Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
5 april 2006
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk d27a696c-b99f-41f6-b120-ec931284f65c).
Citeras av (4)
Förarbeten 4
- Prop. 2018/19:63 (2019-03-12)
- SOU 2017:24 (2017-03-28)
- Prop. 2013/14:250 (2014-09-25) · 2 hänvisningar
- Prop. 2006/07:85 (2007-03-07)
Dokument hos oss som hänvisar till detta med nummer, när hänvisningen pekar ut exakt ett dokument i EUR-Lex förteckning. Hänvisningar i form av namn eller kortnamn räknas inte.
Dokumentets text
Skäl
- (1) Enligt fördraget kan rådet genom direktiv anta minimikrav
- (2) Enligt kommissionens meddelande om handlingsprogrammet för genomförande av
- (3) Som ett första steg antog Europaparlamentet och rådet
- (4) Det anses nu vara nödvändigt att införa åtgärder
- (5) Ett av målen för detta direktiv är att
- (6) I detta direktiv fastställs minimikrav, och medlemsstaterna kan
- (7) Ett system för skydd mot riskerna med optisk
- (8) Exponeringsnivån för optisk strålning kan reduceras mer effektivt
- (9) Arbetsgivarna bör anpassa sig till tekniska framsteg och
- (10) Eftersom detta direktiv är ett särdirektiv enligt artikel
- (11) Detta direktiv är ett led i förverkligandet av
- (12) Ett kompletterande tillvägagångssätt som både främjar principen om
- (13) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra
- (14) Respekt för gränsvärdena för exponering bör ge en
- (15) Kommissionen bör utarbeta praktiska riktlinjer för att hjälpa
- (16) I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella
27.4.2006
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 114/38
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/25/EG
av den 5 april 2006
om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.2,
med beaktande av kommissionens förslag (1), som lagts fram efter samråd med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), på grundval av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 31 januari 2006, och
av följande skäl:
(1) Enligt fördraget kan rådet genom direktiv anta minimikrav för att främja förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att garantera en högre skyddsnivå för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. I dessa direktiv bör sådana administrativa, finansiella och rättsliga ålägganden undvikas som motverkar tillkomsten och utvecklingen av små och medelstora företag.
(2) Enligt kommissionens meddelande om handlingsprogrammet för genomförande av gemenskapsstadgan om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare skall minimikrav för hälsa och säkerhet införas för arbetstagare som utsätts för risker som härrör från fysikaliska agens. Europaparlamentet antog i september 1990 en resolution om detta handlingsprogram (4), i vilken kommissionen särskilt uppmanades att utarbeta ett särdirektiv om risker förknippade med buller och vibration samt alla andra fysikaliska agens på arbetsplatsen.
(3) Som ett första steg antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid arbetstagares exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet (sextonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (5). Europaparlamentet och rådet antog sedan, den 6 februari 2003, direktiv 2003/10/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet (sjuttonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (6). Europaparlamentet och rådet antog därefter, den 29 april 2004, direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18: e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (7).
(4) Det anses nu vara nödvändigt att införa åtgärder som skyddar arbetstagare mot risker som har samband med optisk strålning, på grund av dess inverkan på arbetstagarnas hälsa och säkerhet, särskilt ögon- och hudskador. Dessa åtgärder är inte endast avsedda att trygga den enskilde arbetstagarens hälsa och säkerhet utan också att skapa ett minimiskydd för alla arbetstagare i gemenskapen för att undvika eventuell snedvridning av konkurrensen.
(5) Ett av målen för detta direktiv är att i tid upptäcka negativa hälsoeffekter orsakade av exponering för optisk strålning.
(6) I detta direktiv fastställs minimikrav, och medlemsstaterna kan följaktligen välja att behålla eller anta strängare bestämmelser om skydd för arbetstagare, särskilt genom att fastställa lägre gränsvärden för exponering. Genomförandet av detta direktiv får inte åberopas som skäl till försämringar i det skydd som för närvarande finns i varje medlemsstat.
(7) Ett system för skydd mot riskerna med optisk strålning bör utan onödiga detaljer begränsas till att fastställa vilka mål som skall uppnås och vilka principer och grundläggande värden som skall tillämpas, för att göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa minimikraven på ett likartat sätt.
(8) Exponeringsnivån för optisk strålning kan reduceras mer effektivt om förebyggande åtgärder sätts in redan vid utformningen av arbetsställen och vid valet av arbetsutrustning, arbetsprocesser och arbetsmetoder, så att riskerna företrädesvis minskas redan vid källan. Bestämmelser om arbetsutrustning och arbetsmetoder bidrar således till att skydda de berörda arbetstagarna. I enlighet med de allmänna principer för förebyggande arbete som anges i artikel 6.2 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (8), skall gemensamma skyddsåtgärder prioriteras framför individinriktade skyddsåtgärder.
(9) Arbetsgivarna bör anpassa sig till tekniska framsteg och vetenskapliga rön vad gäller risker till följd av exponering för optisk strålning för att förbättra arbetstagarnas säkerhet och hälsoskydd.
(10) Eftersom detta direktiv är ett särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, är det senare direktivet tillämpligt på arbetstagares exponering för optisk strålning, utan att det påverkar tillämpningen av strängare och/eller mer specifika bestämmelser i det här direktivet.
(11) Detta direktiv är ett led i förverkligandet av den inre marknadens sociala dimension.
(12) Ett kompletterande tillvägagångssätt som både främjar principen om bättre lagstiftning och säkerställer en hög skyddsnivå, om produkter som framställs av tillverkare av optiska strålningskällor och tillhörande utrustning överensstämmer med harmoniserade standarder som har utarbetats i syfte att skydda användarnas hälsa och säkerhet mot de risker som är förbundna med sådana produkter. Det är därför inte nödvändigt för arbetsgivarna att upprepa de mätningar eller beräkningar som tillverkaren redan har genomfört för att avgöra om de överensstämmer med de väsentliga säkerhetskrav för sådan utrustning som fastställs i de tillämpliga gemenskapsdirektiven, under förutsättning att utrustningen regelbundet underhålls på ett lämpligt sätt.
(13) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9).
(14) Respekt för gränsvärdena för exponering bör ge en hög skyddsnivå när det gäller den inverkan på hälsan som kan bli en följd av exponering för optisk strålning.
(15) Kommissionen bör utarbeta praktiska riktlinjer för att hjälpa arbetsgivarna, särskilt de som är ansvariga för små och medelstora företag, att bättre förstå de tekniska bestämmelser som ingår i detta direktiv. Kommissionen bör anstränga sig för att slutföra riktlinjerna så snart som möjligt i syfte att underlätta medlemsstaternas antagande av nödvändiga åtgärder för genomförandet av detta direktiv.
(16) I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (10) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att göra dessa tabeller tillgängliga för allmänheten.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVSNITT I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1 artikelns sida
Syfte och tillämpningsområde
1. I detta direktiv, som är det nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, fastställs minimikrav för att skydda arbetstagare mot sådana hälso- och säkerhetsrisker som uppstår eller kan uppstå vid exponering för artificiell optisk strålning under arbetet.
2. Detta direktiv avser den hälso- och säkerhetsrisk som arbetstagare utsätts för på grund av den skadliga inverkan som följer av att ögon och hud exponeras för artificiell optisk strålning.
3. Direktiv 89/391/EEG skall tillämpas fullt ut inom hela det område som avses i punkt 1 utan att det påverkar tillämpningen av strängare och/eller mer specifika bestämmelser i det här direktivet.
Artikel 2 artikelns sida
Definitioner
I detta direktiv gäller följande definitioner:
a) optisk strålning: all elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 100 nm och 1 mm. Detta optiska strålningsspektrum indelas i ultraviolett strålning, synlig strålning och infraröd strålning:
i) ultraviolett strålning (UVS): optisk strålning inom våglängdsområdet 100 nm och 400 nm. Det ultravioletta området indelas i UVA (315–400 nm), UVB (280-315 nm) och UVC (100–280 nm).
ii) synlig strålning: optisk strålning inom våglängdsområdet 380 nm och 780 nm.
iii) infraröd strålning (IRS): optisk strålning inom våglängdsområdet 780 nm och 1 mm. Det infraröda området indelas i IRA (780-1 400 nm), IRB (1 400–3 000 nm) och IRC (3 000 nm–1 mm).
b) laser (ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning): varje anordning som kan fås att producera eller förstärka elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet för optisk strålning framförallt genom processen med kontrollerad stimulerad emission.
c) laserstrålning: optisk strålning från en laser.
d) icke-koherent strålning: all annan optisk strålning än laserstrålning.
e) gränsvärden för exponering: gränser för exponering för optisk strålning som grundar sig direkt på fastställd inverkan på hälsan och biologiska överväganden. Om dessa gränsvärden respekteras kommer det att säkerställa att arbetstagare som exponeras för artificiella optiska strålkällor skyddas mot alla kända negativa hälsoeffekter.
f) irradians (E) eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet uttryckt i watt per kvadratmeter (W m -2).
g) strålningsexponering (H): tidsintegralen av irradiansen uttryckt i joule per kvadratmeter (J m-2).
h) radians (L): strålningsflödet eller uteffekten per rymdvinkelenhet per areaenhet uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian (W m-2 sr-1).
i) nivå: den kombination av irradians, strålningsenergi och radians som en arbetstagare utsätts för.
Artikel 3 artikelns sida
Gränsvärden för exponering
1. Gränsvärden för exponering för annan icke-koherent strålning än den som härrör från naturliga optiska strålkällor fastställs i bilaga I.
2. Gränsvärden för exponering för laserstrålning fastställs i bilaga II.
AVSNITT II
ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER
Artikel 4 artikelns sida
Fastställande av exponering och bedömning av risker
1. För att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 6.3 och 9.1 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren, för arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor, bedöma och om nödvändigt mäta och/eller beräkna nivåerna på den optiska strålning som arbetstagarna kan utsättas för, så att nödvändiga åtgärder för att förebygga att exponeringen inte överskrider tillämpliga gränsvärden kan fastställas och genomföras. Den metod som tillämpas för bedömning, mätning och/eller beräkning skall följa IEC: s (Internationella elektrotekniska kommissionen) standarder för laserstrålning samt CIE: s (International Commission on Illumination – internationellt organ för standardisering inom belysningsområdet) och CEN: s (Europeiska standardiseringskommittén) rekommendationer för icke-koherent strålning. När det gäller sådan exponering som inte omfattas av dessa standarder och rekommendationer, och fram till dess att lämpliga EU-standarder eller EU-rekommendationer finns tillgängliga, skall bedömning, mätning och/eller beräkning genomföras i enlighet med tillgängliga nationella eller internationella vetenskapligt grundade riktlinjer. I båda dessa exponeringssituationer får vid bedömningen hänsyn också tas till de uppgifter som tillverkarna av utrustningen har lämnat, om den omfattas av relevanta gemenskapsdirektiv.
2. De bedömningar, mätningar och/eller beräkningar som avses i punkt 1 skall med lämpliga intervall planeras och genomföras av behöriga instanser eller personer, med beaktande särskilt av bestämmelserna i artiklarna 7 och 11 i direktiv 89/391/EEG om sakkunnig hjälp och personal samt om samråd med och medverkan av arbetstagare. Resultatet av bedömningen, inbegripet resultatet av den mätning och/eller de beräkningar av exponeringsnivån som avses i punkt 1, skall bevaras i sådan form att det är möjligt att använda uppgifterna vid en senare tidpunkt.
3. I enlighet med artikel 6.3 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren vid riskbedömningen särskilt vara uppmärksam på
a) nivå, våglängdsområde och duration av exponering för artificiella optiska strålkällor,
b) de gränsvärden för exponering som avses i artikel 3 i det här direktivet,
c) eventuell inverkan på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper,
d) eventuell möjlig inverkan på arbetstagares hälsa och säkerhet som följd av interaktion på arbetsplatsen mellan optisk strålning och kemiska ämnen som påverkar ljuskänsligheten,
e) eventuella indirekta effekter, som tillfällig bländning, explosion eller eld,
f) förekomst av ersättningsutrustning som konstruerats för att minska exponeringen för artificiell optisk strålning,
g) adekvat information från hälsokontroller, inbegripet offentliggjord information, i den mån det är möjligt,
h) exponering för artificiell optisk strålning från flera källor,
i) en klassificering som tillämpas på laser definierad i enlighet med tillämplig IEC-standard och, i fråga om sådana artificiella källor som kan orsaka skador liknande dem som orsakas av laserstrålning av klass 3 B eller 4, någon likvärdig klassificering,
j) information från tillverkarna av optiska strålkällor och därmed sammanhängande arbetsutrustning i enlighet med de relevanta gemenskapsdirektiven.
4. Arbetsgivaren skall förfoga över en riskbedömning i enlighet med artikel 9.1 a i direktiv 89/391/EEG och fastställa vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med artiklarna 5 och 6 i det här direktivet. Riskbedömningen skall lagras i lämplig form i enlighet med nationell lagstiftning och praxis; den får innehålla dokumentation från arbetsgivaren om att riskerna med avseende på optisk strålning är av sådan art och omfattning att en ytterligare detaljerad riskbedömning är onödig. Riskbedömningen skall uppdateras regelbundet, särskilt om viktiga förändringar har ägt rum som kan göra den inaktuell eller om resultat av hälsokontroller visar att så är nödvändigt.
Artikel 5 artikelns sida
Bestämmelser som syftar till att undvika eller minska riskerna
1. Med beaktande av teknikens framsteg och möjligheten att påverka en risk vid källan skall de risker som härrör från exponering för artificiell optisk strålning undanröjas eller reduceras till ett minimum.
Reduktion av de risker som härrör från exponering för artificiell optisk strålning skall genomföras på grundval av de allmänna principer för förebyggande arbete som anges i direktiv 89/391/EEG.
2. När en riskbedömning som utförs i enlighet med artikel 4.1 för arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor visar på en möjlighet att gränsvärdena för exponering överskrids skall arbetsgivaren utarbeta och genomföra en handlingsplan som innehåller tekniska och/eller organisatoriska åtgärder utformade för att förhindra att exponeringen överskrider gränsvärdena, varvid följande särskilt skall beaktas:
a) Alternativa arbetsmetoder som minskar risken för optisk strålning.
b) Val av utrustning som ger upphov till mindre optisk strålning, med beaktande av det arbete som skall utföras.
c) Tekniska åtgärder, så att den optiska strålningen kan minskas, inbegripet vid behov genom användning av spärranordningar, avskärmning eller liknande hälsoskyddsmekanismer.
d) Lämpliga program för underhåll av arbetsutrustning, arbetsplatser och system för arbetsställen.
e) Utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen.
f) Begränsning av exponeringens duration och nivå.
g) Tillgång till lämplig personlig skyddsutrustning.
h) Instruktioner från tillverkaren av utrustningen, om den omfattas av relevanta gemenskapsdirektiv.
3. Mot bakgrund av den riskbedömning som skall utföras i enlighet med artikel 4 skall de arbetsplatser där arbetstagarna kan komma att utsättas för nivåer av optisk strålning från artificiella optiska strålkällor som överstiger gränsvärdena för exponering markeras med lämpliga skyltar i enlighet med rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet (nionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (11). De berörda områdena skall identifieras och tillträdet till dem begränsas, där detta är tekniskt möjligt och där det föreligger risk för att gränsvärdena för exponering kan överskridas.
4. Arbetstagare får under inga omständigheter utsättas för strålning som överskrider gränsvärdena för exponering. Om gränsvärdena för exponering överskrids, trots de åtgärder som arbetsgivaren vidtagit för att följa detta direktiv i fråga om artificiella optiska strålkällor, skall arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder för att sänka exponeringen till en nivå som understiger gränsvärdena för exponering. Arbetsgivaren skall fastställa orsakerna till att gränsvärdena för exponering har överskridits och anpassa skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder för att undvika att detta upprepas.
5. I enlighet med artikel 15 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren anpassa de åtgärder som avses i denna artikel till behoven hos de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper.
Artikel 6 artikelns sida
Information till och utbildning av arbetstagare
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 12 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren säkerställa att de arbetstagare som utsätts för risker på grund av artificiell optisk strålning på arbetsplatsen, och/eller deras representanter, får all nödvändig information och utbildning om resultatet av den riskbedömning som föreskrivs i artikel 4 i det här direktivet, särskilt när det gäller
a) åtgärder som vidtas för att genomföra det här direktivet,
b) gränsvärden för exponering och därmed sammanhängande potentiella risker,
c) resultaten av de bedömningar, mätningar och/eller beräkningar av exponeringsnivåerna för artificiell optisk strålning som har gjorts i enlighet med artikel 4 i det här direktivet, med en förklaring av deras innebörd och potentiella risker,
d) hur exponeringens skadliga inverkan på hälsan upptäcks och hur den skall rapporteras,
e) under vilka omständigheter arbetstagare har rätt till hälsokontroller,
f) säkra arbetsrutiner för att minimera riskerna i samband med exponering,
g) korrekt användning av lämplig personlig skyddsutrustning.
Artikel 7 artikelns sida
Samråd med och medverkan av arbetstagare
Samråd med och medverkan av arbetstagare och/eller deras representanter skall genomföras i enlighet med artikel 11 i direktiv 89/391/EEG beträffande de frågor som omfattas av det här direktivet.
AVSNITT III
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Artikel 8 artikelns sida
Hälsokontroll
1. I syfte att förebygga och i tid upptäcka alla negativa hälsoeffekter samt för att förebygga alla långsiktiga risker för hälsan och alla risker för kronisk sjukdom orsakade av exponering för optisk strålning skall medlemsstaterna anta bestämmelser som säkerställer lämpliga hälsokontroller av arbetstagare i enlighet med artikel 14 i direktiv 89/391/EEG.
2. Medlemsstaterna skall se till att hälsokontrollen utförs av en läkare, en sakkunnig inom företagshälsovården eller en medicinsk myndighet som är ansvarig för hälsokontroller i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.
3. Medlemsstaterna skall anta bestämmelser för att säkerställa att det för varje arbetstagare som genomgår hälsokontroll i enlighet med punkt 1 upprättas en hälsojournal och att denna hålls aktuell. Hälsojournalerna skall innehålla en sammanfattning av resultaten från hälsokontrollerna. De skall föras i sådan form att de kan användas vid en senare tidpunkt, med beaktande av eventuell tystnadsplikt. Kopior av relevanta hälsojournaler skall på anmodan lämnas till den behöriga myndigheten, med beaktande av eventuell tystnadsplikt. Arbetsgivaren skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att den läkare, den sakkunnige inom företagshälsovården eller den medicinska myndighet som ansvarar för hälsokontrollen, enligt vad medlemsstaten beslutar är lämpligt, får tillgång till resultaten av den riskbedömning som avses i artikel 4, om dessa resultat kan ha betydelse för hälsokontrollen. Den enskilde arbetstagaren skall på begäran få tillgång till sin personliga hälsojournal.
4. Om det konstateras att en arbetstagare utsatts för en exponering över gränsvärdena skall denne beredas möjlighet att genomgå en läkarundersökning i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. En läkarundersökning skall också utföras om det vid en hälsokontroll visar sig att en arbetstagare har drabbats av en identifierbar sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller en sakkunnig inom företagshälsovården anser bero på exponering för artificiell optisk strålning på arbetsplatsen. I båda fallen, då gränsvärdena överskridits eller skadliga inverkningar på hälsan (inbegripet sjukdomar) identifierats
a) skall arbetstagaren av en läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer informeras om det resultat som rör denne personligen och därvid särskilt också erhålla information och råd om de hälsokontroller som denne bör genomgå efter avslutad exponering,
b) skall arbetsgivaren informeras om eventuella betydelsefulla resultat av hälsokontrollerna, med beaktande av eventuell tystnadsplikt,
(c) skall arbetsgivaren
— se över den riskbedömning som har gjorts i enlighet med artikel 4,
— se över de åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller minska riskerna i enlighet med artikel 5,
— beakta de råd som en sakkunnig inom företagshälsovården, annan person med erforderliga kvalifikationer eller den behöriga myndigheten ger vid genomförandet av de åtgärder som krävs för att eliminera eller minska riskerna i enlighet med artikel 5, och
— anordna fortlöpande hälsokontroller och se till att hälsotillståndet hos alla andra arbetstagare som har exponerats på liknande sätt undersöks igen. I sådana fall får den behöriga läkaren, den sakkunnige inom företagshälsovården eller den behöriga myndigheten föreslå att personer som har exponerats skall genomgå läkarundersökning.
Artikel 9 artikelns sida
Sanktioner
Medlemsstaterna skall fastställa lämpliga sanktioner för överträdelser av den nationella lagstiftning som antagits i enlighet med detta direktiv. Dessa sanktioner skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel 10 artikelns sida
Tekniska ändringar
1. Alla ändringar av de gränsvärden för exponering som anges i bilagorna skall antas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 137.2 i fördraget.
2. Ändringar i bilagorna av rent teknisk art med hänsyn till
a) antagandet av direktiv om teknisk harmonisering och standardisering som gäller planläggning, konstruktion, tillverkning eller utformning av arbetsutrustning och/eller arbetsplatser,
b) tekniska framsteg, förändringar av de mest relevanta harmoniserade europeiska standarderna eller internationella specifikationer samt nya vetenskapliga rön om exponering för optisk strålning i arbetet,
skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 11.2.
Artikel 11 artikelns sida
Kommitté
1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som avses i artikel 17 i direktiv 89/391/EEG.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
AVSNITT IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 12 artikelns sida
Rapporter
Medlemsstaterna skall vart femte år till kommissionen inge en rapport om det praktiska genomförandet av detta direktiv och i denna ange de synpunkter som framförts av arbetsmarknadens parter.
Kommissionen skall vart femte år informera Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor om innehållet i dessa rapporter, om sin bedömning av dem, om utvecklingen inom detta område samt om eventuella åtgärder som är befogade mot bakgrund av nya vetenskapliga rön.
Artikel 13 artikelns sida
Praktiska riktlinjer
För att underlätta genomförandet av detta direktiv skall kommissionen utarbeta praktiska riktlinjer avseende bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 samt i bilagorna I och II.
Artikel 14 artikelns sida
Införlivande
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 27 april 2010. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar eller redan har antagit inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 15 artikelns sida
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 16 artikelns sida
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 5 april 2006.
På Europaparlamentets vägnar
J. BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
H. WINKLER
Ordförande
(1) EGT C 77, 18.3.1993, s. 12, och EGT C 230, 19.8.1994, s. 3.
(2) EGT C 249, 13.9.1993, s. 28.
(3) Europaparlamentets yttrande av den 20 april 1994 (EGT C 128, 9.5.1994, s. 146), bekräftat den 16 september 1999 (EGT C 54, 25.2.2000, s. 75), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 april 2005 (EUT C 172 E, 12.7.2005, s. 26) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 november 2005 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 februari 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 23 februari 2006.
(4) EGT C 260, 15.10.1990, s. 167.
(5) EGT L 177, 6.7.2002, s. 13.
(6) EUT L 42, 15.2.2003, s. 38.
(7) EUT L 159, 30.4.2004, s. 1. Direktivet rättat i EUT L 184, 24.5.2004, s. 1.
(8) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(9) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(10) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
(11) EGT L 245, 26.8.1992, s. 23.
BILAGA I
Icke-koherent optisk strålning
De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas beror på inom vilket område strålningen sänds ut från strålkällan och resultatet bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabell 1.1. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara relevant för en given källa för optisk strålning.
Beteckningarna a-o hänvisar till motsvarande rader i tabell 1.1.
a) (Heff är endast relevant i området 180-400 nm)
b) (HUVA är endast relevant i området 315-400 nm)
c, d)
(LB är endast relevant i området 300-700 nm)
e, f)
(EB är endast relevant i området 300-700 nm)
g-l)
(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ1 och λ2)
m, n)
(EIR är endast relevant i området 780-3 000 nm)
o) (Hskin är endast relevant i området 380-3 000 nm)
För att uppnå syftet med detta direktiv kan ovanstående formler ersättas med följande uttryck och användning av diskreta värden som anges i de följande tabellerna:
a) och
b) och
c, d)
e, f)
g-l)
(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ1 och λ2)
m, n)
o) och
Anmärkningar:
Eλ (λ, t), Eλ
spektral irradians eller spektral effekttäthet:effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, uttryckt i watt per kvadratmeter per nanometer [W m-2 nm-1]; värdena på Eλ (λ, t) och Eλ kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen.
Eeff
effektiv irradians (UV-område): beräknad irradians inom UV-våglängdsområdet 180 nm och 400 nm spektralt viktat med S (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].
H
strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m-2].
Heff
effektiv strålningsexponering: strålningsexponering spektralt viktad med S (λ), uttryckt i joule per kvadratmeter [J m- 2].
EUVA
total irradians (UVA): beräknad irradians inom UVA‐våglängdsområdet 315-400 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].
HUVA
strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom UVA‐våglängdsområdet 315 nm och 400 nm, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m-2].
S (λ)
spektral viktning: hänsyn tas till att hälsoeffekterna av UV-strålning på ögon och hud är beroende av våglängden (tabell 1.2) [dimensionslös].
t, Δt
tid, exponeringens duration: uttryckt i sekunder [s].
λ
våglängd: uttryckt i nanometer [nm].
Δ λ
bandbredd: uttryckt i nanometer [nm], av beräknings- eller mätningsintervallen.
Lλ (λ), Lλ
spektral radians: från källan, uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian per nanometer [W m- 2 sr –1 nm-1].
R (λ)
spektral viktning: hänsyn tas till att den termiska skadan på ögat som orsakas av synlig strålning och IRA‐strålning är beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös].
LR
effektiv radians (termisk skada): beräknad strålning spektralt viktad med R (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W m- 2 sr –1].
B (λ)
spektral viktning: hänsyn tas till att den fotokemiska skadan på ögat som orsakas av strålning av blått ljus är beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös].
LB
effektiv radians (blått ljus): beräknad radians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W m- 2 sr –1].
EB
effektiv irradians (blått ljus): beräknad irradians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W m- 2].
EIR
total irradians (termisk skada): beräknad irradians för infraröd strålning i våglängdsområdet 780 nm och 3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].
Eskin
total irradians (synlig, IRA och IRB): beräknad irradians för synlig och infraröd strålning i våglängdsområdet 380 nm och 3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m 2].
Hskin
strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom våglängdsområdet 380 nm och 3 000 nm för synlig och infraröd strålning, uttryckt i joule per kvadratmeter (J m-2).
α
infallsvinkel: infallsvinkeln från en strålkälla, betraktad från en punkt i rummet, uttryckt i milliradianer (mrad). En strålkälla är det verkliga eller virtuella föremål som ger minsta möjliga bild på näthinnan.
Tabell 1.1
Gränsvärden för exponering för icke-koherent optisk strålning
Index
Våglängd i nm
Gränsvärde för exponering (ELV)
Enhet
Anmärkning
Kroppsdel
Risk
a.
180-400
(UVA, UVB och UVC)
Heff = 30
8 timmar per dag
[J m-2]
öga
hornhinna
indhinna
ins
hud
fotokeratit
konjunktivit
kataraktogenes
erytem
elastos
hudcancer
b.
315-400
(UVA)
HUVA = 104
8 timmar per dag
[J m-2]
öga lins
kataraktogenes
c.
300-700
(Blått ljus) se not 1
för t ≤ 10 000 s
LB :[W m-2 sr-1]
t: [sekunder]
för α ≥ 11 mrad
öga näthinna
fotoretinit
d.
300-700
(Blått ljus)
se not 1
LB = 100
för t > 10 000 s
[W m-2 sr-1]
e.
300-700
(Blått ljus)
se not 1
för t ≤ 10 000 s
EB: [W m-2]
t: [sekunder]
för α < 11 mrad
se not 2
f.
300-700
(Blått ljus)
se not 1
EB = 0,01
t >10 000 s
[W m-2]
g.
380-1 400
(Synligt och IRA)
för t >10 s
[W m-2 sr-1]
Cα = 1,7 för
α ≤ 1,7 mrad
Cα = α för
1,7 ≤ α ≤ 100 mrad
Cα = 100 för
α > 100 mrad
λ1= 380; λ2= 1 400
öga näthinna
brännskada på näthinnan
h.
380-1 400
(Synligt och IRA)
för 10 μs ≤ t ≤ 10 s
LR:[W m-2 sr-1]
t: [sekunder]
i.
380-1 400
(Synligt och IRA)
för t <10 μs
[W m-2 sr-1]
j.
780-1 400
(IRA)
för t > 10 s
[W m-2 sr-1]
Cα = 11 för
α ≤ 11 mrad
Cα = α för
11≤ α ≤ 100 mrad
Cα = 100 för
α > 100 mrad
(synfält: 11 mrad)
λ1= 780; λ2= 1 400
öga näthinna
brännskada
på näthinna
k.
780-1 400
(IRA)
för 10 μs ≤ t ≤ 10 s
LR: [W m-2 sr-1]
t: [sekunder]
l.
780-1 400
(IRA)
för t < 10 μs
[W m-2 sr-1]
m.
780-3 000
(IRA och IRB)
EIR = 18 000 t-0,75
för t ≤ 1 000 s
E: [W m-2]
t: [sekunder]
öga
hornhinna
lins
brännskada på hornhinnan
katarakt
n.
780-3 000
(IRA och IRB)
EIR = 100
för t > 1 000 s
[W m-2]
o.
380-3 000
(Synligt, IRA
och IRB)
Hskin = 20 000 t0,25
för t < 10 s
H: [J m-2]
t: [sekunder]
hud
brännskada
Not 1:
Området 300-700 nm täcker delar av UVB-strålning, all UVA-strålning och merparten av synlig strålning. Den associerade skadan kallas emellertid i allmänhet ”blåljusskada”. Blåljus i egentlig mening täcker bara ungefär området 400-490 nm.
Not 2:
För stadig fixering av mycket små källor med en infallsvinkel på < 11 mrad, kan LB konverteras till EB. Detta är normalt bara tillämpligt för oftalmologiska instrument eller ett stabiliserat öga under anestesi. Den maximala tid ögat kan stirra beräknas genom: tmax = 100/EB med EB uttryckt i W m-2. På grund av ögonrörelser under normala synuppgifter överstiger denna inte 100 s.
Tabell 1.2
S (λ) [dimensionslös], 180 nm-400 nm
λ i nm
S (λ)
λ i nm
S (λ)
λ i nm
S (λ)
λ i nm
S (λ)
λ i nm
S (λ)
180
0,0120
228
0,1737
276
0,9434
324
0,000520
372
0,000086
181
0,0126
229
0,1819
277
0,9272
325
0,000500
373
0,000083
182
0,0132
230
0,1900
278
0,9112
326
0,000479
374
0,000080
183
0,0138
231
0,1995
279
0,8954
327
0,000459
375
0,000077
184
0,0144
232
0,2089
280
0,8800
328
0,000440
376
0,000074
185
0,0151
233
0,2188
281
0,8568
329
0,000425
377
0,000072
186
0,0158
234
0,2292
282
0,8342
330
0,000410
378
0,000069
187
0,0166
235
0,2400
283
0,8122
331
0,000396
379
0,000066
188
0,0173
236
0,2510
284
0,7908
332
0,000383
380
0,000064
189
0,0181
237
0,2624
285
0,7700
333
0,000370
381
0,000062
190
0,0190
238
0,2744
286
0,7420
334
0,000355
382
0,000059
191
0,0199
239
0,2869
287
0,7151
335
0,000340
383
0,000057
192
0,0208
240
0,3000
288
0,6891
336
0,000327
384
0,000055
193
0,0218
241
0,3111
289
0,6641
337
0,000315
385
0,000053
194
0,0228
242
0,3227
290
0,6400
338
0,000303
386
0,000051
195
0,0239
243
0,3347
291
0,6186
339
0,000291
387
0,000049
196
0,0250
244
0,3471
292
0,5980
340
0,000280
388
0,000047
197
0,0262
245
0,3600
293
0,5780
341
0,000271
389
0,000046
198
0,0274
246
0,3730
294
0,5587
342
0,000263
390
0,000044
199
0,0287
247
0,3865
295
0,5400
343
0,000255
391
0,000042
200
0,0300
248
0,4005
296
0,4984
344
0,000248
392
0,000041
201
0,0334
249
0,4150
297
0,4600
345
0,000240
393
0,000039
202
0,0371
250
0,4300
298
0,3989
346
0,000231
394
0,000037
203
0,0412
251
0,4465
299
0,3459
347
0,000223
395
0,000036
204
0,0459
252
0,4637
300
0,3000
348
0,000215
396
0,000035
205
0,0510
253
0,4815
301
0,2210
349
0,000207
397
0,000033
206
0,0551
254
0,5000
302
0,1629
350
0,000200
398
0,000032
207
0,0595
255
0,5200
303
0,1200
351
0,000191
399
0,000031
208
0,0643
256
0,5437
304
0,0849
352
0,000183
400
0,000030
209
0,0694
257
0,5685
305
0,0600
353
0,000175
210
0,0750
258
0,5945
306
0,0454
354
0,000167
211
0,0786
259
0,6216
307
0,0344
355
0,000160
212
0,0824
260
0,6500
308
0,0260
356
0,000153
213
0,0864
261
0,6792
309
0,0197
357
0,000147
214
0,0906
262
0,7098
310
0,0150
358
0,000141
215
0,0950
263
0,7417
311
0,0111
359
0,000136
216
0,0995
264
0,7751
312
0,0081
360
0,000130
217
0,1043
265
0,8100
313
0,0060
361
0,000126
218
0,1093
266
0,8449
314
0,0042
362
0,000122
219
0,1145
267
0,8812
315
0,0030
363
0,000118
220
0,1200
268
0,9192
316
0,0024
364
0,000114
221
0,1257
269
0,9587
317
0,0020
365
0,000110
222
0,1316
270
1,0000
318
0,0016
366
0,000106
223
0,1378
271
0,9919
319
0,0012
367
0,000103
224
0,1444
272
0,9838
320
0,0010
368
0,000099
225
0,1500
273
0,9758
321
0,000819
369
0,000096
226
0,1583
274
0,9679
322
0,000670
370
0,000093
227
0,1658
275
0,9600
323
0,000540
371
0,000090
Tabell 1.3
B (λ), R (λ) [dimensionslös], 380 nm-1 400 nm
λ i nm
B (λ)
R (λ)
300 ≤ λ < 380
0,01
– 380
0,01
0,1
385
0,013
0,13
390
0,025
0,25
395
0,05
0,5
400
0,1
1
405
0,2
2
410
0,4
4
415
0,8
8
420
0,9
9
425
0,95
9,5
430
0,98
9,8
435
1
10
440
1
10
445
0,97
9,7
450
0,94
9,4
455
0,9
9
460
0,8
8
465
0,7
7
470
0,62
6,2
475
0,55
5,5
480
0,45
4,5
485
0,32
3,2
490
0,22
2,2
495
0,16
1,6
500
0,1
1
500 < λ ≤ 600
100,02 ·(450-λ)
1
600 < λ ≤ 700
0,001
1
700 < λ ≤ 1 050
– 100,002 ·(700- λ)
1 050 < λ ≤ 1 150
– 0,2
1 150 < λ ≤ 1 200
– 0,2 · 100,02 ·(1 150 - λ)
1 200 < λ ≤1 400
– 0,02
BILAGA II
Optisk strålning från laser
De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas beror på våglängden och durationen av den strålning som sänds ut från strålkällan och resultaten bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabellerna 2.2-2.4. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara tillämpligt för en given källa för optisk strålning från laser.
Koefficienter som används för beräkningarna i tabellerna 2.2-2.4 anges i tabell 2.5 och korrigeringar för upprepad exponering anges i tabell 2.6.
Text av bilden
Text av bilden
Anmärkningar:
dP
effekt: uttryckt i watt [W].
dA
yta: uttryckt i kvadratmeter [m2].
E (t), E
irradians eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, vanligen uttryckt i watt per kvadratmeter [W m– 2]. Värdena på E(t), E kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen.
H
strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m– 2].
t
tid, duration av exponeringen: uttryckt i sekunder [s].
λ
våglängd: uttryckt i nanometer [nm].
γ
begränsande konvinkel för synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].
γm
synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].
α
infallsvinkel: för en källa uttryckt i milliradianer [mrad].
begränsande apertur: cirkulär yta inom vilken genomsnittlig exponering för irradians och strålning beräknas.
G
integrerad radians: integralen av radiansen över en given exponeringstid uttryckt som strålningsenergi per ytenhet av en strålande yta per rymdvinkelenhet, uttryckt i joule per kvadratmeter per steradian [J m- 2 sr - 1].
Tabell 2.1
Strålningsrisker
Våglängd [nm]
γ
Strålnings-område
Påverkat organ
Risk
Tabell över gränsvärden för exponering
180-400
UV
öga
fotokemisk skada och termisk skada
2.2, 2.3
180-400
UV
hud
erytem
2.4
400-700
synligt
öga
skada på näthinnan
2.2
400-600
synligt
öga
fotokemisk skada
2.3
400-700
synligt
hud
termisk skada
2.4
700-1 400
IRA
öga
termisk skada
2.2, 2.3
700-1 400
IRA
hud
termisk skada
2.4
1 400 -2 600
IRB
öga
termisk skada
2.2
2 600 -106
IRC
öga
termisk skada
2.2
1 400 -106
IRB, IRC
öga
termisk skada
2.3
1 400 -106
IRB, IRC
hud
termisk skada
2.4
Tabell 2.2
Gränsvärden för laserexponering av ögat – Kort exponeringstid < 10 s
Text av bilden
Våglängda [nm]
Apertur
Duration[s]
10-13 – 10-11
10-11 – 10-9
10-9 – 10-7
10-7 – 1,8 · 10-5
1,8 · 10-5 – 5 · 10-5
5 · 10-5 – 10-3
10-3 – 101
UVC
180–280
1 mm för t < 0,3 s; 1,5 · t0,375 för 0,3 < t < 10 s
E = 3 · 1010 · [W m-2]
Se notc
UVB
280–302
H = 30 [J m-2]
303
H = 40 [J m-2] om t < 2,6 · 10-9 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se notd
304
H = 60 [J m-2] om t < 1,3 · 10-8 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se notd
305
H = 100 [J m-2] om t < 1,0 · 10-7 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se notd
306
H = 160 [J m-2] om t < 6,7 · 10-7 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se not d
307
H = 250 [J m-2] om t < 4,0 · 10-6 så är H = 5,6· 103 t0,25 [J m-2], se notz d
308
H = 400 [J m-2] om t < 2,6 · 10-5 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se not d
309
H = 630 [J m-2] om t < 1,6 · 10-4 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se not d
310
H = 103 [J m-2] om t < 1,0 · 10-3 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se not d
311
H = 1,6 · 103 [J m-2] om t < 6,7 · 10-3 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se not d
312
H = 2,5 · 103 [J m-2] om t < 4,0 · 10-2 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se not d
313
H = 4,0 · 103 [J m-2] om t < 2,6 · 10-1 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se not d
314
H = 6,3 · 103 [J m-2] om t < 1,6 · 100 så är H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2], se not d
UVA
315-400
H = 5,6 · 103 t0,25 [J m-2]
Synligt och IRA
400-700
7 mm
H = 1,5 · 10-4 CE [J m-2]
H = 2,7 · 104 t0,75 CE [J m-2]
H = 5 · 10-3 CE [J m-2]
H = 18 t0,75 CE [J m-2]
700-1 050
H = 1,5 · 10-4 CA CE [J m-2]
H = 2,7 · 104 t0,75 CA CE [J m-2]
H = 5 · 10-3 CA CE [J m-2]
H = 18 · t0,75 CA CE [J m-2]
1 050-1 400
H = 1,5 · 10-3 CC CE [J m-2]
H = 2,7 · 105 t0,75 CC CE [J m-2]
H = 5 · 10-2 CC CE [J m-2]
H = 90 · t0,75 CC CE [J m-2]
IRB och IRC
1 400-1 500
Se not b
E = 1012 [W m-2] Se not c
H = 103 [J m-2]
H=5,6 · 103 t0,25 [J m-2]
1 500-1 800
E = 1013 [W m-2] Se not c
H = 104 [J m-2]
1 800-2 600
E = 1012 [W m-2] Se not c
H = 10 3 [J m-2]
H = 5,6 · 103 · t0,25 [J m-2]
2 600-106
E = 1011 [W m-2] Se not c
H = 100 [J m-2]
H = 5,6 · 103 · t0,25 [J m-2]
a Om laserns våglängd omfattas av två gränsvärden skall det mest restriktiva tillämpas
b Om 1 400 ≤ λ < 105 nm: aperturdiameter = 1 mm för t ≤ 0,3 s och 1,5 t0,375 mm för 0,3 s < t < 10 s; om 105 ≤ λ < 106 nm: aperturdiameter = 11 mm.
c På grund av bristande data för dessa pulslängder rekommenderar ICNIRP användning av 1 ns som gränsvärde för irradians.
d Tabellen ger värden för enstaka laserpulser. Om laserpulserna är flera, måste laserpulsdurationen för pulser inom ett intervall Tmin (förteckning i tabell 2.6) läggas ihop och det resulterande tidsvärdet fyllas i för t i formeln: 5,6 · 103 t0,25.
Tabell 2.3
Gränsvärden för laserexponering av ögat – Lång exponeringstid ≥ 10 s
Text av bilden
Våglängda [nm]
Apertur
Duration [s]
101 – 102
102 – 104
104 – 3 · 104
UVC
180 - 280
H = 30 [J m-2]
280 - 302
3,5 mm
UVB
303
H = 40 [J m-2]
304
H = 60 [J m-2]
305
H = 100 [J m-2]
306
H = 160 [J m-2]
307
H = 250 [J m-2]
308
H = 400 [J m-2]
309
H = 630 [J m-2]
310
H = 1,0 · 103 [J m-2]
311
H = 1,6 · 103 [J m-2]
312
H = 2,5 · 103 [J m-2]
313
H = 4,0 · 103 [J m-2]
314
H = 6,3 · 103 [J m-2]
UVA
315 - 400
H = 104 [J m-2]
Synligt
400 – 700
400 - 600 Fotokemiskb skada på näthinnan
7 mm
H = 100 CB [J m-2]
(γ = 11 mrad)d
E = 1 CB [W m-2]; (γ = 1,1 t0,5 mrad)d
E = 1 CB [W m-2]
(γ = 110 mrad)d
400 - 700 Termiskb skada på näthinnan
om α < 1,5 mrad så är E = 10 [W m-2]
om α > 1,5 mrad och t ≤ T2 så är H = 18 CE t0,75 [J m-2]
om α > 1,5 mrad och t > T2 så är E = 18 CE T2 -0,25 [W m-2]
IRA
700 - 1 400
7 mm
om α < 1,5 mrad så är E = 10 CA CC [W m-2]
om α > 1,5 mrad och t ≤ T2 så är H = 18 CA CC CE t0,75 [J m-2]
om α > 1,5 mrad och t > T2 så är E = 18 CA CC CE T2 -0,25 [W m-2] (får inte överstiga 1 000 W m-2)
IRB och IRC
1 400 - 106
Sec
E = 1 000 [W· m-2]
a Om våglängden eller något annat villkor för lasern omfattas av två gränsvärden skall det mest restriktiva tillämpas.
b För små källor med en infallsvinkel på högst 1,5 mrad minskas de dubbla gränsvärdena E för synlig strålning på 400 nm - 600 nm till de termiska gränsvärdena för 10s≤t<T1 och till de fotokemiska gränsvärdena för längre tidsperioder. För T1 och T2 se tabell 2.5. Gränsvärdet för fotokemiska skador på näthinnan kan också uttryckas som tidsintegrerad radians G = 106 CB[J m-2sr-1] för t > 10 s upp till t = 10 000 s och L = 100 CB [W m-2sr-1] för t > 10 000 s. För mätningen av G och L skall γm användas som genomsnittligt synfält. Den officiella gränsen mellan synligt ljus och infraröd strålning är 780 nm enligt CIE:s definition. Kolumnen med beteckningar på våglängdsband är endast avsedd för att ge användaren en bättre överblick. (Beteckningen G används av CEN; beteckningen Lt används av CIE; beteckningen LP används av IEC och Cenelec.)
c För våglängden 1 400 - 105 nm: aperturdiameter = 3,5 mm; för våglängden 105 - 106 nm: aperturdiameter = 11 mm.
d För mätning av värdet för exponering skall γ definieras på följande sätt: Om α (en källas infallsvinkel) > γ (begränsande konvinkel, anges inom parentes i motsvarande kolumn) så bör mätningssynfältet γm ges värdet på γ. (Om ett större mätningssynfält används kommer då risken att överskattas.)
Om α < γ skall synfältet γm vara tillräckligt stort för att fullständigt innesluta källan men begränsas inte för övrigt och får vara större än γ.
Tabell 2.4
Gränsvärden för laserexponering av hud
Text av bilden
Våglängda [nm]
Apertur
Duration [s]
< 10-9
10-9 – 10-7
10-7 – 10-3
10-3 – 101
101 – 103
103 – 3 · 104
UV (A, B, C)
180 - 400
3.5 mm
E = 3 · 1010 [W m-2]
Samma gränsvärden som för exponering av ögat
Synligt och IRA
400 - 700
3.5 mm
E = 2 · 1011 [W m-2]
H= 200 CA [J m-2]
H = 1,1 · 104 CA t 0,25 [J m-2]
E = 2 · 103 CA [W m-2]
700 - 1 400
E = 2 · 1011 CA [W m-2]
IRB och IRC
1 400 - 1 500
E = 1012 [W m-2]
Samma gränsvärden som för exponering av ögat
1 500 - 1 800
E = 1013 [W m-2]
1 800 - 2 600
E = 1012 [W m-2]
2 600 - 106
E = 1011 [W m-2]
a Om våglängden eller något annat villkor för lasern omfattas av två gränsvärden skall det mest restriktiva tillämpas.
Tabell 2.5
Tillämpade korrektionsfaktorer och andra beräkningsparametrar
Parameter enligt ICNIRP
Giltigt spektralområde (nm)
Värde
CA
λ < 700
CA = 1,0
700-1 050
CA = 10 0,002 (λ – 700)
1 050 -1 400
CA = 5,0
CB
400-450
CB = 1,0
450-700
CB = 10 0,02 (λ – 450)
CC
700-1 150
CC = 1,0
1 150 -1 200
CC = 10 0,018 (λ – 1 150 )
1 200 -1 400
CC = 8,0
T1
λ < 450
T1 = 10 s
450-500
T1 = 10 · [10 0,02 (λ – 450)] s
λ > 500
T1 = 100 s
Parameter enligt ICNIRP
Giltigt för biologisk effekt
Värde
αmin
alla termiska effekter
αmin = 1,5 mrad
Parameter enligt ICNIRP
Giltigt vinkelområde (mrad)
Värde
CE
α < αmin
CE = 1,0
αmin < α < 100
CE = α/αmin
α > 100
CE = α2/(αmin · αmax) mrad med αmax = 100 mrad
T2
α < 1,5
T2 = 10 s
1,5 < α < 100
T2 = 10 · [10 (α – 1,5 )/98,5 ] s
α > 100
T2 = 100 s
Parameter enligt ICNIRP
Giltigt tidsintervall för exponering (s)
Värde
γ
t ≤ 100
γ = 11 [mrad]
100 < t < 104
γ = 1,1 t 0,5 [mrad]
t > 104
γ = 110 [mrad]
Tabell 2.6
Korrektion vid upprepad exponering
Var och en av följande tre allmänna regler bör tillämpas på all upprepad exponering från lasersystem med upprepade pulser eller scanning:
1. Exponeringen för en enstaka puls i en följd av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls av den pulsdurationen.
2. Exponeringen för en grupp av pulser (eller en undergrupp av pulser i en följd av pulser) under tiden t får inte överstiga gränsvärdet för exponering för tiden t.
3. Exponeringen för en enstaka puls inom en grupp av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls multiplicerat med en kumulativ-termal korrigeringsfaktor Cp=N– 0,25, där N är antalet pulser. Denna regel gäller endast gränsvärden för exponering i syfte att skydda mot termiska skador, där alla pulser under kortare tid än Tmin behandlas som en enda puls.
Parameter
Giltigt spektralområde (nm)
Värde
Tmin
315 < λ ≤ 400
Tmin = 10 – 9 s (= 1 ns)
400 < λ ≤ 1 050
Tmin = 18· 10 – 6 s (= 18 μs)
1 050 < λ ≤ 1 400
Tmin = 50· 10 – 6 s (= 50 μs)
1 400 < λ ≤ 1 500
Tmin = 10 – 3 s (= 1 ms)
1 500 < λ ≤ 1 800
Tmin = 10 s
1 800 < λ ≤ 2 600
Tmin = 10 – 3 s (= 1 ms)
2 600 < λ ≤ 10 6
Tmin = 10 – 7 s (= 100 ns)
UTTALANDE FRÅN RÅDET
Uttalande från rådet om användningen av ordet ”penalties” i den engelska versionen av Europeiska gemenskapens rättsliga instrument
”När ordet ’penalties’ används i den engelska versionen av Europeiska gemenskapens rättsliga instrument har ordet, enligt rådets mening, en neutral betydelse och avser inte specifikt straffrättsliga påföljder utan kan även innefatta såväl administrativa och ekonomiska påföljder som påföljder av annat slag. När medlemsstaterna enligt en gemenskapsrättsakt skall införa ’penalties’, kan de själva välja lämplig form av påföljd i överensstämmelse med EG‐domstolens rättspraxis.
I gemenskapens språkdatabas ges följande översättningar av ordet ’penalties’ på några andra språk:
På spanska ’ sanciones ’, på tjeckiska ’ sankce ’, på danska ’ sanktioner ’, på tyska ’ Sanktionen ’, på estniska ’ sanktsioonid ’, på grekiska ’ κυρώσεις ’, på franska ’ sanctions ’, på italienska ’ sanzioni ’, på lettiska ’ sankcijas ’, på litauiska ’ sankcijos ’, på ungerska ’ jogkövetkezmények ’, på maltesiska ’ penali ’, på nederländska ’ sancties ’, på polska ’ sankcje ’, på portugisiska ’ sançõ’ , på slovakiska ’ sankcie ’, på slovenska ’ kazni ’, på finska ’ seuraamukset ’ och på svenska ’ sanktioner ’.
Om i reviderade engelska versioner av rättsakter där ordet ’sanctions’ tidigare har använts detta ord ersätts med ordet ’penalties’ innebär detta inte någon skillnad i sak”