Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Beslut · CELEX 31988D0540

Artikel 21 i beslut 88/540/EEG

Autentiska texter

Ur 88/540/EEG: Rådets beslut av den 14 oktober 1988 om ingående av Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet.

EU-rätten

Artikelns text

Originalet till denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat denna konvention.

Upprättad i Wien den 22 mars 1985

Bilaga 1

FORSKNING OCH SYSTEMATISKA OBSERVATIONER

1. Parterna i konventionen erkänner att de viktigaste vetenskapliga frågorna är

a) ändring av ozonskiktet, vilket skulle medföra en förändring av mängden ultraviolett solstrålning med biologiska effekter (UV-B) som når jordens yta samt potentiella följder därav för människors hälsa, organismer, ekosystem och material som är till nytta för mänskligheten;

b) ändring av den vertikala fördelningen av ozon, vilket skulle kunna ändra atmosfärens temperaturstruktur samt potentiella följder därav för väderlek och klimat.

2. Parterna i konventionen skall i enlighet med artikel 3 samarbeta i fråga om forskning och systematiska observationer samt vid utarbetandet av rekommendationer för framtida forskning och observationer på följande områden:

a) Forskning med inriktning på atmosfärens fysik och kemi

i) omfattande teoretiska modeller: vidareutveckling av modeller som beaktar samverkan mellan strålnings-, dynamiska och kemiska processer; studier av samtidiga effekter av olika antropogena och naturligt förekommande ämnen på atmosfäriskt ozon; tolkning av data från satellit- och icke-satellitmätning; utvärdering av trender i atmosfäriska och geofysiska parametrar samt utveckling av metoder för att hänföra förändringar i dessa parametrar till särskilda orsaker;

ii) laboratoriestudier av: hastighetskoefficienter, absorbtionstvärsnitt och mekanismer i troposfärens och stratosfärens kemiska och fotokemiska processer; spektroskopiska data för att bekräfta fältmätningar i alla relevanta spektralområden;

iii) fältmätningar: koncentration och flöden av särskilt viktiga gaser med både naturligt och antropogent ursprung; studier av atmosfärens rörelser; samtidiga mätningar av fotokemiskt kopplade ämnen ned till atmosfärens gränsskikt genom användning av in situ- och fjärranalysinstrument; jämförelser mellan olika mätinstrument, inklusive samordnade, jämförande mätningar för satellitinstrument; tredimensionell fördelning av viktiga atmosfärkomponenter, flödet av solstrålning i olika våglängder samt meteorologiska parametrar;

iv) instrumentutveckling, innefattande satellit- och icke-satellitsensorer för atmosfärens innehåll av spårämnen, solstrålning och meteorologiska parametrar;

b) Forskning beträffande effekter på hälsan, biologiska effekter samt effekter till följd av fotokemisk nedbrytning

i) förhållandet mellan människornas exponering för synlig och ultraviolett solstrålning och a) utvecklingen av såväl icke-melanom som melanom hudcancer samt b) effekterna på immunförsvaret;

ii) effekter av UV-B-strålning, innefattande våglängsberoende, på a) grödor, skogar och andra ekosystem på land samt b) den akvatiska näringskedjan och fisket, liksom tänkbar minskning av syreproduktionen från marina växtplankton;

iii) hur UV-B-strålning påverkar biologiska material, arter och ekosystem, innefattande: förhållandet mellan dos, dosfrekvens och dosrespons; fotoreparation, anpassning och skydd;

iv) studier av biologiska aktionsspektra och spektralrespons genom att använda polykromatisk strålning för att inkludera möjlig interaktion av olika våglängdsområden;

v) UV-B-strålningens inverkan på: känsligheten och aktiviteten hos biologiska arter som är av betydelse för den biosfäriska balansen; primära processer såsom fotosyntes och biosyntes;

vi) UV-B-strålningens inverkan på den fotokemiska nedbrytningen av föroreningar, jordbrukskemikalier och andra material;

c) Forskning beträffande klimateffekter

i) teoretiska studier och studier grundade på observationer av inverkan på strålningen av ozon och andra spårämnen samt inverkan på klimatparametrar, såsom yttemperaturen på land och i havet, nederbördsmönster, utbytet mellan troposfär och stratosfär;

ii) undersökning av effekterna av sådan klimatpåverkan på olika områden av mänsklig verksamhet;

d) Systematiska observationer beträffande

i) ozonskiktets tillstånd (dvs den rumsliga och tidsmässiga variationen av det totala innehållet och den vertikala fördelningen) genom att göra det globala systemet för observation av ozon, som bygger på en samordning av satellit- och markbaserade system, fullt operationellt;

ii) koncentration i troposfären och stratosfären av källgaser med avseende på HOx, NOx, ClOx, och kolföreningar;

iii) temperaturen från marken till mesosfären, med utnyttjande av både markbaserade system och satellitsystem;

iv) solstrålning, uppdelad på olika våglängder, som träffar och termisk strålning som lämnar jordatmosfären genom att använda satellitmätningar;

v) solstrålning, uppdelad på olika våglängder, som når jordens yta i ultraviolettområdet och som har biologiska effekter (UV-B);

vi) aerosolegenskaper och distribution från marken till mesosfären genom användning av markbaserade och luftburna system samt satellitsystem;

vii) klimatiskt viktiga variabler genom att genomföra program baserade på högkvalitativa, meteorologiska mätningar vid marken;

viii) spårämnen, temperatur, solstrålning och aerosoler med utnyttjande av förbättrade metoder för analys av globala data.

3. Parterna i konventionen skall med beaktande av utvecklingsländernas särskilda behov samarbeta och främja lämplig vetenskaplig och teknisk utbildning som krävs för att delta i den forskning och de systematiska observationer som anges i denna bilaga. Särskild tonvikt bör läggas vid interkalibrering av observationsinstrument och observationsmetoder i syfte att få fram jämförbara eller standardiserade vetenskapliga data.

4. Följande kemiska ämnen av naturligt och antropogent ursprung, ej angivna i prioritetsordning, anses kunna ändra ozonskiktets kemiska och fysiska egenskaper.

a) Kolföreningar

i) Koloxid (CO)

Koloxid har betydande naturliga och antropogena källor och anses spela en viktig direkt roll i fråga om troposfärisk fotokemi och en indirekt roll i fråga om stratosfärisk fotokemi.

ii) Koldioxid (CO2)

Koldioxid har betydande naturliga och antropogena källor och påverkar ozon i stratosfären genom att inverka på atmosfärens värmestruktur.

iii) Metan (CH4)

Metan har både naturliga och antropogena källor och påverkar ozon i såväl troposfären som stratosfären.

iv) Icke-metanhaltiga kolväten

Icke-metanhaltiga kolväten, som består av ett stort antal kemiska föreningar, har både naturliga och antropogena källor och spelar en direkt roll i fråga om troposfärisk fotokemi och en indirekt roll i fråga om stratosfärisk fotokemi.

b) Kväveföreningar

i) Dikväveoxid (N2O)

De främsta källorna till N2O är naturliga, men bidrag från antropogena källor blir allt viktigare. Dikväveoxid är den främsta källan till strosfärisk NOx, som spelar en viktig roll då det gäller att kontrollera mängden av ozon i stratosfären.

ii) Kväveoxider (NOx)

Källor på marknivå till NOx spelar en viktig roll endast i fråga om fotokemiska processer i troposfärens och en indirekt roll i fråga om stratosfärisk fotokemi, medan däremot tillförsel av NOx nära övergångszonen mellan troposfär och stratosfär direkt kan leda till en förändring vad gäller ozon i övre troposfären och stratosfären.

c) Klorföreningar

i) Fullständigt halogenerade alkaner t.ex. CC14, CFC13 (CFC-11), CF2C12 (CFC-12), C2F3C13 (CFC-113), C2F4C12 (CFC-114)

Fullständigt halogenerade alkaner är antropogena och fungerar som en källa till C10x, som spelar en viktig roll i fråga om ozonets fotokemi, särskilt på 30-50 kilometers höjd.

ii) Delvis halogenerade alkaner, t.ex. CH3C1, CHF2C1 (CFC-22), CH3CC13, CHFC2 (CFC-21).

Källorna till CH3C1 är naturliga, medan övriga delvis halogenerade alkaner som nämns ovan är antropogena till sitt ursprung. Dessa gaser fungerar också som en källa till stratosfäriskt C10x.

d) Bromföreningar

Fullständigt halogenerade alkaner, t.ex. CF3Br

Dessa gaser är antropogena och fungerar som en källa till BrOx, som uppträder på ungefär samma sätt som C1Ox.

e) Väteföreningar

i) Väte (H2)

Väte, vars källa är både naturlig och antropogen, spelar en mindre roll i fråga om stratosfärisk fotokemi.

ii) Vatten (H2O)

Vatten, vars källa är naturlig, spelar en viktig roll i både troposfärisk och stratosfärisk fotokemi. Lokala källor till vattenånga i stratosfären innefattar oxidation av metan och, i mindre utsträckning, av väte.

Bilaga II

INFORMATIONSUTBYTE

1. Parterna i konventionen erkänner att insamling och spridning av information är ett viktigt medel för att genomföra denna konventions syften och för att säkerställa att de åtgärder som vidtas är ändamålsenliga och rättvisa. Därför skall parterna utbyta vetenskaplig, teknisk, samhällsekonomisk, kommersiell och juridisk information.

2. Parterna i konventionen skall, då de beslutar om vilken information som skall samlas in och utbytas, ta hänsyn till informationens användbarhet och kostnaderna för att få fram den. Parterna erkänner vidare att samarbete enligt denna bilaga måste ske i överensstämmelse med nationella lagar, föreskrifter och praxis med avseende på patent, affärshemligheter samt skyddet av hemlig och företagsägd information.

3. Vetenskaplig information

Denna innefattar information om

a) planerad och pågående forskning, såväl statlig som privat, för att underlätta en samordning av forskningsprogram så att tillgängliga nationella och internationella resurser utnyttjas på bästa sätt;

b) utsläppsdata som behövs för forskning;

c) vetenskapliga resultat publicerade i facklitteratur angående förståelsen av fysiska och kemiska processer i jordens atmosfär och dess känslighet för förändring, särskilt angående ozonskiktets tillstånd och effekterna på människors hälsa, miljön och klimatet till följd av förändringar på alla tidsskalor i antingen det totala innehållet eller den vertikala fördelningen av ozon;

d) bedömningen av forskningsresultat och rekommendationer för framtida forskning.

4. Teknisk information

Denna innefattar information om

a) tillgänglighet av och kostnader för alternativa kemiska ämnen och alternativ teknik för att minska utsläppen av ämnen som påverkar ozon samt planerad och pågående forskning på detta område;

b) begränsningar och eventuella risker i samband med användningen av alternativa kemiska och andra ämnen samt alternativ teknik.

5. Samhällsekonomisk och kommersiell information om de ämnen som anges i bilaga I

Denna innefattar information om

a) produktion och produktionskapacitet;

b) användning och användningsmönster;

c) import/export;

d) kostnader för samt risker och fördelar med mänsklig verksamhet som indirekt kan ändra ozonskiktet samt effekter av kontrollåtgärder som vidtas eller övervägs för att kontrollera denna verksamhet.

6. Juridisk information

Denna innefattar information om

a) nationella lagar, administrativa åtgärder och rättsvetenskaplig forskning av betydelse för skyddet av ozonskiktet;

b) internationella överenskommelser, innefattande bilaterala överenskommelser, av betydelse för skyddet av ozonskiktet;

c) metoder och villkor för att få licens och tillgång till patent av betydelse i samband med skyddet av ozonskiktet.

Artikeln i rättsakten