp ditt överklagande (läs mer om Har du tidigare fått brev genom förenklad prövningstillstånd längre ner). delgivning, kan även Arbetsdomstolen skicka brev på detta sätt.

Sida 1 av 2

www.domstol.se

s. 32 Sida 32 av 32 i domstolens handling

Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen När överklagandet kommer in till Arbets- domstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Arbetsdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.

• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att tingsrätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.

Vill du veta mer? Ta kontakt med tingsrätten om du har frågor.