EU-rätt · Fördrag · CELEX 12019W/TXT
Artikel 99 i Utträdesavtalet med Förenade kungariket
Administrativt samarbete i frågor som rör indirekt beskattning
EU-rätten
Artikelns text
1. Rådets förordning (EU) nr 904/2010 (126) ska tillämpas till och med fyra år efter övergångsperiodens utgång med avseende på samarbete mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för tillämpningen av mervärdesskattelagstiftningen i medlemsstaterna och Förenade kungariket när det gäller transaktioner som ägde rum före övergångsperiodens utgång samt när det gäller transaktioner som omfattas av artikel 51.1 i detta avtal.
2. Rådets förordning (EU) nr 389/2012 (127) ska tillämpas till och med fyra år efter övergångsperiodens utgång med avseende på samarbete mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för tillämpningen av punktskattelagstiftningen i medlemsstaterna och Förenade kungariket när det gäller förflyttningar av punktskattepliktiga varor som ägde rum före övergångsperiodens utgång och när det gäller förflyttningar av punktskattepliktiga varor som omfattas av artikel 52 i detta avtal.
3. Med avvikelse från artikel 8 ska Förenade kungariket, i den omfattning som är strikt nödvändig för att Förenade kungariket ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra skyldigheter enligt den här artikeln, ha åtkomst till de nät, informationssystem och databaser som förtecknas i bilaga IV. Förenade kungariket ska till unionen återbetala de faktiska kostnader som uppkommit för unionen till följd av underlättandet av denna åtkomst. Unionen ska senast den 31 mars varje år till och med utgången av den period som avses i bilaga IV meddela Förenade kungariket detta kostnadsbelopp. Om det meddelade beloppet för de faktiska kostnaderna betydligt avviker från det belopp, motsvarande den bästa uppskattningen, som meddelats av unionen till Förenade kungariket före undertecknandet av detta avtal, ska Förenade kungariket utan dröjsmål betala beloppet motsvarande den bästa uppskattningen till unionen, och gemensamma kommittén ska bestämma hur skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och beloppet motsvarande den bästa uppskattningen ska hanteras.