Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Direktiv · CELEX 32002L0015

Artikel 3 i direktiv 2002/15/EG

Definitioner

Ur Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter.

EU-rätten

Artikelns text

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) arbetstid: Kopplingar till art. 3 a: rättsfall 1

1. vad gäller mobila arbetstagare avses hela tidsperioden mellan arbetets början och dess slut, under vilken de befinner sig på sin arbetsplats, står till arbetsgivarens förfogande och ägnar sig åt sina uppgifter eller sin verksamhet, dvs.

- den tid som ägnas åt allt arbete som avser vägtransporter. Bland annat ingår följande i arbetet:

i) körning,

ii) lastning och lossning,

iii) hjälp till passagerare som stiger på eller av fordonet,

iv) rengöring och tekniskt underhåll,

v) allt annat arbete som syftar till att säkerställa fordonets, lastens och passagerarnas säkerhet eller till att uppfylla de bestämmelser i lagar och andra författningar som direkt hänger samman med transporten i fråga, däribland övervakning av lastning och lossning, administrativa formaliteter med polis, tull, invandrarmyndigheter m.m.

- de perioder då den mobila arbetstagaren inte fritt kan disponera sin tid och måste befinna sig på sin arbetsplats, beredd att utföra sitt normala arbete och vissa specifika arbetsuppgifter, i synnerhet under perioder av väntan inför lastning eller lossning när det i förväg inte är känt hur länge dessa kommer att vara, dvs. antingen före avresan eller strax innan perioden i fråga faktiskt inleds, eller enligt de allmänna villkor som har förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter och/eller som fastställs i medlemsstaternas lagstiftning.

2. vad gäller förare som är egenföretagare tillämpas samma definition på tidsperioden mellan arbetets början och dess slut, under vilken de befinner sig på sin arbetsplats, står till kundens förfogande och ägnar sig åt sina uppgifter eller annan verksamhet än allmänt administrativt arbete som inte direkt hänger samman med transporten i fråga.

I arbetstiden ingår inte de raster som avses i artikel 5 eller de viloperioder som avses i artikel 6 och inte heller, utan att det påverkar tillämpningen av den lagstiftning i medlemsstaterna eller de avtal mellan arbetsmarknadens parter i vilka det föreskrivs att sådana perioder skall kompenseras eller begränsas, den tid då arbetstagaren är tillgänglig, enligt punkt b i den här artikeln.

b) tid då arbetstagaren är tillgänglig:

- andra perioder än raster och viloperioder under vilka den mobila arbetstagaren inte är tvungen att befinna sig på sin arbetsplats, men förväntas vara tillgänglig för att tillmötesgå eventuella uppmaningar om att påbörja eller fortsätta körningen eller utföra annat arbete. Som tid då arbetstagaren är tillgänglig anses framför allt de perioder under vilka den mobila arbetstagaren beledsagar ett fordon som transporteras med färja eller tåg samt väntetid vid statsgränser eller till följd av trafikförbud.

Dessa perioder och hur långa de förväntas bli skall i förväg vara känt av den mobila arbetstagaren, dvs. antingen före avresan respektive strax innan perioden i fråga faktiskt inleds, eller enligt de allmänna villkor som har förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter och/eller som fastställs i medlemsstaternas lagstiftning.

- när det gäller mobila arbetstagare som kör i lag, den tid som tillbringas bredvid föraren eller på en sovbrits medan fordonet är i rörelse.

c) arbetsplats:

- den ort där det företag för vilket den person som utför mobilt arbete avseende vägtransporter utför uppgifter har sitt huvudkontor och sina olika underkontor, oavsett om dessa har samma adress som företagets säte eller huvudkontor,

- det fordon som den person som utför mobilt arbete avseende vägtransporter använder vid utförandet av sina uppgifter,

- alla andra platser där den verksamhet bedrivs som har samband med utförande av transporter.

d) mobil arbetstagare: varje arbetstagare som ingår i den del av personalstyrkan som förflyttar sig, inbegripet praktikanter och lärlingar, och som är anställd av ett företag som utför person- eller varutransporter på väg för andras eller egen räkning.

e) förare som är egenföretagare: person vars huvudsakliga yrkesverksamhet består i att utföra person- eller varutransporter på väg mot ersättning, i den mening som avses i gemenskapslagstiftningen, i enlighet med ett gemenskapstillstånd eller annan yrkesmässig behörighet att utföra sådana transporter, som har rätt att arbeta för egen räkning och som inte är knuten till en arbetsgivare genom ett anställningsavtal eller någon annan form av hierarkiskt arbetsförhållande, som är fri att organisera den aktuella verksamheten, vars inkomster är direkt beroende av den förtjänst som görs och som är fri att, självständigt eller i samarbete mellan egenföretagare, ha affärsförbindelser med flera kunder.

Enligt detta direktiv har de förare som inte uppfyller dessa kriterier samma skyldigheter och rättigheter som de som fastställs för mobila arbetstagare i detta direktiv.

f) person som utför mobilt arbete avseende vägtransporter: mobil arbetstagare eller förare som är egenföretagare som utför sådant arbete.

g) vecka: den period som börjar måndag kl. 0.00 och slutar söndag kl. 24.00.

h) nattetid: den period på minst fyra timmar som fastställs i nationell lagstiftning, mellan kl. 0.00 och kl. 7.00.

i) nattarbete: allt arbete som utförs nattetid.

Artikeln i rättsakten

EU-domstolen och andra EU-källor (2 dokument, 4 ställen)

EU-domstolen (2 dokument, 4 ställen)

  1. Mål C-164/23, EU:C:2024:801 Domstolens dom (tredje avdelningen) den 26 september 2024 p. 3 i texten
  2. Mål C-97/16, EU:C:2017:158 Domstolens dom (tionde avdelningen) den 2 mars 2017 p. 6 · p. 15 · p. 26 i texten

Svensk rätt

Svenska författningar

Rättsakten genomförs eller kompletteras enligt ändringsregistret

Uppgiften gäller rättsakten som helhet, inte artikeln.

  1. Lag (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete i kraft 2005-07-01 ur registret · rättsaktsnivå

Rättsfall (1 dokument)

Högsta domstolen (1 dokument)

  1. NJA 2014 s. 737 om art. 3 a i texten